Last Updated on 16 July, 2024 by Håkan Samuelsson
Att bygga upp en utdelningsportfölj är en populär aktiestrategi som har goda chanser till hög avkastning i det långa loppet. Det är en relativt enkel strategi att följa. Genom att återinvestera utdelningarna får du något som kan liknas vid en snöbollseffekt i din aktieportfölj. Vissa som bygger upp en utdelningsportfölj gör det med målet att någon gång i framtiden kunna leva på sina utdelningar.
Långsiktig och bra utdelningsportfölj
Aktieportföljer och fondportföljer med resultat sedan 2008!
Vi har satt ihop ett förslag på långsiktig utdelningsportfölj. Längre ner i texten går vi igenom hur du själv kan välja ut bra utdelningsaktier att ta in i din portfölj. Tips: Klicka på bolagsnamnet så kan du läsa mer om aktien på Avanzas analyssidor!
Utdelningsaktie | Sektor | Direktavkastning, snitt 5 år | Utdelningsandel, snitt 5 år |
AAK | Dagligvaror | 0.9% | 21% |
Assa Abloy | Industri | 1.5% | 56% |
Atlas Copco A | Industri | 1.9% | 44% |
Axfood | Dagligvaror | 4.1% | 92% |
Beijer Alma | Industri | 3.2% | 61% |
Beijer Ref | Industri | 1.7% | 43% |
BTS Group | Industri | 2.8% | 63% |
Castellum | Finans & Fastighet | 3.9% | 28% |
Fenix Outdoor | Sällanköpsvaror | 0.8% | 14% |
Hexagon | Industri | 0.8% | 18% |
Lagercrantz | Industri | 1.7% | 37% |
Loomis | Industri | 1.9% | 29% |
NIBE | Industri | 0.8% | 19% |
SCA A | Material | 1.3% | 33% |
Sweco A | Industri | 1.8% | 41% |
Swedish Match | Dagligvaror | 3.6% | 59% |
Vitec Software | Informationsteknik | 1.2% | 40% |
Wihlborgs | Finans & Fastighet | 3.3% | 21% |
OBS – Aktierna i listan är vårt urval av stabila aktier till en utdelningsportfölj. Du måste göra din egen analys innan du fattar ett köpbeslut. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.
Varför spara i utdelningsaktier?
Utdelningsaktier är aktier där en del av vinsten delas ut till aktieägarna varje år. Genom att ha sådana aktier i din portfölj får du pengar utbetalade till ditt konto en eller flera gånger om året. Det är en rätt så skön känsla att få in kontanter på sitt konto bara genom att ha aktier i ett bolag.
Det intressanta med utdelningsaktier är att de tenderar att höja utdelningen med jämna mellanrum. Du som aktieägare får ta del om bolagens tillväxt – inte bara genom en stigande aktiekurs utan även genom utdelningshöjningar.
Det har visat sig vara en mycket god strategi att bygga upp en portfölj med utdelningsaktier, en så kallad utdelningsportfölj.
När du äger utdelningsaktier kan du ofta vara ganska passiv. Du kan se över utdelningsportföljen då och då men ofta är det bara positivt att inte pillra för mycket bland innehaven.
Utdelningsaktier har många fördelar:
- Bara lönsamma och stabila bolag kan ha en lång utdelningshistorik och höja utdelningen med jämna mellanrum.
- Utdelningsaktier går generellt sett med vinst.
- Aktier med utdelningar bryr sig om aktieägarnas intressen.
- Utdelningsaktier är ofta mindre volatila än andra aktier – utdelningen fungerar som ”stötdämpare”.
- Du får ett starkt kassaflöde i aktieportföljen som du kan köpa nya aktier för.
Vissa låter utdelningsaktier vara en naturlig del av en balanserad aktieportfölj. Andra väljer att helt fokusera på utdelningsaktier genom att skapa en utdelningsportfölj. I denna artikel tittar vi närmare på hur man kan bygga en sådan aktieportfölj.
Visste du att utdelning betyder “dividend” på engelska?
Utdelningsaktier allt mer populära
På andra sidan Atlanten – i USA och Kanada har utdelningsaktier länge varit en favoritstrategi bland såväl investerare som småsparare. I Sverige är det först på senare år som allmänheten fått upp ögonen för att skapa en utdelningsportfölj.
Både en och en annan blogg om aktier har just utdelningssparande som strategi. Några av de mest kända är Marcus Hernhag, Petrusko och Rikatillsammans. Vi på Samuelssons Rapport har också en aktieportfölj med internationella och svenska utdelningsaktier.
Även tidningar, mediehus och nätmäklare har börjat uppmärksamma utdelningsaktier och idén kring utdelningsportföljer allt mer. Några exempel är Börsveckan och Aktiespararna med sina respektive utdelningsportföljer. Di genom bl.a. Magnus Dagel har också uppmärksammat det fina med stabila utdelningsaktier. Även Privata Affärer genom Marcus Hernhag och andra uppmuntrar ofta till att investera i bra utdelningsaktier.
Vad tjänar man på utdelningar?
När du får en utdelning innebär det att pengar förs över från företagets konto till ditt eget konto. Det är en summa pengar som du kan välja att ta ut och konsumera eller köpa nya aktier för.
I teorin är aktieutdelningar ett nollsummespel. Eftersom företaget betalar ut en summa pengar till aktieägare borde aktiekursen falla med samma belopp i samband med utdelningen. I praktiken kan aktiekursen falla både mer eller mindre än själva utdelningen. Men i varje fall i teorin förlorar du lika mycket på aktiekursen som du tjänar i den kontanta insättningen på ditt konto.
I praktiken finns det ändå fördelar med utdelningar. Det innebär att du får pengar från företaget som du själv kan bestämma hur du vill investera. Om du vill köpa fler aktier i samma företag kan du passa på att göra det i samband med att kursen gått ner. Ifall du bedömer att det finns andra utdelningsaktier som är mer köpvärda för tillfället kan du investera din utdelning där istället.
