Köpa utländska aktier 2026: Så gör du, bästa aktierna och skatt (ISK vs KF)

Last Updated on 16 April, 2026 by Aktie, Fonder och Investeringar

Investera i utländska aktier kan ge större riskspridning och fler möjligheter än att enbart äga svenska aktier. Enligt Nordnet utgör exempelvis den svenska börsen bara ca 1 % av världens totala börsvärde, medan omkring 99 % finns utanför Sverige. Genom att köpa aktier på marknader i USA, Europa eller Asien får du alltså exponering mot företag och sektorer som inte finns i Sverige. Det ger bättre riskspridning och tillgång till valutor utanför kronan – samtidigt som du både kan vinna eller förlora extra baserat på valutakursrörelser. I den här guiden går vi igenom varför du kan köpa utlandsaktier, hur du gör det steg för steg, samt vilka konton, avgifter och risker det innebär. Vi avslutar med tips, exempel på populära utländska aktier samt vanliga frågor om skatt, avgifter och konto för utländska placeringar.

Varför köpa utländska aktier?

Att köpa utländska aktier innebär framför allt större diversifiering. Ungefär 99 % av världens börsvärde ligger utanför Sverige, och med utländska aktier kan du sprida risken över flera länder och branscher. Om till exempel den svenska ekonomin går dåligt kanske andra marknader går bättre, eller vice versa. Du får även exponering mot olika valutor. Nordnet påpekar att när du handlar utländska aktier är du exponerad både mot aktiens kurs och mot valutakursen. Om kronan stärks mot dollar kan dina USA-aktier sjunka i kronor, trots att de kanske stigit i dollar. Slutligen ger tillgång till fler företag och sektorer – du kan till exempel äga teknikjättar som Apple, Amazon och Alphabet, stora läkemedelsbolag, banker och bilföretag som inte finns på Stockholmsbörsen.

Hur köper man utländska aktier? (steg-för-steg)

Att komma igång med utländska aktier liknar i stora drag att köpa svenska aktier, men med några extra steg kring valuta och mäklare:

• 1. Välj nätmäklare och konto. Öppna ett ISK eller KF hos en nätmäklare som Avanza eller Nordnet. Båda erbjuder handel på USA-börser (NYSE, Nasdaq), stora europeiska börser (London, Xetra etc) och fler marknader. För USA-aktier har Avanza oftast inga courtageavgifter upp till 50 000 kr per månad, medan Nordnet har lägsta courtage 9–49 kr per affär beroende på klass. I båda fallen tillkommer en automatisk valutaväxlingsavgift (vanligen ~0,25 %) när du köper en aktie noterad i annan valuta.
• 2. Sätt in pengar i SEK. Överför kronor till ditt konto (via Swish/bank). Du behöver inte själv växla till t.ex. USD för varje affär – mäklaren växlar åt dig i samband med ordern, om du inte valt manuell växling (se steg 5).
• 3. Sök upp aktien och välj börs. Skriv aktiens ticker eller namn i mäklarens sökfält (t.ex. “AAPL” för Apple). Många bolag är noterade på flera börser (t.ex. Tesla på NYSE och ev. Xetra); välj rätt börs för valuta och likviditet.
• 4. Ange antal aktier och kontrollera villkor. Till skillnad från fonder köper du aktier i hela eller (i vissa fall) brutna andelar. Kontrollera att du valt rätt konto (ISK eller KF) och att courtage- och växlingsavgift framgår. Mäklaren visar normalt valutaväxlingsavgiften (0,25 % brukar vara förifyllt) innan du bekräftar.
• 5. Bekräfta ordern. När du godkänner genomförs affären. Utländska aktier handlas på respektive lands börstid (t.ex. amerikanska handelsdagen). Pengarna växlas automatiskt efter börsens stängning enligt dagskurs plus spread. Hos Avanza kan du också göra en manuell valutaväxling på ISK/KF om du vill hålla USD/EUR på kontot innan köp (dock ej möjligt på enbart ISK/KF utan speciellt konto).
• 6. Följ din portfölj. När affären är utförd syns de utländska aktierna på ditt konto. De bokförs i lokal valuta men värderas om till kronor vid varje dags slut. Du kan i mäklarens gränssnitt följa aktiekursen, få utdelningspåminnelser och se valutakursens effekt på ditt innehav.

