Last Updated on 28 April, 2026 by Aktie, Fonder och Investeringar
BRICS är en samarbetsplattform för stora tillväxtekonomier och består i dag av många framväxande marknader. Dessa länder står tillsammans för en mycket stor del av världsekonomin och befolkningen: över 40 % av jordens befolkning och cirka 37 % av världens BNP (köpkraftsparitet) finns i BRICS-länderna. Genom att agera gemensamt får medlemsländerna ökad tyngd i internationell politik och ekonomi. BRICS bidrar till att ge länder i det globala syd större inflytande i världsstyret och fungerar som ett forum för konsultation och samordning av politik.
Vad är BRICS (definition)
BRICS är en mellanstatlig sammanslutning av framväxande ekonomier. Namnet BRICS kommer ursprungligen från initialerna för de fem grundarländerna (Brazil, Russia, India, China, South Africa). Akronymen myntades 2001 av Goldman Sachs-ekonomen Jim O’Neill för att beskriva dessa snabbt växande ekonomier. BRICS framstår officiellt som ett politiskt och diplomatiskt samarbetsforum för dessa länder. I praktiken innebär det att medlemmarna möts regelbundet (exempelvis på toppmöten och ministermöten) för att koordinera sina ståndpunkter och diskutera globala frågor som ekonomi, säkerhet och klimat.
Vilka länder ingår i BRICS
BRICS:s medlemsländer har vuxit från de ursprungliga fyra till elva länder. I dag ingår:
- Brasilien
- Kina
- Indien
- Ryssland
- Sydafrika
- Saudiarabien
- Egypten
- Förenade Arabemiraten (UAE)
- Etiopien
- Indonesien
- Iran.
De fem ursprungliga medlemmarna – Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika – står för akronymen BRICS. Under 2020-talet har ytterligare sex länder anslutits, vilket breddar samarbetet betydligt. Tillsammans representerar dessa elva länder en stor del av världens befolkning och resurser.
Varför bildades BRICS (bakgrund 2009)
Initiativet till BRICS grundar sig på att dessa ekonomier ville ge den framväxande världen en starkare röst i global politik. Konceptet BRIC formulerades redan 2001 efter ett analysdokument från Goldman Sachs som pekade på dessa länders framtida roll i ekonomin. De fyra länderna samlades därefter formellt under mitten av 2000-talet; 2006 inleddes samarbetet vid ett ministermöte och 2009 hölls det första toppmötet. Efter finanskrisen 2008 intensifierades arbetet ytterligare, då BRICS-länderna tillsammans föreslog reformer för att göra det internationella finanssystemet mer rättvist för nya ekonomier. Enligt experter har BRICS i grunden varit ett försök att balansera G7-välden, så att de stora tillväxtekonomierna kan samordna sina ståndpunkter gentemot de västerländska stormakterna.
Vad gör BRICS (mål och samarbete)
BRICS:s huvudsakliga mål är att stärka det ekonomiska, politiska och sociala samarbetet mellan medlemmarna och att öka ländernas inflytande i den internationella styrningen. Gruppen vill se reformer av globala institutioner (t.ex. FN, IMF, Världsbanken och WTO) så att de bättre återspeglar utvecklingsländernas intressen. Officiellt beskrivs BRICS också som en plattform för konsultation om frågor med både global och regional betydelse. Samarbetet har utvidgats till många områden: förutom handel och investeringar inkluderar BRICS-agendan frågor som infrastruktur, innovation, klimatförändringar, energi, jordbruk, hälsa och säkerhet. Syftet är att med gemensamma satsningar och politik stärka medlemsländernas utveckling och trygghet.