När du återinvesterar utdelningarna uppnår du en ränta-på-ränta effekt. Den utdelning som du investerat i nya utdelningsaktier kommer nästa år i sin tur att ge utdelningar.
När kommer utdelningarna?
När utdelningarna kommer in på ditt konto varierar från aktie till aktie. Varje börsbolag har sina egna regler kring när på året en eventuell utdelning ska komma. De flesta svenska bolag har utdelning en gång om året, ofta på våren. Vissa svenska bolag har utdelning två gånger per år. För preferensaktier är det vanligt med aktieutdelning fyra gånger per år. Amerikanska och kanadensiska aktier brukar ofta dela ut pengar en gång i kvartalet.
Det finns ett antal begrepp som inte är fel att känna till för att ta reda på exakt när pengarna kommer in på ditt konto:
- INK: Den dag då aktien handlas inklusive rätt att ta del av aktieutdelningarna kallas för INK-dag. Detta är den sista dag som du kan köpa aktien om du vill ha rätt till utdelningar vid nästa utdelningstillfälle.
- X-dag: Den första dagen efter INK-dagen kallas för X-dag. Köper du aktien då får du ingen utdelning den här gången. Det är under denna dag som aktiekursen brukar justeras ner av marknaden.
- RD: Står för Record Date (kallas även för Date of Record). Detta är den andra dagen efter INK-dagen. Vid RD kontrollerar bolaget om du finns med i aktieboken som aktieägare. Det gör du ifall du köpt aktier senast på INK-dagen.
- PD: Står för Pay Date. Det är denna dag som dina utdelningar kommer in på ditt konto. Denna dag inträffar vanligtvis fem dagar efter INK-dagen.
Strategi – Så kan du bygga en utdelningsportfölj
För att bli riktigt duktig på att bygga en egen utdelningsportfölj behöver du känna till vissa grundläggande begrepp om utdelningsaktier.
När du letar efter köpvärda aktier med aktieutdelning finns det tre nyckeltal eller begrepp som är särskilt användbara:
- Direktavkastning
- Utdelningsandel
- Utdelningshistorik / utdelningstillväxt
Ofta räcker det långt att använda dessa aspekter av utdelningsaktier för att kunna göra ett bra urval till sin utdelningsportfölj. Det är dock på sin plats att även göra en snabbare bedömning av bolagens kvalitet och dess ledning. Vill du verkligen gå på djupet och analysera aktierna mer i detalj finns det metoder även för det. Låt oss först titta på dessa grundläggande aspekter:
Direktavkastning
Direktavkastning är det som de flesta först tänker på när det är tal om utdelningsaktier. Den visar hur stor utdelningen är i förhållande till nuvarande pris per aktie. Direktavkastning mäts i procent och kan därför nästan liknas med ränta på ett bankkonto.
Direktavkastning = utdelning per aktie / pris per aktie
Exempel: Om utdelningen för Castellum är 3,25 kr per aktie och aktiekursen står i 200 kronor blir direktavkastningen 1,625 % (3,25 / 200).
Direktavkastningen i aktier ändras hela tiden. Dels höjer eller sänker bolag ofta sina utdelningar från år till år. Dels ändras priset per aktie dagligen. Därför kan du se direktavkastningen som ett mått på hur stor förväntad avkastning du kommer att få i form av utdelningar på en aktie om du köper den idag.
Går priset på aktien upp 10 procent den närmsta tiden kommer direktavkastningen att minska. Men har du redan köpt aktier i bolaget får du ändå lika mycket som du förväntat dig (givet att utdelningen blir oförändrad). Köper du nya aktier till det nya priset blir avkastningen på dessa dock lägre.
Ska jag köpa aktier med hög direktavkastning till utdelningsportföljen?
Generellt sett är det inte fel med hög direktavkastning eftersom det innebär att du får mer aktieutdelning för de pengar som du sparar, allt annat lika. När du bygger en utdelningsportfölj kan det dock finnas bra anledningar att inte fokusera för mycket på direktavkastningen. Vi ska berätta mer om detta strax.
Står valet mellan två i övrigt nästan identiska aktier kan det ändå vara smart att välja den som har bäst direktavkastning. Ett annat scenario då det kan vara OK att fokusera på hög direktavkastning är om du inom en snar framtid vill leva på dina utdelningar.
Det finns dock en fara med att jaga högst direktavkastning. Inte allt för sällan finns det underliggande problem i verksamheten vilket fått aktiekursen på fall. När kursen faller stiger direktavkastningen. Därför kan det vara oklokt att bara titta efter en hög direktavkastning.
Tänk också på att du inte bara tjänar pengar på utdelningarna. I utdelningsaktier stiger aktiekursen med tiden. Det du tjänar på aktiekursen plus utdelningarna kallas för totalavkastning. Ofta är det mer lönsamt att försöka få en så god totalavkastning som möjligt snarare än en hög direktavkastning.
Utdelningsandel
Utdelningsandel handlar om hur stor andel av vinsten som ett bolag delar ut till aktieägarna.
Utdelningsandel = Utdelning per aktie / Vinst per aktie
Det är ovärderligt att ta hänsyn till utdelningsandelen när du bedömer vilka aktier som ska ingå i din utdelningsportfölj. Det finns flera anledningar.
Till att börja med vill du bara köpa utdelningsaktier som har en hållbar utdelning. Vi vill inte hamna i ett scenario där bolaget delar ut en stor summa i år bara för att behöva minska på utdelningarna kommande år. Dessutom vill vi inte att utdelningarna ska ske på bekostnad av verksamheten.
Det rationella är att bolag delar ut en del av vinsten om de anser att pengarna gör mer nytta i ägarnas fickor än i bolaget. Därför bör du vara skeptisk till aktiebolag som delar ut nästan hela sin vinst. Vilka framtidsperspektiv har en sådan utdelningsaktie?
”Lagom” stora utdelningar är det bästa. För att bedöma vad som är lagom har vi stor nytta av nyckeltalet utdelningsandel.