Bästa plattformar för utländska aktier (Avanza vs Nordnet)

De två största nätmäklarna i Sverige för handel med utländska aktier är Avanza och Nordnet. Båda erbjuder ISK, KF och AF, appar/webbplattformar utan kontoavgifter och gratis aktiehandel upp till 50 000 kr i nybörjarerbjudande. Utbudet skiljer sig väldigt lite – båda har tillgång till tusentals internationella aktier och fonder. En viktig kostnad att tänka på är valutaväxlingen: Samtliga stora nätmäklare tar runt 0,25 % avgift för automatisk växling när du handlar utländska aktier. Detta motsvarar en total spread på ca 0,5 % per valutaomvandling (0,25 % när du köper och 0,25 % när du säljer).

Courtaget för utländska aktier är liknande hos båda. Till exempel har Nordnet ett mini-courtage på 0,25 % (minst 1 kr) upp till en orderstorlek på ~15 600 kr, och sedan gradvis lägre procentsatser vid större affärer. Avanza har i princip samma upplägg: mini 0,25 % (minst 1 kr) under ~15 600 kr, därefter 0,15 % (min 39 kr) osv. Skillnaderna handlar mest om detaljer: Avanza har exempelvis gratis USA-handeln (courtageskatt 0 kr) för affärer upp till 50 000 kr/månad (nybörjarbonus), medan Nordnet tar 9–49 kr från början. Avanza erbjuder också ett separat valutakonto (t.ex. USD-konto) där du kan växla valuta själv för 0,15 % spread per riktning. Nordnet har ingen motsvarande valutakonto-tjänst.

I praktiken blir kostnaderna mycket lika efter entrébonus och courtage. Börskollen noterar att båda tar 0,25 % i valutaväxlingsavgift, och att utbudet av utländska aktier är i princip detsamma. Avanza brukar lyftas fram som användarvänligare och estetiskt tilltalande, medan Nordnet ger flexibilitet till mer erfarna användare. Båda har kundtjänst vardagar (ej helg) och statligt insättnings- och investerarskydd. Avanza har toppbetyg i kundnöjdhet och har utsetts till Sveriges nöjdaste sparbank 16 år i rad enligt Svenskt Kvalitetsindex.

ISK eller KF för utländska aktier – vilket konto är bäst?

Valet mellan ISK och KF styrs främst av hur utdelningar och beskattning fungerar. Båda är så kallade ”skatteskal” med schablonbeskattning, men med olika regelverk. På ett investeringssparkonto (ISK) betalar du ingen skatt vid försäljning eller utdelning – istället betalar du årlig schablonskatt (ca 1,065 % i år över 300 000 kr). Skatten dras automatiskt via deklarationen och påverkas inte av enskilda affärers vinster eller förluster. En fördel är att du kan kvitta kapitalförlust inom ISK mot framtida schablonintäkter på kontot. På en kapitalförsäkring (KF) beskattas istället försäkringsbolaget med avkastningsskatt på samma sätt som för ISK, men utslag i din deklaration sker inte – skatten hanteras ”internt”. En skillnad är att i KF, eftersom försäkringsbolaget betalar skatten, kan du inte kvitta fond- eller aktieförluster mot andra inkomster.

När det gäller utländska utdelningar kan det påverka valet av konto. Eftersom många länder tar ut källskatt på utdelningar, kan en KF ha fördel – nämligen att försäkringsbolaget sköter återbetalningen av utländsk källskatt åt dig. På ISK lämnar Skatteverket normalt en viss automatisk avräkning i deklarationen för den amerikanska källskatten (15 %) och andra länders skatt om den rapporterats. Men ÖVERSKJUTANDE belopp (om t.ex. skatten överstiger din svenska ISK-skatt) får du inte direkt tillbaka, utan kan dras av nästa år. På en KF hanterar banken ofta hela processen: utdelningen sätts in, och ni får redan i februari tillbaka källskatten på kontot (utan att du behöver deklarera).

