Historiska Börskrascher i Sverige: Finns det ett Säsongsmönster?

Last Updated on 16 June, 2025 by Håkan Samuelsson

Stockholmsbörsen, eller OMXS30 som den ofta kallas, är hjärtat i Sveriges finansmarknad. Men även denna stabila marknad har upplevt dramatiska nedgångar genom åren, så kallade börskrascher. Dessa händelser, som kan radera miljarder i marknadsvärde på några dagar, väcker alltid frågan: Finns det ett mönster? Specifikt, kan de bästa och sämsta månaderna för börsen, som vi vet tenderar att vara april respektive september, ge oss ledtrådar om när krascher är mest sannolika? I denna artikel dyker vi ner i historiska börskrascher i Sverige, undersöker om de följer säsongsbaserade mönster och ger dig praktiska tips för att skydda dina investeringar.

Vad är en börskrasch?

En börskrasch definieras vanligtvis som en plötslig och betydande nedgång i aktiemarknadens värde, ofta med en nedgång på 10 % eller mer inom en kort tidsperiod, som en dag eller en vecka. I Sverige har vi sett flera sådana händelser, ofta kopplade till globala ekonomiska kriser, men också till lokala faktorer som bankkriser eller politiska beslut. För att förstå om dessa krascher följer ett säsongsbaserat mönster, behöver vi först titta på några av de mest kända krascherna i Sveriges finanshistoria.

Historiska börskrascher i Sverige: En översikt

Låt oss gå igenom några av de mest betydande börskrascherna på Stockholmsbörsen och när de inträffade. Detta ger oss en grund för att analysera eventuella säsongsbetonade samband.

1. 1990–1992: Den svenska bankkrisen
   Under tidigt 1990-tal drabbades Sverige av en djup finanskris, driven av en fastighetsbubbla och avregleringen av kreditmarknaden. Stockholmsbörsen föll kraftigt, särskilt under hösten 1990 och vintern 1991–1992. September och oktober 1990 såg betydande nedgångar, med OMXS-index som tappade cirka 20 % under hösten.
2. 2000–2002: IT-bubblan spricker
   IT-bubblan, som byggdes upp under slutet av 1990-talet, sprack globalt och drabbade Sverige hårt, särskilt tech-tunga bolag som Ericsson. Stockholmsbörsen föll med över 40 % från topp till botten mellan mars 2000 och oktober 2002. Hösten 2001, särskilt efter 11 september-attackerna, var särskilt volatil, med oktober som en av de svagaste månaderna.
3. 2008: Den globala finanskrisen
   Den globala finanskrisen 2008, utlöst av Lehman Brothers kollaps, ledde till en dramatisk nedgång på Stockholmsbörsen. Oktober 2008 var en av de värsta månaderna, med OMXS30 som föll med cirka 25 % på en månad, drivet av global panik och kreditåtstramning.
4. 2020: COVID-19-pandemin
   När COVID-19-pandemin slog till tidigt 2020, kraschade globala marknader, inklusive Stockholmsbörsen. Mars 2020 var den mest dramatiska månaden, med OMXS30 som tappade över 20 % på några veckor. Paniken kulminerade i mitten av mars, innan återhämtning började i april.

Säsongsmönster på Stockholmsbörsen: Vad säger datan?

Enligt analyser, som de från Avanza och Samuelssons Rapport, är september och augusti ofta de svagaste månaderna för Stockholmsbörsen, med genomsnittliga nedgångar på -1,43 % respektive -0,8 % sedan 1980. Oktober har också rykte om sig att vara volatil, men dess genomsnittliga avkastning är ofta nära noll eller svagt positiv. Däremot är april, februari och december ofta de starkaste månaderna, med april som leder med en genomsnittlig avkastning på +3,34 %.

När vi granskar de historiska krascherna ovan, ser vi att flera av dem har inslag av höstrelaterad volatilitet:

• September och oktober: Bankkrisen 1990 och finanskrisen 2008 hade sina mest dramatiska nedgångar under dessa månader. IT-kraschen 2001 förstärktes också av händelser i september och oktober.
• Mars: COVID-kraschen 2020 är ett undantag, där mars stod ut som en extremt volatil månad, vilket inte helt stämmer med de typiska svaga höstmånaderna.