Under normala förhållanden ligger utdelningsandelen någonstans mellan 0 och 100. Noll innebär givetvis att bolaget inte har några utdelningar. Är utdelningsandelen 100 procent delar bolaget ut hela sin vinst till aktieägarna. Ibland är den över 100 procent men då bara under kortare perioder.
Utdelningsandel – exempel: Anta att Atlas Copco har en utdelning per aktie på 3,5 kr och en vinst per aktie på 12,94 kr. Det innebär att bolagets utdelningsandel är 27 % (3,5 / 12,94). Atlas Copco delar ut 27 % av vinsten till aktieägarna.
Vad är lagom utdelningsandel?
Hur stor utdelningsandelen bör vara beror dels på din sparhorisont. Skapar du en utdelningsportfölj med en lång sparhorisont är det smart att satsa på aktier med ganska låg utdelningsandel. Det ger bolaget utrymme att återinvestera utdelningarna i verksamheten och generera mer vinst i framtiden. Dessa utdelningsakter är ofta samtidigt tillväxtaktier.
Ifall du har en kortare sparhorisont och om du vill börja leva på dina utdelningar inom de närmsta åren kan det vara ett alternativ att köpa mer mogna utdelningsaktier. Dessa har generellt sett en högre utdelningsandel och högre direktavkastning.
Ungefär så här kan du tänka:
Utdelningsandel | Kommentar |
0 – 5 % | Bolaget återinvesterar nästan hela vinsten i verksamheten. Detta är en lite väl låg utdelningsandel för en utdelningsportfölj. Kan möjligen vara intressant om bolaget uppvisar utmärkt utdelningshistorik. |
5 – 40 % | Utdelningsaktier där fokus ofta ligger på tillväxt. Dessa bolag återinvesterar en stor del av vinsten istället för att dela ut den. Det är inte ovanligt att dessa aktier har hög utdelningstillväxt. Ofta ett utmärkt val i en långsiktig utdelningsportfölj. |
40 – 60 % | En betydande del av vinsten delas ut. Samtidigt är utdelningarna på en trygg nivå. Så länge som vinsten är någorlunda stabil är det troligt att bolaget slipper sänka utdelningarna, men det beror också på företagets utdelningspolicy. I denna kategori hittar vi ofta både tillväxtbolag och lite mer mogna bolag. |
60 – 80 % | Främst ganska mogna utdelningsaktier. En relativt stor del av vinsten delas ut till aktieägarna. Dessa aktier uppvisar mer sällan stark utdelningstillväxt. |
80 – 90 % | Riskzon. Köper du utdelningsaktier i detta spann bör du verkligen kontrollera bolagets förmåga att fortsätta generera vinst. Minsta störning kan hota utdelningen. Hittar du fina bolag i detta spann kan det ändå vara intressant när du vill leva på dina utdelningar. |
90 – 100 % | Undvik som regel! Nästan all vinst delas ut vilket ger bolaget små marginaler att investera i egen verksamhet. Du kan inte räkna med nämnvärda utdelningshöjningar på sikt. Det finns dock undantag. Ett exempel är defensiva aktier som t.ex. Axfood. |
> 100 % | Undvik alltid! Det är aldrig hållbart att dela ut mer än hela företagets vinst. |
OBS! Utdelningsandelen måste sättas i förhållande även till utdelningshistorik och utdelningstillväxt. Det duger inte ensamt som mått på en utdelningsakties potential!
Utdelningshistorik och utdelningstillväxt
Slutligen har vi utdelningshistoriken som är en av de viktigaste aspekterna för att bedöma vilka aktier som är bra att ha i utdelningsportföljen. För att kunna bygga en bra utdelningsportfölj är det ofta nödvändigt att välja bolag som bevisat att de är seriösa när det kommer till att hålla en stabil riktning för utdelningarna.
Vad är utdelningshistorik? Det som kallas för utdelningshistorik handlar om hur stor utdelningen varit per år de senaste åren – ja så länge som bolaget funnits egentligen. Detta begrepp innefattar en bedömning av hur stabila utdelningarna varit och hur ofta de höjt utdelningarna. Det innebär även att vi iakttar ifall utdelningarna vid något tillfälle sänkts eller uteblivit.
Genom att titta på utdelningshistoriken kan du bilda dig en uppfattning kring om det är en stabil utdelningsaktie eller inte. Som utdelningsinvesterare vill du helst att utdelningarna höjs med jämna mellanrum, gärna varje år även om det finns ganska få sådana utdelningsaktier i Sverige.
Så här kan du tänka:
Utdelningarna har höjts varje år. Dem ökar utdelningen år efter år. | Utmärkt! Ju fler år med höjda utdelningar desto bättre. |
Utdelningarna har höjts ofta men inte nödvändigtvis varje år. | Mycket bra. Dessa är ofta intressanta utdelningsaktier. |
Utdelningarna har höjts ofta. Några få utdelningssänkningar. | Bra. Trenden är god. Fina bolag kan trots allt sänka utdelningen om det finns goda skäl för det. |
Utdelningarna har höjts mer sällan men aldrig eller nästan aldrig sänkts. | Bra. Dessa är stabila utdelningsaktier. Den långsiktiga potentialen kan dock vara begränsad p.g.a. få utdelningshöjningar. |
Utdelningarna slopas ofta eller pendlar upp och ner hela tiden. | Dåligt. Denna utdelningsaktie är svår att bedöma och du kan inte riktigt lita på den. |
Det är med andra ord utdelningstillväxten vi vill åt när vi tittar på utdelningshistoriken:
Utdelningstillväxt = Utdelning i år / Utdelning förra året
Vi kan även titta på hur stor utdelningstillväxten varit i snitt exempelvis de senaste 5, 10 eller 15 åren.
Generellt sett brukar utdelningsaktier med hög utdelningstillväxt ha låg utdelningsandel och låg direktavkastning. Det blir ofta ändå en god affär på sikt eftersom dessa bolag växer. Deras aktiekurs tenderar att utvecklas starkare än i aktier med låg utdelningstillväxt. Dessutom gör den starka höjningen i utdelningar att du efter ett tag rent av får mer i utdelning per aktie än vad du betalat för den initialt!