En tumregel är därför: Om du köper utländska aktier med hög direktavkastning (t.ex. 4–6 %) i länder med stor källskatt (som USA, Schweiz, Frankrike) kan en KF (eller ett traditionellt aktie- och fondkonto) ge bättre nettoavkastning, eftersom källskatten kan kvittas mot svensk skatt. I exemplet i ISK-guiden får en ISK-innehavare som får 20 000 kr i utdelning på USA-aktier (15 % källskatt) en total skattekostnad på ca 8 430 kr i ISK jämfört med 6 000 kr efter kvittning i en vanlig depå. Omvänt, om du har låga eller inga utdelningar (t.ex. tillväxtaktier som Alphabet, Amazon, Nvidia) spelar källskatten liten roll och ISK/KF blir fördelaktigare tack vare den automatiska schablonskatten. Notera också att vissa länder (t.ex. Storbritannien) inte tar ut källskatt på utdelningar, vilket gör ISK/KF extra smidigt för UK-aktier.

Skatt på utländska aktier (källskatt, utdelning, avräkning)

När du äger utländska aktier och får utdelning från dem tar många länder ut källskatt innan pengarna når dig. Exempelvis meddelar Skatteverket att USA med 15 % och Norge med 15 % är vanliga nivåer, Tyskland kan ta 25 %, Schweiz hela 35 % (men ofta reducerat genom avtal). I Sverige drar ISK/KF-konstruktionen (schablonbeskattning) bort utdelningsskatten från deklarationen. På ett ISK hanterar Skatteverket avräkningen automatiskt – om du är berättigad får du tillbaka delar av den betalda källskatten med din nästa års deklaration. Men avräkningen kan aldrig överstiga den svenska skatt på ISK:t, och överskjutande källskatt kan endast sparas till senare år. På en vanlig depå (AF) eller utländskt konto måste du oftast själv begära tillbaka källskatt via skattedeklaration eller byråkrati.

I en KF dras utdelningen in på kontot och du får normalt hela utdelningen i lokal valuta – därefter ordnar försäkringsbolaget avräkningen automatiskt. Avanza skriver att för kunder med KF sker återbetalningen av utländsk skatt på utdelning redan i februari och hanteras av mäklaren. För ISK/Nordnet gäller istället att banken förtrycker den amerikanska utdelningen i din deklaration; du kan behöva komplettera för att få full avräkning om du har investerat mycket eller andra länder än USA.

Sammanfattningsvis: Källskatten är en real kostnad på utländska utdelningar. Om du förväntar dig mycket utdelning (särskilt från USA, Schweiz eller Frankrike) kan en KF eller AF-konto vara fördelaktigt eftersom du då kan återfå större del av källskatten. För tillväxtorienterade aktier med liten utdelning är ISK enklare. Oavsett kontoform måste du alltid ta hänsyn till utländsk källskatt i din investeringskalkyl.

Courtage och avgifter (växlingsavgift, spread, kostnader)

Att handla utländska aktier innebär alltid courtage och valutakostnader utöver eventuellt valutaväxlingspåslag. Både Avanza och Nordnet erbjuder låg courtage för utrikeshandel, men detaljerna skiljer sig. Efter startbonus hamnar du i olika courtageklasser beroende på handelsvolym. Exempel: båda har en ”mini”-klass på 0,25 % med minst 1 kr (gäller affärer upp till ca 15 600 kr). Därefter blir procentsatsen lägre ju större affärer du gör. Avanza tillämpar 0,15 % (minst 39 kr) i nästa steg, Nordnet 0,15 % (minst 39 kr) liknande. Båda erbjuder fast pris på stora affärer (0 % procentsats vid order över ~143 500 kr, med min 99 kr). I praktiken blir courtaget för svenska aktier gratis upp till en viss månadshandel (50 000 kr) medan utländska affärer snabbt kostar något varje gång.

Amerikanska aktier

Kanadensiska aktier

Danska aktier

Utöver courtage tillkommer alltså valutaväxlingskostnad. Avanza och Nordnet tar bägge 0,25 % i växlingsavgift vid köp av en aktie i annan valuta. Detta är i princip samma kostnad som mini-courtaget vid samma orderstorlek. Spreaden (skillnaden mellan köp- och säljkurs i valutan) är runt 0,5 % totalt – det vill säga 0,25 % på väg in och 0,25 % på väg ut. (Om du gör en hel dygnesväxling på ISK kan du se ett ungefärligt växelvärde i förväg, men den slutliga kursen inklusive spread framgår på ditt kontoutdrag.)