BRICS ekonomi och global påverkan
BRICS-länderna har en stark samlad ekonomisk tyngd. Tillsammans bor cirka 3,3 miljarder människor (över 40 % av världsbefolkningen) i BRICS-länderna, och deras ekonomi motsvarar ungefär 37 % av världens BNP (mätt i köpkraft). Kina och Indien står ensamma för stora andelar (cirka 19 % respektive 8 % vardera av BNP enligt IMF). Med snabbt växande inhemska marknader och resurser spelar BRICS en allt större roll i världshandeln och de globala råvaruflödena. Exempelvis har en S&P-rapport visat att med Saudiarabien, Förenade Arabemiraten och Iran ombord skulle BRICS-kollektivet kunna kontrollera nära hälften av världens oljeproduktion och runt 35 % av olje-konsumtionen. Den stora befolkningen och råvaruresurserna ger BRICS-länderna betydande inflytande över globala marknader och prissättning, vilket ökar deras strategiska betydelse i världsekonomin.
BRICS vs västvärlden (G7 jämförelse)
BRICS ses ofta i kontrast till G7, som är en klubb för de etablerade västliga ekonomierna. G7 består bland annat av USA, Kanada, Japan och flera stora EU-länder, samtliga framstående demokratiska stater med ett gemensamt fokus på liberala värden. Enligt analys har G7 främjat frihet, mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen. BRICS, däremot, består av snabbväxande ekonomier i Asien, Afrika och Latinamerika med skiftande politiska system. De gemensamma målen i BRICS handlar ofta om att reformera global styrning till fördel för utvecklingsländerna och stärka samarbete i Global Syd. Medlemsländernas stora befolkning och ekonomiska tyngd innebär att BRICS kollektivt numera har ett större befolkningsunderlag än G7 (ca 3,3 miljarder jämfört med G7:s runt 1 miljard). Samtidigt ligger G7 oftast före i teknologisk utveckling och kapitalintensiva sektorer. Sammantaget är skillnaden att G7 representerar de etablerade västmakternas allians, medan BRICS representerar den framväxande världens samlade intressen som en motvikt i ett allt mer multipolärt globalt system.
BRICS utvecklingsbank och projekt
BRICS-länderna har också tagit egna initiativ för utvecklingsfinansiering. Under ett möte 2014 grundades New Development Bank (NDB), ofta kallad BRICS-banken, med syfte att finansiera infrastruktur och hållbarhetsprojekt i medlemsländerna och andra utvecklingsländer. NDB har ett auktoriserat kapital på 100 miljarder USD och har hittills beviljat finansiering till närmare 100 projekt (totalt omkring 32,8 miljarder USD). Banken har sitt säte i Shanghai och kontor också i Indien och Brasilien. Utöver NDB upprättade BRICS ett gemensamt Contingent Reserve Arrangement (en form av räddningsfond) där medlemsländerna åtagit sig reserver upp till 100 miljarder USD som stödkapital vid betalningsbalansproblem.
Hittills har ingen medlemsstat behövt nyttja dessa resurser. Dessutom samverkar BRICS-länderna i praktiska projekt och initiativ – till exempel har de etablerat nätverk för hälsosamverkan (t.ex. gemensamma vaccinforskningscenter) och samarbetsprogram inom utbildning, jordbruk och teknologi. Dessa institutioner och projekt är tänkta att ge medlemmarna mer oberoende från traditionella västdominerade finansinstitutioner och stärka utvecklingsarbetet nationellt och regionalt.
BRICS expansion (nya medlemsländer)
Under 2020-talet har BRICS-gruppen expanderat kraftigt. Vid toppmötet i Johannesburg 2023 beslutades att fem nya länder skulle bli fullvärdiga medlemmar: Egypten, Etiopien, Iran, Saudiarabien och Förenade arabemiraten (UAE). Dessa fem anslöts officiellt till BRICS i början av 2024, och Indonesien blev gruppens elfte medlem följande år. Utöver det har tio ytterligare länder fått status som partnerländer i BRICS+ (bland dem Belarus, Bolivia, Nigeria, Uzbekistan och Vietnam). Tillsammans signalerar utvidgningen att BRICS utvecklas från en femnationersgrupp till en bredare plattform med ursprung i och fokus på Global Syd. Den nya sammansättningen ger BRICS större geografisk spridning och fler resurser, även om det också ställer krav på att hålla ihop målbilden för samarbetet i den nya, utvidgade kretsen.