Hur bedömer man utdelningshistoriken?
För att veta vilka aktier som är bäst för din utdelningsportfölj baserat på historik och utdelningstillväxt behöver du göra en helhetsbedömning.
Först och främst kan du titta på vilka aktier som haft stabilast utdelning hittills. Du kan titta på antal år med utdelning, antal år utan utdelningssänkningar och antal år med utdelningshöjningar.
Du kan även jämföra utdelningstillväxten mätt i procent över olika perioder. Här kommer en aktiescreener väl till hands.
Om ett bolag haft en utdelningssänkning vid något enstaka tillfälle innebär inte det per automatik att dess aktie bör diskvalificeras för utdelningsportföljen. Du får i sådana fall titta på orsaken bakom utdelningssänkningen. Till exempel var det klokt av många banker och andra bolag att låta utdelningen utebli i samband med finanskrisen. Samma sak gäller för utdelningar som ställts in under Coronapandemin. Sådana beslut är sunda och är inte nödvändigtvis ett tecken på att företaget mår dåligt.
Andra aspekter av utdelningsaktier
Du kommer långt genom att titta på direktavkastning, utdelningsandel och utdelningshistorik. Samtidigt är aldrig historisk avkastning någon garanti för att det kommer att fortsätta på samma sätt i framtiden. Därför är det på sin plats att dubbelchecka urvalet av aktier till utdelningsportföljen.
Börja med att göra ett urval genom de metoder som vi nämnde ovan. Det gör att antalet aktier att analysera minskar drastiskt. Beroende på vilka kriterier du sätter upp har du kanske 20 – 30 aktier att titta närmare på.
Så här kan du göra:
Läs nyheterna
Skumma igenom nyhetsflödet som rör varje aktie. På Avanza hittar du lätt alla nyheter om varje bolag genom att söka på dess aktie. Verkar eventuella problem vara tillfälliga eller är bolaget i djup kris?
Bedöm ledningen
Utdelningsaktier med en öppen och kommunikativ ledning är att föredra. En ledning som berättar om både framsteg och motgångar är bättre än en ledning som gör allt för att få årsredovisningen att se ut som en dans på rosor.
Läs årsredovisningen
Även om aktiebolags årsredovisning ibland kan vara ganska tillrättalagd ger den ändå en känsla för bolaget. Har ledningen ansträngt sig för att kommunicera bolagets framsteg och vision till aktieägarna är det ett gott tecken.
Titta på insiders
Ett bolag där ledningen säljer sina innehav på löpande band är sällan en god investering. Hittar du däremot en utdelningsaktie där insynspersoner regelbundet köper mer aktier är det troligtvis en tryggare utdelningsaktie. De tror nämligen på sitt bolag. Du hittar alla transaktioner från insiders i Finansinspektionens insynsregister.
Bedöm aktiens ägarstruktur
Du kan även titta på hur ägarstrukturen i bolaget ser ut. Om någon av grundarna eller ledningen har en betydande ägarandel är det ett positivt tecken. Det innebär att de tror på bolaget.
Det kan även vara positivt om namnkunniga institutionella investerare (t.ex. fonder) har ägarandelar i bolaget. Du hittar ägarstrukturen för alla utdelningsaktier och andra aktier under fliken ”Om bolaget” för respektive aktie på Avanza.
Sektorns långsiktiga trend
Ibland finns det skäl att inte investera överhuvudtaget i en viss bransch. Ett sådant exempel är om du tror att fossila bränslen är på väg bort. Då kan det vara oklokt att ha oljebolag i sin utdelningsportfölj, oavsett hur god utdelningshistorik de har.
Försök bedöma den långsiktiga trenden. Är den mycket osäker för sektorn är det tveksamt om ens bra utdelningsaktier från den sektorn bör vara med i portföljen.
Andra aspekter
Utdelningsaktier skiljer sig egentligen inte från andra aktier när det gäller sätt att analysera dem. Vill du verkligen gå på djupet och analysera dina kandidater till utdelningsportföljen kan du exempelvis titta på begrepp som ROI (Return on Investment), företagets kassaflöde, vinstmarginal och skuldsättning.
Gör en kvalificerad gissning
När du väger ihop alla ovanstående faktorer kommer du att få en hygglig bild av vilka utdelningsaktier som kan vara intressanta att ha med i utdelningsportföljen. Det är ingen exakt vetenskap och det finns inga gränser för exempelvis hur stor andel insiderägande som är bra. Du får göra en helhetsbedömning. Det behöver egentligen varken vara svårt eller ta särskilt lång tid.
Om du vill kan du skapa en tabell i Excel eller Google Sheets där du betygsätter alla bolag med en egen skala utefter ovanstående kriterier. På så vis får du lättare en överblick och kan göra en systematisk bedömning.
Återinvestera utdelningarna
En finess med att investera i en utdelningsportfölj är att du hela tiden har ett kassaflöde som du kan köpa nya aktier för.
När du köper utdelningsaktier för dina utdelningar blir antalet aktier i portföljen som kan ge utdelningar nästa år större. På så vis uppnår du något som kan liknas vid en snöbollseffekt.
Denna snöbollseffekt innebär att värdet på din utdelningsportfölj växer exponentiellt med tiden. Det blir likt en snöboll som rullar ner för en slänt. I början går det lite trögt men efter ett tag växer snöbollen till sig och rullar allt snabbare ut för backen. Du har skapat en pengamaskin!
Återinvesterade utdelningar – stor skillnad för din utdelningsportfölj
Det kan vara lockande att ta ut utdelningarna och göra något roligt för dem istället för att återinvestera dem. Ibland kan det finnas goda skäl, men tänk på att det då blir en enorm skillnad på ditt sparkapital och din totala vinst på börsen.
Här är ett exempel som kan inspirera dig att återinvestera dina utdelningar istället för att konsumera dem:
Grafen visar ett exempel som den amerikanska investeringssajten The Motley Fool lyfte fram i en artikel om att återinvestera utdelningen. Aktien i exemplet är Realty Income Corporation, en favoritaktie i många utdelningsportföljer – även bland en hel del svenska aktiesparare.