Tyska aktier

Nordiska aktier

Aktier utanför Norden

Kort sagt består dina transaktionskostnader i: courtage (procentbaserat enligt mäklarens prislista) + valutaväxling (~0,25 % + spread 0,25 %). Planera gärna dina köp och försäljningar så att du minimerar antalet växlingar – t.ex. genom att använda Avanzas valutakonto för att spara USD eller EUR om du gör många affärer. Observera även att vissa mäklare kan ta uttagsavgift vid större överföringar eller om du byter mellan depåtyper. Kontrollera alltid aktuella prislistor hos din mäklare.

Valutarisk i utländska aktier (USD, EUR påverkan)

När du äger utländska aktier händer två saker: aktiekursen i lokal valuta förändras och växelkursen mot kronan ändras. Nordnet understryker att din avkastning därför kan påverkas kraftigt av valutan. Om dollar exempelvis går upp medan Kronan försvagas (eller vice versa) förstärks respektive minskas den svenska avkastningen på US-aktier. Ett exempel från Nordnet visar att om Apple stiger 46 % i dollar men samtidigt blir dollarn starkare mot kronan, kan värdeökningen i kronor istället bli hela ~79 %. Omvänt hade en dollar som försvagats kunnat slå negativt på avkastningen i kronor trots positiv kursutveckling i USA.

Det finns alltså en valutarisk: Om kronan plötsligt stärks mot en valuta där du har innehav, så sjunker värdet på innehavet i kronor även om aktiekursen är oförändrad. Långsiktigt brukar växelkurserna dock “jämna ut” sig något, men det är viktigt att tänka på. Vissa investerare väljer att jämna ut denna risk genom valutaförsäkringar eller att sprida sina innehav över flera valutor (USD, EUR, GBP osv). Andra låter helt enkelt tiden och diversifiering hantera valutarisken. Överväg att följa valutakurserna och hur de rör sig mot kronan, särskilt om du har stora innehav i en enda valuta.

Hur hittar man bästa utländska aktier? (strategi, analys, screener)

Att välja utländska aktier kräver noggrann analys och en tydlig strategi. En vanlig metod är fundamental analys: studera bolagets rapporter och nyckeltal (t.ex. P/E-tal, tillväxttakt, direktavkastning, skuldsättning) för att bedöma om aktien är “billig” eller har god värdestegringspotential. Jämför gärna nyckeltal mellan konkurrenter i samma bransch. Andra använder teknisk analys och trender, men för långsiktiga innehav väger fundamenta ofta tyngst. Många nätmäklare och sajter erbjuder screeningverktyg där du kan filtrera aktier på t.ex. börsvärde, bransch eller nyckeltal.

Särskilt för utdelningsaktier brukar man titta på bolag med hög och stabil direktavkastning, lång utdelningshistorik och hållbar vinstutveckling. För tillväxtaktier fokuserar man snarare på snabb omsättningstillväxt och framtidsutsikter, även om utdelningen är låg. Ett tips är också att använda globalt inriktade indexfonder eller ETF:er som ett komplement, då de kan ge exponering mot många länder och hanterar utländsk källskatt internt. På så sätt får du ett “globalt mall” att jämföra mot dina egna aktieval.

Bästa utländska aktier (populära, tillväxt, utdelning)

Vilka utländska aktier är intressanta just nu? Det finns inget facit, men många analytiker och investerare pekar på stora globala bolag och trender. År 2025–2026 drog framför allt snabbväxande tekniksektorer till sig uppmärksamhet. En analys av Kraken visar att många av börsens toppaktier för 2025 kom från branscher som halvledare, AI, datalagring och molntjänster. Exempelvis beskrivs Western Digital (WDC) som väl positionerat för fortsatt efterfrågan på lagringslösningar. Även företag som Seagate Technology och Micron Technology lyfts fram som möjliga tillväxtcase inom lagring och chip framöver.