Detta tyder på att hösten, särskilt september och oktober, kan vara mer benägen för kraftiga nedgångar. Men är det säsongsbaserade mönster eller externa händelser som driver dessa krascher? Låt oss bryta ner det.

Varför inträffar börskrascher ofta på hösten?

Flera faktorer kan förklara varför hösten, särskilt september och oktober, ofta sammanfaller med börsnedgångar:

1. Rapporteringssäsongen: Hösten är en tid då många företag släpper sina kvartalsrapporter. Om resultat inte lever upp till förväntningarna, kan det utlösa försäljningar, särskilt i september och oktober.
2. Psykologiska faktorer: Efter sommaren återvänder investerare till marknaderna, ofta med en mer försiktig inställning. Detta kan leda till vinsthemtagning eller ombalansering av portföljer, vilket ökar volatiliteten.
3. Globala händelser: Historiska kriser, som 11 september 2001 eller Lehman Brothers kollaps i september 2008, har förstärkt höstens rykte som en riskfylld period.
4. Skatteplanering: I vissa fall säljer investerare aktier på hösten för att realisera förluster inför årsskiftet, vilket kan förstärka nedgångar.

Men det är viktigt att notera att inte alla krascher följer detta mönster. COVID-kraschen i mars 2020 visar att externa chocker kan slå till när som helst, oavsett säsong.

Skruvar krascher säsongsdata?

En viktig fråga är om stora krascher, som de i oktober 2008 eller mars 2020, snedvrider de genomsnittliga säsongsdata som visar september som den svagaste månaden. Till exempel:

• Oktober 2008s dramatiska nedgång (-25 %) drar ner oktobers långsiktiga genomsnitt, vilket gör att september (-1,43 %) verkar svagare i jämförelse över tid.
• Mars 2020s krasch var en anomali, men den påverkar inte de långsiktiga säsongsdata för höstmånaderna lika mycket, eftersom mars generellt är en neutral eller positiv månad.

Detta antyder att medan höstmånaderna är volatila, kan enskilda krascher förstärka uppfattningen om vissa månaders svaghet. För att få en klarare bild behöver vi titta på data utan extrema händelser, men sådana analyser är ofta svåra att genomföra utan att förlora kontext.

Hur kan investerare skydda sig under volatila månader?

Oavsett om krascher följer ett strikt säsongsmönster, är det klokt att förbereda sig för volatilitet, särskilt under hösten. Här är några strategier för att skydda dina investeringar:

1. Diversifiera din portfölj: Sprid riskerna genom att investera i olika sektorer, såsom defensiva aktier (t.ex. dagligvaror, hälsovård) som ofta klarar sig bättre under nedgångar.
2. Använd stop-loss-order: Sätt automatiska säljorder för att begränsa förluster om en aktie faller under en viss nivå.
3. Öka likviditeten: Håll en del av din portfölj i kontanter eller räntebärande tillgångar inför volatila månader som september och oktober.
4. Fokusera på långsiktighet: Krascher är ofta kortsiktiga. Historiskt sett har Stockholmsbörsen återhämtat sig efter varje krasch, så paniksälj inte.
5. Hedga med derivat: För avancerade investerare kan optioner eller terminer användas för att skydda mot nedgångar.

Slutsats: Finns det ett säsongsbaserat mönster för börskrascher?

Vår analys visar att september och oktober ofta är volatila månader på Stockholmsbörsen, och flera historiska krascher – som bankkrisen 1990, IT-bubblan 2001 och finanskrisen 2008 – har haft sina värsta nedgångar under dessa månader. Detta stämmer delvis med de svagaste börsmånaderna enligt säsongsdata. Men undantag som COVID-kraschen i mars 2020 påminner oss om att externa chocker kan bryta mönstret.

För investerare innebär detta att medan hösten kan kräva extra vaksamhet, är det viktigare att fokusera på robusta strategier än att enbart lita på säsongsdata. Genom att diversifiera, hålla likviditet och undvika panik kan du navigera både säsongsbaserade dippar och oväntade krascher.