Fördelar och kritik mot BRICS
Förespråkare lyfter fram flera fördelar med BRICS-samarbetet. Enligt vissa analyser representerar gruppen en kraftfull kollektiv röst för det globala syd och öppnar nya möjligheter för syd-syd-samarbete. De gemensamma projekten, som den nya utvecklingsbanken, ger länderna alternativ till västdominerade institutioner och kan öka investeringarna i infrastruktur och social utveckling på sikt. BRICS-ländernas stora kombinerade resurser gör dem dessutom till viktiga aktörer i globala råvarumarknader – till exempel skulle BRICS med de nya medlemmarna kunna kontrollera nära hälften av världens oljeproduktion.
Samtidigt finns omfattande kritik. Kritiker pekar på att BRICS hittills till stor del är symboliskt och svårnavigerat i praktisk handling. Många deklarationer och målsättningar upprepas vid varje toppmöte, men förverkligandet av konkreta reformer eller gemensamma åtaganden har uteblivit i stor utsträckning. Gruppen har också splittrade intressen: Ryssland har exempelvis sökt använda BRICS som en geostrategisk motvikt till väst, medan Kina och Indien ofta fokuserar på ekonomisk samordning och undviker kontroversiella politiska teman.
BRICS egna finansinstitutioner är också relativt blygsamma jämfört med västliga motsvarigheter – NDB har godkänt knappt 33 miljarder USD i finansiering sedan starten, vilket är litet i förhållande till IMF och Världsbanken. Dessutom har reservfonden (CRA) inte behövt användas alls än. Kort sagt menar kritiker att BRICS förblir mer tal än verkstad och att brist på gemensam strategi gör att gruppens verkliga påverkan fortfarande är begränsad.
BRICS framtid och betydelse globalt
BRICS-gruppen har genom sin expansion och höga profil visat att den sannolikt kommer att fortsätta spela en viktig roll globalt. Ledare har tydligt uttalat en vilja att reformera internationella institutioner så att utvecklingsländer får större inflytande. Till exempel har Kina och Ryssland vid toppmötet i Rio 2025 uttalat stöd för att Brasilien och Indien ska få permanenta platser i FN:s säkerhetsråd – ett tecken på inbördes solidaritet i gruppen även om splittringar i världspolitiken blir djupare.
Framtidens BRICS förväntas driva på inom områden som klimatfinansiering, digital teknik (AI-styrning) och hållbar energi enligt deklarationer från de senaste toppmötena. Analytiker noterar att gruppens betydelse växer i takt med medlemmarnas tyngd, och att BRICS kan bli en avgörande plattform för global syd att framföra sina perspektiv. Huruvida BRICS kan förverkliga sin potential återstår att se, men dess utvidgade mandat och nya initiativ tyder på att samarbetet kommer att kvarstå som en viktig faktor i den globala maktbalansen.
Sammanfattning: vad är BRICS
BRICS är en sammanslutning av framväxande ekonomier (ursprungligen Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika) som tillsammans vill stärka sitt inflytande i den internationella politiken. Gruppen har på senare år utökats till elva medlemmar med omfattande expansion och införande av partnerländer. Syftet är att genom gemensamma initiativ och plattformar ge dessa länder mer tyngd i frågor som ekonomi, finans och global styrning. BRICS-länderna representerar en betydande del av världens befolkning och resurser, vilket gör deras samarbete viktigt för den globala maktbalansen. Trots interna skillnader och begränsad formell struktur är BRICS i dag en av världens mest uppmärksammade grupperingar för det globala syd, med ambitionen att reformera internationella institutioner och främja sina medlemmars intressen i det nya flerkonfrontationssystemet.
Källor: Oberoende rapporter och officiella BRICS-källor har använts för att beskriva medlemsländer, syfte, ekonomi och utvecklingsbank. Analytiska källor belyser kontrasten mot G7 och framtidsutsikter. All information är baserad på aktuella och trovärdiga källor.