Andra populära tillväxtbolag är de inom artificiell intelligens och fintech. Lista från Kraken inkluderar bland annat Palantir Technologies (AI-dataanalys), Lam Research (chip-utrustning) och Robinhood Markets (handelsplattform). Stora konsumenttech-bolag som Microsoft, Apple, Alphabet (Google) och e-handelsjättar som Amazon brukar också nämnas. Vår viktigaste rekommendation är dock att diversifiera: blanda gärna globalt kända storbolag med aktier i mindre marknader eller branscher för att slippa en alltför koncentrerad portfölj.

Utländska utdelningsaktier (hög direktavkastning, stabila bolag)

Utländska utdelningsaktier är ofta stora, mogna företag med stabila affärsmodeller. Populära exempel är amerikanska “Dividend Kings” som Procter & Gamble, Johnson & Johnson eller 3M, som varje år höjt utdelningen under decennier. Avanzas lista över sådana långsiktiga utdelningshöjare visar t.ex. American States Water Co (70 års höjningar), Dover Corp (69 år) och Procter & Gamble (68 år). Även traditionella sektorer som energi och telekom är vanliga: stora oljebolag som ExxonMobil och Chevron, och telekomföretag som AT&T brukar ha avkastning runt 3–5 %.

En tumregel är att leta bolag med stabil utdelning och lång utdelningshistorik, snarare än att bara välja högsta yield. Som Börskollen tipsar: undersök företag som har en beprövad utdelningspolicy, viss direktavkastning och hållbar vinsttillväxt. På utländska marknader finns även ETF:er och fonder som fokuserar på utdelningsstarka bolag globalt, vilket kan vara ett enkelt alternativ till enskilda aktier.

Utländska tillväxtaktier (snabbväxande bolag globalt)

Tillväxtaktier är bolag som återinvesterar vinster i expansion och har hög potential men också hög risk. Globalt sett har många tillväxtmöjligheter funnits inom teknik. Till exempel pekar analyser på AI-chip och datalagring som områden att bevaka. Western Digital och Seagate (lagring), Micron och Lam Research (halvledare) samt Palantir (data-analys) är alla exempel på bolag som anses ha snabb tillväxttakt. Andra tillväxtnamn kan vara NVIDIA och AMD (grafikchip och AI), Tesla (elbilar/solenergi) och Alibaba (e-handel/AI i Kina), beroende på hur man bedömer deras framtidsutsikter. En strategi är att studera branschtrender: tillväxtföretag finns ofta inom ny teknik, bioteknik, gröna energilösningar och finansinnovationer. Notera dock att hög tillväxt ofta innebär hög volatilitet, så balansera med mer stabila innehav.

Utländska värdeaktier (lågt P/E, P/B under 1)

Värdeaktier är ofta mogna företag som handlas till låga värderingar relativt fundamenta (t.ex. låg P/E-tal eller P/B under 1). Globala värdecase kan finnas i sektorer som banker, industriföretag eller råvarubolag. Exempel är ibland kärnkemikalier, stål-, gruv- eller energiindustrier – företag som kanske har sämre tillväxtutsikter, men säljs billigt. Ingen särskild källa listar universellt bästa värdeaktier, men du kan leta efter bolag som har genomlidit motvind och där marknaden kanske överreagerat. Undersök nyckeltal, skuldsättning och utdelningshistorik för att bedöma om värderingen är rättvis. En regel är att värdebolag ofta är stabila med jämn vinst (ibland utdelare), men med lägre framtidsförväntningar. Som alltid: jämför bolag inom samma bransch och försök hitta de “billigaste” eller mest förbisedda.

Bästa marknader att investera i (USA, Europa, Norden)

Vilka geografier bör man då fokusera på? Enligt Börskollen och andra analyser dominerar USA och i viss mån Europa (exklusive Norden) globala aktieportföljer. Nordnet illustrerar att USA utgör ungefär 42 % av världens marknadsvärde, medan bland annat Kina är 12 % och Europeiska länder (exklusive Norden) tillsammans runt 45 %. Norden (Sverige, Finland, Danmark, Norge) är en liten del – endast runt 1–3 % sammanlagt – vilket också förklarar varför vi behöver investera utomlands.