Om du hade investerat 10 000 dollar i Realty Income Corporation 1994 skulle värdet på aktierna 22 år senare ha varit 52 150 dollar. Dessutom hade du haft över 32 000 dollar i utdelningar. Den totala vinsten var med andra ord över 74 000 dollar på de 10 000 som du investerade.
Det är en imponerande siffra som är ett bra exempel på hur lönsamt det kan vara att spara i aktier. Men vänta – nu kommer det bästa. Exemplet utgår från att du bara tagit dina utdelningar och lagt dem på hög.
Vad händer om du istället hade köpt nya utdelningsaktier i Realty Income Corporation varje gång du fått en utdelning? Jo då hade värdet på din aktieportfölj efter 22 år ha varit runt 363 000 dollar. Nu snackar vi om en riktigt bra vinst på de 10 000 dollarna som du investerade i denna utdelningsaktie!
Dessutom kommer det innehav som du har efter dessa 22 år i exemplet ge dig i runda svängar 15 300 dollar per år i utdelningar. Du får med andra ord mer pengar i utdelningar än vad du investerat initialt. Det känns nästan magiskt!
Mer utdelningsaktier för pengarna när börsen går dåligt
Många bra utdelningsaktier ger utdelningar även i tuffare tider, t.ex. i lågkonjunktur. Det är ännu en bra anledning att återinvestera dem. Marknaden tenderar nämligen att värdera ner alla aktier i sämre tider – även bra utdelningsbolag.
För dig med en lång sparhorisont är det en stor fördel. Om du återinvesterar dina utdelningar när börsen går dåligt får du fler aktier för pengarna. Det ger dig en dubbel effekt. Dels kommer du att tjäna pengar på när kursen återhämtar sig så småningom. Dels får du ännu mer utdelningar i framtiden eftersom du nu äger fler utdelningsaktier än vad du annars hade gjort.
Här ser vi en av de många fördelarna med att äga utdelningsaktier. Under en lågkonjunktur finns det en hel del människor som känner att de inte har råd att lägga undan pengar till sitt sparande. Det innebär att de sparar som minst när börsen är som billigast. Om du råkar befinna dig i ett sådant läge och har utdelningsaktier i portföljen har du automatiskt pengar att investera – även om du inte har möjlighet att sätta av en del av lönen just då.
Balansera om innehaven
Oavsett om du har en utdelningsportfölj eller en portfölj med andra aktier i kommer du efter ett tag att märka att vissa av innehaven utvecklas bättre än andra. Det är också naturligt att vissa aktier halkar efter lite under olika perioder.
Det innebär i sin tur att vissa aktier kan komma att ta upp en betydligt större andel av din aktieportfölj än vad du tänkt dig från början. Vissa andra aktier kommer att vara underrepresenterade.
Jämvikt i utdelningsportföljen är viktig för riskspridningen
Gör det något? Ja – det är inte bra för riskspridningen om vissa innehav blir för stora. Det innebär nämligen att deras utveckling får en allt för stor inverkan på utdelningsportföljens totala värde.
Lösningen heter rebalansering eller ombalansering av utdelningsportföljen. Det innebär att du bestämmer dig för att justera dina innehav med jämna mellanrum.
Du kan göra rebalansering av utdelningsportföljen på olika sätt:
- Minska vissa innehav (sälja) och öka i andra (köpa)
- Återinvestera utdelningarna i bolag som gått sämst
- Placera nya pengar i de innehav som gått sämst
Det första man kanske tänker på är att sälja av en del av de aktier som gått allra bäst och köpa mer av de som gått sämst. Då jämnar du ut olikheterna mellan innehaven i din utdelningsportfölj. Det är en vanlig approach i aktieportföljer generellt sett. Vissa gör ombalanseringen en gång om året, andra gör den kanske en gång i kvartalet.
Balansera om när du återinvesterar utdelningarna
Nackdelen med att balansera om genom att sälja och köpa aktier är att det tillkommer en courtagekostnad för varje transaktion. Först får du betala courtage när du säljer av ett innehav. Sedan får du betala courtage igen när du köper ett annat innehav.
Eftersom en utdelningsportfölj har ett naturligt kassaflöde via utdelningar är det därför smart att använda dessa för att jämna ut skillnader mellan olika innehav.
I praktiken innebär det att du inte nödvändigtvis återinvesterar utdelningarna i samma bolag som ger utdelningar. Istället placerar du pengarna i de utdelningsaktier som går sämst för tillfället.
Förutom att du får en jämnare fördelning av dina utdelningsaktier innebär detta en annan fördel. Direktavkastningen är ofta högre i de bolag som går sämst rent kursmässigt för tillfället. (Du får då förhållandevis hög utdelning i relation till det pris som du betalar.) Använder du denna strategi ökar du med andra ord chansen till ännu större utdelningar i framtiden givet att ditt urval av utdelningsaktier är bra.
Köp undervärderade utdelningsaktier när du sätter in pengar
Många som skapar en utdelningsportfölj bygger upp den under många år med pengar som de sätter av från lönen. Är du en av dessa ger det ytterligare en möjlighet att löpande se till att portföljen är balanserad.
Du köper helt enkelt mer av de aktier som gått sämst för de pengar som du sätter in på ditt ISK eller din kapitalförsäkring (se jämförelse av bästa konto för utdelningsportfölj nedan).
Hur många aktier i en utdelningsportfölj?
En vanlig fråga är hur många aktier som bör ingå i en stabil utdelningsportfölj. Egentligen gäller samma riktlinjer för utdelningsaktier som för andra typer av aktier. Du bör sprida på riskerna och inte ”lägga alla äggen i samma korg”.
Även om stabila utdelningsaktier tenderar att fortsätta i rätt riktning finns det alltid en viss bolagsrisk i varje företag. Ibland inträffar oförutsedda kriser, katastrofer och skandaler. Företag kan drabbas av trendbrott, arbetstvister, miljöskandaler och naturkatastrofer.
