Last Updated on 16 June, 2025 by Håkan Samuelsson
Varför investera i utdelningsaktier?
Utdelningsaktier har två attraktiva sidor: de betalar ut en del av vinsten till dig som aktieägare, och samtidigt kan aktiekursen stiga över tid. Det betyder att du både får löpande kontanter och värdeökning. För många investerare fungerar utdelningarna som en ekonomisk krockkudde i oroliga tider. Historiskt har bolag med stabil utdelning haft lägre volatilitet än bolag som inte delar ut pengar, och totalavkastningen kan bli högre eftersom du återinvesterar utdelningarna och får ränta-på-ränta-effekt.

Fördelar med svenska aktier framför utländska
Svenska utdelningsaktier har flera fördelar: du slipper valutarisken som kan äta upp utdelningens värde vid en svagare krona, du slipper utländsk källskatt som annars kan kräva extra deklaration eller krånglig återbetalning och det är lättare att följa bolagets nyheter, rapporter och intervjuer eftersom allt finns på svenska. Det gör analysen mer transparent, vilket är en trygghet för många småsparare.
Sätt ett tydligt mål för din portfölj
Innan du väljer aktier bör du fundera på vad syftet är. Vill du ha hög utdelning direkt för att täcka levnadskostnader, eller är målet att bygga en snöbollseffekt där utdelningen växer för varje år? Skriv ner ett konkret mål. Exempel: “Jag vill ha 100 000 kronor i utdelning per år om 15 år.” När du vet detta kan du räkna ut hur mycket kapital som krävs och hur mycket du behöver spara eller återinvestera varje månad för att nå dit.
Nyckeltal du måste förstå
Direktavkastning anger hur mycket du får i utdelning per aktie i förhållande till aktiekursen, uttryckt i procent. Om en aktie står i 100 kronor och delar ut 5 kronor per år är direktavkastningen 5 procent. Men stirra dig inte blind på en hög siffra – ofta innebär en mycket hög direktavkastning att marknaden räknar med att utdelningen ska sänkas. Särskilt om bolaget har sjunkit kraftigt i värde.
Utdelningstillväxt visar hur mycket utdelningen har vuxit år för år. En aktie som höjer utdelningen med 5–10 procent per år kan på sikt ge högre total utdelning än en aktie som redan har hög direktavkastning men aldrig höjer utdelningen.
Payout ratio är andelen av vinsten som går till utdelning. Är den för hög, till exempel över 90 procent, kan det vara ohållbart. Då finns ingen marginal om vinsten sjunker. En sund nivå är ofta 30–70 procent, men det varierar mellan branscher.
Skuldsättning är viktigt eftersom höga lån kan hota utdelningen. Titta på balansräkningen: är företaget tungt belånat? Kan det betala räntorna även om vinsten faller?
Vi har satt ihop ett förslag på långsiktig utdelningsportfölj
Utdelningsaktie | Sektor | Direktavkastning, snitt 5 år | Utdelningsandel, snitt 5 år |
AAK | Dagligvaror | 0.9% | 21% |
Assa Abloy | Industri | 1.5% | 56% |
Atlas Copco A | Industri | 1.9% | 44% |
Axfood | Dagligvaror | 4.1% | 92% |
Beijer Alma | Industri | 3.2% | 61% |
Beijer Ref | Industri | 1.7% | 43% |
BTS Group | Industri | 2.8% | 63% |
Castellum | Finans & Fastighet | 3.9% | 28% |
Fenix Outdoor | Sällanköpsvaror | 0.8% | 14% |
Hexagon | Industri | 0.8% | 18% |
Lagercrantz | Industri | 1.7% | 37% |
Loomis | Industri | 1.9% | 29% |
NIBE | Industri | 0.8% | 19% |
SCA A | Material | 1.3% | 33% |
Sweco A | Industri | 1.8% | 41% |
Swedish Match | Dagligvaror | 3.6% | 59% |
Vitec Software | Informationsteknik | 1.2% | 40% |
Wihlborgs | Finans & Fastighet | 3.3% | 21% |
Strategier för att välja rätt aktier
En klassisk strategi är att kombinera aktier med hög direktavkastning med aktier som har stabil utdelningstillväxt. Då får du både pengar nu och en snöboll som växer över tid.
Vissa investerare gillar att använda en variant av Dogs of the Dow: du sorterar de största svenska bolagen efter direktavkastning och köper de 5–10 aktier som ligger högst. Tanken är att de är undervärderade och kan studsa tillbaka.
