Last Updated on 16 July, 2024 by Håkan Samuelsson

En aktie som ägs av många personer på börsen kallas för folkaktie. Det är populära aktier med många och ofta ganska små ägare. Det är som regel stora och stabila bolag som vanligtvis har funnits i många år. Hennes & Mauritz, Ericsson och Telia är bra exempel på svenska folkaktier. Aktier som alltså många svenskar har i sina aktieportföljer.

Folkaktier – Aktietips och en topplista

Här är en lista med de populäraste svenska folkaktierna. Tips – klicka på företagsnamnet så kan du läsa mer om bolaget!

Vad är en folkaktie?

En folkaktie är en aktie som ägs av ganska breda lager ur befolkningen. Man kan säga att ”populära aktier” är en synonym för folkaktier.

Det finns ett antal drag som är gemensamma hos de flesta folkaktier:

• Företaget har funnits länge.
• Börsnoterat bolag.
• Ganska stort bolag som troligtvis finns på Stockholmsbörsens Large Cap-lista.
• Stabil verksamhet.
• Stort antal små aktieägare (småsparare).
• Många av dessa aktier handlas i två aktieslag: A-aktie och B-aktie.

Folkaktier ska inte blandas ihop med hypade bolag som exempelvis Fingerprint. Då och då dyker det upp bolag som ”alla” vill äga. Ryktet om snabba pengar sprids bland vänner och kollegor. Denna typ av förhoppningsbolag brukar ofta bli tillfälliga aktieraketer till dess att bubblan spricker. I vår mening är de därför inte några egentliga folkaktier.

Stabila och välkända aktier

Som du ser i listan överst på sidan är alla folkaktier ganska så kända bolag. Det hör till sakens natur. Ett stort aktiebolag som funnits länge förkommer ofta i media. Många svenskar jobbar eller känner någon som jobbar eller jobbat i dessa bolag. Namnen är välbekanta. Därför är det naturligt att en person som vill lära sig att köpa aktier börjar att leta bland dessa ganska vanliga bolag.

Samhällsförändringar kan skapa nya folkaktier

Ibland är det samhällsförändringar som ligger bakom att bolag blir till folkaktier. Det exempel som ligger närmast i tid är Telia som staten sålde ut till allmänheten (privatiserade) sommaren 2000. Då köpte över en miljon svenskar aktier i bolaget.

Tanken var att Telia skulle bli den första verkliga folkaktien. Staten gjorde till och med reklam för att allmänheten skulle köpa aktier i detta företag.

Tyvärr blev inte Telia den solskenshistoria som många hoppats på. Aktien föll från 85 kronor till cirka 25 kronor på två år. Många förlorade pengar och blev besvikna. Det är rimligt att tro att ganska många svenskar aldrig mer vågade köpa aktier efter erfarenheten med Teliaaktien.

Tidigare exempel på hur folkaktier skapats är Volvo och Trygg-Hansa som många svenskar började spara pengar i. Denna våg av nya aktiesparare kom efter ekonomiminister Gösta Bohmans skattefondsparande 1978 och statssekreterare Erik Åsbrinks allemanssparande 1984.

Många äger en enda folkaktie

Vi kan lära något mycket viktigt av historien kring folkaktien Telia: Sprid på riskerna! Det staten skulle ha behövt informera allmänheten om inför börsnoteringen av Teliaaktien var att det aldrig är klokt att köpa aktier i endast ett bolag.

Förvånansvärt många svenskar äger bara en enda eller några få aktier. I genomsnitt har svensken mindre än 4 aktier i sin portfölj. Ungefär hälften av alla svenska småsparare som äger aktier har bara en enda aktie!

Ett av våra viktigaste aktietips är att skapa en diversifierad portfölj. Du bör ha minst 12 – 15 olika aktier för att risken ska vara på en rimlig nivå. Om det sedan är folkaktier eller andra aktier spelar faktiskt mindre roll.

Både A-aktier och B-aktier i många folkaktier

Något som karaktäriserar många folkaktier är att de har mer än ett aktieslag. Med det innebär att de vid sidan av de ”vanliga” aktierna även har B-aktier.

Bolag väljer att ge ut B-aktier för att få in mer kapital och öka ägarbasen utan att späda ut makten för huvudägarna.

Den enda egentliga skillnaden mellan A-aktier och B-aktier är därför att de sistnämnda ger mindre rösträtt på bolagsstämman. Det är vanligt att en B-aktie ger en tiondel av rösträtten jämfört med en A-aktie.

I övrigt är det mesta lika. Utdelningen av vinsten är densamma oavsett vilket aktieslag du äger. Kursen brukar vara snarlik även om likviditeten i B-aktierna tenderar att vara bättre.

För dig som småsparare spelar det ingen större roll ifall du köper en folkakties A-aktie eller B-aktie. Kursen kan skilja sig något så tipset är att köpa det aktieslag som råkar vara billigast för stunden.

Fördelar med folkaktier

Den främsta fördelen med folkaktier är att det kan vara positivt för befolkningen att vara engagerade i näringslivet.

När du äger aktier blir du delägare i företag. Det skapar ofta ett intresse att lära sig mer om företagande och ekonomi. Ägande skapar även förståelse för de möjligheter och utmaningar som företag står inför.

Denna typ av allmänbildning lär vara gynnsam för både individer och samhälle. Våra företag är en viktig del av samhället och ekonomin, vilket det är många som glömmer bort. Genom att äga aktier främjar vi vår nyfikenhet att lära oss mer om samhällets ”motor”.

En annan fördel med folkaktier är att vinsten fördelas till bredare befolkningslager. Det blir som en slags ”demokratisering” av företagen. Varje individs rösträtt i företagen må vara begränsad men vinsten fördelas alltid proportionerligt efter antalet aktier som du äger i bolaget oavsett om du är storägare eller småsparare.

I mindre skala kan ett bredare ägande i en ny folkaktie vara bra för att främja det lokala företagandet. Lokalbefolkning och anställda kan engagera sig för att stödja ett bolag som har finansiella problem. När de köper aktier i bolaget vid en eventuell nyemission får företaget in nytt kapital. En ny folkaktie, i varje fall på lokal nivå, skapas.

Slutligen har många folkaktier fördelen att de är ganska så stabila investeringar. Köper du bara tillräckligt många aktier för att sprida på riskerna brukar denna typ av sparande löna sig.

Nackdelar med folkaktier

Den främsta nackdelen med att äga folkaktier är att dessa bolag inte nödvändigtvis är de bästa bara för att många äger dem. Folk köper ofta det andra köper och av vana. Folkaktier som Ericsson, H&M, Volvo och Telia kan ha bättre och mer lönsamma alternativ.

En annan nackdel som kan drabba varje folkaktie är att folk tenderar att fortsätta köpa sina favoritaktier oavsett vad som händer med bolagen. Millennieskiftet innebar ett paradigmskifte för folkaktien Ericsson med kursfall som följt. Den har inte återhämtat sig sedan dess. H&M drabbades av liknande problem på 2010-talet.

En tredje nackdel med folkaktier är att det kan vara ett varningstecken när antalet ägare plötsligt ökar kraftigt samtidigt som börsvärdet är stort. Det kan ofta handla om finansiellt pressade bolag där kursen dyker. Det lockar till sig många nya småsparare vilka då dras med ner i fallet. Åter igen: tänk Ericsson.

Tips: Vill du hitta bra alternativ till att köpa folkaktier? Samuelssons Rapport har flera aktieportföljer med tips på de bästa aktierna att köpa just nu. Läs mer om våra aktieportföljer!