Har du bara några få aktier i din portfölj kommer värdet på dina besparingar att påverkas mycket om ett av bolagen får problem. Har du tillräckligt många aktier i din utdelningsportfölj påverkas inte ditt kapital så mycket ens om värdet halveras för en av aktierna.
Hur många aktier ska man då ha i en utdelningsportfölj? Om du har 12 till 15 olika utdelningsaktier i din portfölj kan det anses vara tillräckligt många.
Kom ihåg att det inte finns någon poäng med att ha allt för många aktier i utdelningsportföljen. Ju fler aktier du har desto mer kommer utvecklingen att likna index eller genomsnittet för alla aktier. Har du väldigt många aktier kan det också vara svårt att hålla reda på alla innehav.
Exempel – effekten av en diversifierad utdelningsportfölj
Vi kan illustrera vikten av att diversifiera sin utdelningsportfölj genom ett enkelt exempel.
Dåligt diversifierad utdelningsportfölj
Låt oss först föreställa oss en aktieportfölj med fem utdelningsaktier. Det är alltså en alldeles för dålig riskspridning.
Vi antar att din portfölj är på 100 000 kronor och varje aktie upptar en lika stor del av portföljen. En femtedel var med andra ord, eller 20 000 kronor.
En vacker dag drabbas en av aktierna av en katastrof. Den största fabriken brinner ner till grunden. På några dagar tappar aktien 50 procent av sitt värde. För enkelhetens skull antar vi att värdet på övriga aktier i portföljen förblir oförändrade.
Hur mycket pengar förlorar du? Varje aktieinnehav var 20 000 kronor och 50 procent av det är 10 000 kronor, vilket är vad du förlorar. På några dagar har ditt hela sparkapital minskat med 10 procent (10 000 av 100 000) bara för att ett bolag fått problem. Inte bra.
Bra diversifierad utdelningsportfölj
Då ska vi istället anta att du följt rådet att diversifiera din utdelningsportfölj och köpt exempelvis 15 olika aktier. Varje aktie i denna väldiversifierade portfölj har då ett värde av ca 6666.7 kronor eller 6,67 procent av portföljvärdet.
Vi tänker oss samma scenario att en av aktierna tappar 50 procent men övriga ligger kvar på samma nivå. 50 procent av 6666.7 kronor är 3333.35 kronor, vilket alltså motsvarar värdetappet.
Totalt sett minskar din utdelningsportfölj med drygt 3 procent i värde. Självklart är det tråkigt men ingen katastrof. Det är inte mer än vad hela börsen kan förlora i värde på två eller tre dagar på grund av de normala svängningarna.
Fördela innehaven över olika branscher
Riskspridning handlar inte bara om att köpa aktier i olika utdelningsaktier. Du bör dessutom sprida på risken mellan olika branscher. Gör du det får du en lägre marknadsrisk i din utdelningsportfölj.
Det är naturligt att det svänger på börsen. Ibland går vissa branscher in i en svagare period, ofta beroende på hur konjunkturläget ser ut. Cykliska aktier är särskilt känsliga för konjunktursvängningarna.
Vissa branscher kan också drabbas av tillfälliga störningar som exempelvis hotell- och resebranschen under Coronapandemin.
Av den anledningen bör du försöka ha en rimlig riskspridning över olika branscher och sektorer i din utdelningsportfölj.
Det kan t.ex. se ut så här:
- Dagligvaror
- Sällanköpsvaror
- Industriaktier
- IT-aktier
- Finans och fastigheter
- Hälsovård
- Kraftförsörjning
- Material
Stabila aktier för en långsiktig utdelningsportfölj
För att underlätta i ditt letande efter bra utdelningsaktier till din utdelningsportfölj har vi sammanställt några av de stabilaste svenska aktierna.
Det finns ett fåtal aktier på Stockholmsbörsen som haft utdelningshöjningar varje år i ett drygt decennium eller mer:
- Castellum
- Hufvudstaden
- Vitec
- Wihlborgs
- ABB
- Hexagon
- Loomis
Ännu fler bolag har inte sänkt sin utdelning på mycket länge om ens någonsin (men inte heller alltid höjt utdelningen den):
- Atlas Copco
- Assa Abloy
- Swedish Match
- Sweco
- Nibe
- Astra Zeneca
- Beijer Ref
- BTS
- Fast Partner
- Beijer Alma
- Atrium Ljungberg
- AAK
- Intrum
- Lagercrantz
- Softronic
- Axfood
Det finns också bra utdelningsaktier som förvisso sänkt utdelningen någon gång, men inte så ofta:
- Alfa Laval
- Fenix Outdoor
- H&M
- Investor
- Latour
- SCA
- Skanska
- Telia
- Wallenstam
- ÅF Pöyry
Alla dessa aktier blir inte nödvändigtvis en bra investering på sikt. Den stabila utdelningshistoriken i samtliga dessa aktier säger ändå en hel del om bolagen. Denna lista är därför en god utgångspunkt när du letar efter bra aktier till din utdelningsportfölj. Utdelningsportföljer är som du märker en långsiktig strategi och inget man kan förvänta sig att göra snabba pengar på.
Bästa kontot för en utdelningsportfölj
I Sverige finns det i princip tre typer av konton för aktier:
- Investeringssparkonto (ISK)
- Kapitalförsäkring (KF)
- Aktie- och fondkonto
I de allra flesta fall är ett investeringssparkonto (ISK) det bästa kontot för din utdelningsportfölj. Ett ISK schablonbeskattas varje år, till skillnad från ett aktie- och fondkonto där du betalar reavinst. Du betalar med andra ord en procentsats på ditt totala innehav men behöver inte betala någon skatt på vinsten – varken från försäljningar eller på utdelningar. När du har utdelningsaktier på ett ISK är det du som står som ägare av aktierna.
En kapitalförsäkring (KF) har liknande system för schablonbeskattning som ISK. Rent ekonomiskt blir det ingen skillnad. Däremot är du inte själv ägare till aktierna när de ligger på en KF, vilket innebär viss motpartsrisk mot nätmäklaren. Därför är ISK ofta ett bättre val.