Andra föredrar utdelningsaristokrater. I USA betyder det bolag som höjt utdelningen minst 25 år i rad. I Sverige har vi kortare historik, men vissa bolag som Castellum, Axfood och Investor har lång tradition av höjningar.
Diversifiera mellan branscher
En sund utdelningsportfölj innehåller aktier från flera sektorer. Fastighetsbolag och banker kan ge hög direktavkastning, men är känsliga för räntor och konjunktur. Industribolag som Atlas Copco har lägre direktavkastning men stabil utdelningstillväxt. Telekom, som Telia och Tele2, är kända för hög utdelning men tillväxten är låg. Livsmedelskedjor som Axfood har stabil efterfrågan och jämn utdelning.
Exempel på svenska utdelningsaktier
- Investor AB – Investmentbolag med lång tradition, höjer utdelningen stadigt och har stor ägarandel i kvalitetsbolag.
- Castellum – Fastighetsbolag som haft stark utdelningshistorik, även om fastighetssektorn pressas av höga räntor just nu.
- Axfood – Äger Hemköp och Willys. Stabilt kassaflöde eftersom folk alltid måste handla mat.
- Telia Company – Hög direktavkastning men lågt tillväxttempo. Stabilt kassaflöde från abonnemang.
- Swedbank och SEB – Banker är klassiska utdelningsmaskiner, men utdelningen kan variera kraftigt i kriser.
- Industrivärden – Investmentbolag med portfölj av stora industribolag.
Så återinvesterar du utdelningen smart
Nyckeln till att verkligen få fart på pengamaskinen är återinvestering. Varje utdelning kan köpa fler aktier som ger ännu mer utdelning nästa gång. Många använder en strategi där de automatiskt återköper aktier med sitt månadssparande och utdelningen.
Om du gör detta konsekvent kan du dubbla din utdelning över tid utan att sätta in mycket mer eget kapital. Det är därför långsiktiga utdelningsinvesterare pratar om att tiden är deras bästa vän.
Skatteregler för svenska utdelningsaktier
I Sverige beskattas utdelning som kapitalinkomst, normalt 30 procent på ett vanligt aktie- och fondkonto. Har du istället aktierna i ett investeringssparkonto (ISK) eller kapitalförsäkring (KF) betalar du ingen separat skatt på utdelningen – du betalar istället en årlig schablonskatt baserad på värdet av hela kontot. För utdelningsaktier är ISK eller KF därför oftast bäst.
Vanliga misstag
- Köpa bara för hög direktavkastning utan analys av bolaget.
- Ingen diversifiering.
- Att paniksälja vid små kursrörelser – utdelningsportfölj är långsiktig!
- Att glömma bort att återinvestera utdelningarna.
FAQ – Vanliga frågor om utdelningsportföljer
Hur ofta får man utdelning?
De flesta svenska bolag delar ut en gång per år, ofta på våren. Några bolag har börjat med halvårsvis eller kvartalsvis utdelning för att efterlikna amerikanska bolag.
Vilka svenska aktier har högst direktavkastning?
Det varierar, men ofta är Telia, Tele2 och vissa fastighetsbolag bland de högsta. Se upp så det inte beror på problem i bolaget!
Hur mycket kapital behövs för att leva på utdelning?
En grov tumregel är att för att få 20 000 kr i månaden med 4 procent direktavkastning behöver du ca 6 miljoner kronor investerat kapital.
Bör jag välja ISK eller KF för utdelningsaktier?
Både ISK och KF är bra val eftersom du slipper separat utdelningsskatt och deklaration blir enklare. KF är extra bra om du äger utländska aktier eftersom försäkringsbolaget brukar hantera återbetalning av källskatt.
Vad gör jag om en utdelning sänks?
Gör en ny analys. Ibland är det rätt att sälja och hitta ett stabilare alternativ, men ibland kan en tillfällig sänkning vara vettig för bolagets långsiktiga hälsa.
Sammanfattning
Att bygga en stark utdelningsportfölj är inte svårt men kräver tålamod och konsekvens. Bestäm dina mål, välj stabila svenska aktier, sprid risken mellan sektorer, återinvestera utdelningarna och följ upp bolagen regelbundet. Låt tiden arbeta för dig så kommer din pengamaskin växa år för år.
Lycka till med ditt sparande och dela gärna guiden med någon som också vill bygga en passiv inkomst med hjälp av svenska utdelningsaktier!