Undantaget är om du har utländska utdelningsaktier i din utdelningsportfölj. Har du till exempel danska, norska eller finska utdelningsaktier kan det vara bättre om de ligger i en KF. Samma sak gäller för utdelningsaktier från USA eller Kanada. Orsaken är att du har möjlighet att få tillbaks hela den källskatt som staten i det land där aktien handlas drar. Det är något som nätmäklaren (t.ex. Avanza eller Nordnet) tar hand om.
Vanligtvis kommer källskatten in på din kapitalförsäkring cirka tre år senare. Eftersom källskatten kan handla om 15 procent eller mer är det ofta lönt att placera utländska utdelningsaktier i en KF.
Leva på en utdelningsportfölj – så fungerar det
Att ha sina sparpengar i en utdelningsportfölj är en bra strategi nästan oavsett vad målet med ditt sparande är. Vissa av dem som väljer att bygga en utdelningsportfölj gör det för att en vacker dag kunna leva på sina utdelningar – att bli ekonomiskt fri.
Ta ut utdelningarna istället för att återinvestera dem
Principen är i grund och botten enkel. När du vill börja leva på dina utdelningar slutar du helt enkelt att återinvestera dem i nya aktier. Istället tar du ut dem från ditt aktiekonto för att betala räkningar och andra utgifter.
I praktiken är det troligtvis få svenskar som helt och hållet kan leva enbart på utdelningarna. Många gånger blir istället utdelningarna ett sätt att förgylla pensionen. Eller så gör de att man kan unna sig lyxen att gå i pension tidigare.
Ändå – det går att leva på sin utdelningsportfölj bara du har disciplin och målmedvetenhet.
Så blir du ekonomiskt fri
För att kunna leva på sin utdelningsportfölj krävs mer än bara utdelningsaktier. Vi brukar säga att det är fyra saker som avgör hur snabbt du kan bli ekonomisk fri:
- Din inkomst i dagsläget – ju högre desto bättre
- Din sparkvot – hur stor andel av din inkomst som du lägger in i din utdelningsportfölj
- Inkomstbehov – hur mycket pengar du behöver per månad som ekonomisk oberoende
- Hur bra du förvaltar ditt kapital – här kan en bra utdelningsportfölj vara nyckeln
Visst – du kan starta eget företag och lyckas bli ekonomisk fri den vägen. För de flesta är det ändå ett systematiskt och medvetet sparande som gör det möjligt att en vacker dag kunna leva på sin utdelningsportfölj.
4-procentsregeln
Du inser nu säkert att det är många faktorer som avgör när man kan börja leva på sina utdelningar. Vi behöver dock inte komplicera det så mycket utan kan göra en ungefärlig uppskattning för att få en uppfattning om när du kan bli ekonomisk fri.
Det finns en tumregel som säger att du kan sluta arbeta när ditt kapital är 25 gånger så stort som den summa pengar du gör av med per år. Eller ännu enklare: När du har ett sparkapital som är 300 gånger så stort som din månadskostnad är du ekonomiskt fri.
Denna kalkyl bygger på något som kallas för 4-procentsregeln. Det är en tumregel som innebär att du kan ta ut upp till 4 procent av ditt kapital varje år utan att det minskar i storlek. Regeln bygger på flera studier av olika börsindex och tar hänsyn till inflationen.
4-procentsregeln fungerar även om när du vill leva på din utdelningsportfölj. Egentligen spelar det ingen roll om de 4 procenten av kapitalet är i form av utdelningar eller om du säljer av en del av aktierna.
När du vet hur stort kapital du har kan du räkna ut hur många år som behövs. Vi kan anta att börsen kommer att stiga med 8 procent per år till dess att du vill leva på dina utdelningar. Det är en konservativ uppskattning. Avanza har en sparkalkylator där du lätt kan se hur lång tid det tar att spara ihop ett kapital genom månadssparande.
Exempel:
Om du tror att du klarar dig bra på 20 000 kronor per månad innebär det att du behöver ett sparkapital som är 6 miljoner, d.v.s. 300 gånger så stort.
Vi tittar i Avanzas sparkalkylator för att se hur lång tid det tar att spara ihop dessa pengar. Låt oss anta att du har noll kronor i startkapital och att du sparar en slant varje månad. Vi räknar med att kapitalet växer med 8 procent per år. Så här snabbt kan du få ihop 6 miljoner kronor beroende på hur mycket du sparar per månad:
Månadssparande | Antal år |
1000 kr | Knappt 48 år |
2000 kr | Drygt 39 år |
3000 kr | Drygt 34 år |
5000 kr | Drygt 28 år |
10000 kr | Knappt 21 år |
20000 kr | Knappt 14 år |
Satsa på mogna utdelningsaktier?
I denna artikel har vi gått igenom att det kan vara en god idé att inte fokusera för mycket på direktavkastningen när du bygger en utdelningsportfölj. Istället är det bra att sikta på aktier med stabil utdelningshistorik och stark utdelningstillväxt. En sådan aktieportfölj har goda chanser att utvecklas starkt på lång sikt.
En grundläggande tanke hos många utdelningsinvesterare är att lägga om utdelningsportföljen när du vill börja leva på den så att den ger bättre avkastning i form av utdelningar. Det skulle innebära att byta ut växande bolag med låg utdelningsandel och ersätta dem med högutdelande mogna aktier.
Enligt 4-procentsregeln spelar det inte så stor roll ifall pengarna kommer från utdelningar eller från att du avyttrar aktier. Vill du njuta av känslan att leva på de pengar som strömmar in på kontot behöver du se till så att dina aktier ger dig motsvarande 4 procent av kapitalet per år. Annars kan du lika gärna köra på en kombination av utdelningar och att sälja av en del av innehaven.
Tänk på att många aktier som ger riktigt hög direktavkastning kan ha underliggande problem vilket drivit upp direktavkastningen. Många aktier med hög direktavkastning har inte heller särskilt god långsiktig potential. Undvik att köpa sådana aktier bara för att du vill börja leva på dina utdelningar!
Många gånger löser det sig av sig självt. De aktier som du köpte en gång i tiden har troligtvis mognat men är kanske fortfarande bra aktier. Utdelningstillväxten har avtagit och nu delar dessa bolag troligtvis ut den större andel av vinsten än tidigare.
Utdelningsmatta
Vissa utdelningsinvesterare tycker att det är en fördel att få en jämn ström av utdelningar under året. Det kallas att bygga en utdelningsmatta.
Ska du leva på dina utdelningar nu på en gång finns en poäng att ha en utdelningsmatta. I Sverige delar dock de flesta bolag ut pengar på våren, ofta i april eller maj. Att bygga en utdelningsmatta med enbart svenska aktier är därför svårt. Risken blir att fokus lyfts från bolagens kvalitet till en önskan att få utdelning ett visst datum. Ifall du äger amerikanska och kanadensiska utdelningsaktier också blir det lättare.
Ur ett ekonomiskt perspektiv finns knappast några fördelar med att få utdelningar under hela året. Vårt förslag är att strunta i begreppet utdelningsmatta och istället satsa på de bästa utdelningsaktierna oavsett när utdelningen kommer.
Det krävs disciplin för att spara ihop ett stort sparkapital i en utdelningsportfölj som du ska kunna leva på. Har du den disciplinen kommer du säkert att kunna hushålla med utdelningarna också oavsett om allt kommer på våren eller i en jämn ström under året.
Vi har även en hel artikel om varför en del säger köp inte utdelningsaktier. Läs den gärna, jag tror du kommer tycka den är intressant.
Sammanfattning
I denna artikel har vi gått igenom vad en utdelningsportfölj är för något och hur du bygger en portfölj med stabila utdelningsaktier. Vårt förslag är att satsa på aktier som uppvisar en stark utdelningstillväxt och som har en lång och stabil utdelningshistorik. Fokusera på utdelningsaktier som inte har en allt för stor utdelningsandel. Återinvestera utdelningarna och se till så att dina aktieinnehav är någorlunda balanserade i förhållande till varandra. Med god disciplin och tålamod kommer du att kunna leva på dina utdelningar en vacker dag om du vill!
FAQ – Vanliga frågor och svar om utdelningsportföljer
Ska jag spara i utdelningsportfölj eller fonder?
Många gånger kommer en utdelningsportfölj att ge snarlik avkastning som en indexfond. Vill du kunna slå index har du dock möjlighet att göra det med en välkomponerad utdelningsportfölj. Till skillnad från aktivt förvaltade fonder behöver du aldrig betala någon förvaltningsavgift för din utdelningsportfölj, endast courtage när du köper och säljer aktier.
Är preferensaktier bra i en utdelningsportfölj?
Preferensaktier har relativt hög direktavkastning (och många gånger hög utdelning) men nästan aldrig några utdelningshöjningar. Kursen brukar inte heller utvecklas särskilt starkt jämfört med stamaktierna, vilket ger en dåligt totalavkastning. Därför är det tveksamt att ha preferensaktier i en utdelningsportfölj. Möjligen kan du ha en liten del preffar för att få en sund mix av aktier. En fördel är att de kan minska svängningen i portföljen under oroliga tider på börsen.
Är investmentbolag bra i en utdelningsportfölj?
Investmentbolag brukar inte ofta ha direkt höga utdlningar eller direktavkastning. Däremot så har den oftare stabila utdelningar och utdelningstillväxt.
På grund av skatteregler som gäller för investmentbolag är det lönsamt att dela ut stora delar av utdelningen från sin ägda bolag vidare till aktieägarna. Dem undviker då dubbelbeskattning.
Investmentbolagen har i många fall historiskt varit mycket bra investeringar så det är ingen dum idé att ha med en eller ett par investmentbolag i din portfölj.
Därför kan investmentbolag vara ett bra alternativ till vanliga utdelningsaktier.
Hur många aktier ska jag ha i min utdelningsportfölj?
Du bör ha minst 12 – 15 aktier i din utdelningsportfölj för att få en god riskspridning. Du kan även ha fler men det finns ingen anledning att ha allt för många olika utdelningsaktier i portföljen.
Dividend aristocrats? Är det bra aktier att ha med i sin aktieutdelningsportfölj?
Dividend aristocrats eller utdelningsaristokrater är företag som är med i SP500 och som höjt aktieutdelningen 25 år i rad eller mer. Detta betyder att företaget är ett starkt bolag och oftast mycket välskött. De flesta utdelningsinvesterare finner detta mycket attraktivt.
I Sverige finns än så länge inga bolag som kvalar in på en lista med dessa krav. Är du ute efter amerikanska utdelningsaktier kan du hitta desto fler.
Närmast att kvala in på denna listan i Sverige är Fastighetsbolaget Hufvudstaden som har höjt sin utdelning varje år sedan 1997. Därefter kommer fastighetsbolaget Castellum som höjt sin utdelning varje år sedan 1998.
Mer information
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Att äga aktier innebär alltid en risk för nedgångar. Vi använder cookies. Du hittar många fler artiklar på vår hemsida i detta ämnet om du vill läsa och lära dig mer.
Här kan du läsa mer i våra artiklar om utdelningar och utdelningsaktier.
Summering
Att skapa en långsiktig aktieportfölj som ger dig en stadig inkomst genom utdelningar är ett bra sätt att investera. För att hitta de bästa utdelningsaktierna kan du titta på utdelningsportföljen som finns på dagens industri, Börsveckans utdelningsportfölj eller Privata Affärers portfölj. Du kan också få tips för din aktieportfölj från Aktiespararna Direktavkastning. Det är bra att ha en portfölj som innehåller stabila utdelningsaktier för att säkerställa att du får en bra avkastning. Om du vill leva på avkastningen av aktier rekommenderar vi att du tittar på Samuelssons Rapport för att hitta den bästa utdelningsportföljen.