USA är intressant tack vare många stora globala företag (IT, finans, konsumentvaror) och djupa börser. Europa erbjuder stabila industribolag och banker samt vissa tech och hälsovårdsföretag, även om tillväxten där varit lägre. Norden har bra bolag men utgör en mycket liten del av global tillväxt, så ett rent Nordensparande kan ge en lokal koncentrationsrisk. I praktiken har många svenska småsparare idag större delar av portföljen i USA (via direkta aktier eller globala fonder) och mindre i Sverige.

Sammanfattningsvis kan man säga: USA + globala index/fonder + några nyckelbolag i Europa (t.ex. läkemedel, lyx, industri) + eventuellt Kina/Asien för tillväxt. Norden går att vikta lite mot, men kom ihåg att du redan får del av våra svenska innehav i globalfonderna. Det viktiga är riskdiversifiering över marknader och valutor, inte att investera i alla.

Tips för att lyckas med utländska aktier (risk, diversifiering)

För att lyckas med utländska aktier bör du tänka långsiktigt och sprida riskerna. Här är några generella tips:

• Diversifiera både geografiskt och sektor­vis. Sätt inte alla pengar på ett bolag, land eller bransch. En vanlig tumregel är att hålla minst 10–20 olika aktier eller fonder i flera sektorer och länder. Även om man lockas av enskilda drömaktier (t.ex. ett hettech-bolag), så sprider du risken genom att också ha stabila element som stora globala läkemedels- eller industribolag.
• Följ valutakursen. Tänk på valutarisk: ha koll på hur exempelvis kronans utveckling kan påverka dina innehav i USD/EUR. Många långsiktiga investerare rekommenderar att man inte försöker tajma valutorna för snabba vinster, men var beredd på att kurssvängningar kan påverka portföljen.
• Var långsiktig. Utländska aktier kan ge hög avkastning, men också innebära kraftiga svängningar. Undvik att jaga kortsiktiga kurstoppar och var beredd på krasch eller korrigering på utländska börser. Historiskt sett har breda index stigit på lång sikt, men det tar tid. Ha tålamod och lägg in automatiska köp (månadssparande) för att ”dolla ut” riskerna över tid.
• Tänk på skatt och timing. Eftersom ISK/KF beskattas löpande vill du gärna hålla kvar i dina utländska aktier över årsskiftet. Släpp inte utländska aktier bara för att deklarationen närmar sig – skatten är ändå samma. Om du däremot skall sälja stora poster kan det löna sig att göra så i ett år du har låga kapitalinkomster (lägre marginalskatt).
• Använd analysverktyg och tjänster. Många mäklare har nyheter och analyser för populära utländska bolag. Tjänster som Börskollen, Dagens industri, Financial Times, Reuters m.fl. ger makro- och bolagsnyheter som du bör följa. Nordnets Shareville, Avanza forum eller professionella screener-verktyg kan ge idéer, men granska alltid tipsen kritiskt. Fundera på branschen, bolagets affärsmodell och global ekonomi.

Sammanfattning: Gör ordentlig hemläxa, sprid risken, var beredd på valutapåverkan och tänk långsiktigt. Precis som med svenska aktier finns inga garantier, men med en genomtänkt strategi kan utländska aktier bli en värdefull del av din portfölj.

Vanliga frågor om utländska aktier (FAQ: skatt, konto, avgifter)

Kan jag ha utländska aktier i ISK eller KF? Ja, både ISK och KF tillåter handel i utländska noterade aktier (USA, EU, Asien etc.). SKatten beräknas lika med svenska aktier – schablonskatten betalas oavsett varifrån vinsterna kommer. En fördel med ISK är enkelheten (deklaration behövs inte); en fördel med KF är att du kan få tillbaka mer av den utländska källskatten.

Hur deklarerar jag utländska innehav? På ISK och KF behövs ingen särskild deklaration för utländska aktier – skatten sköts automatiskt via schablonregeln. Utdelningar noteras på kontrolluppgift och påförs ISK-skatten omgående (utan att du måste göra något). På ett aktie- och fondkonto (AF) måste du däremot ta upp vinster och utdelningar i din deklaration manuellt, inklusive att ansöka om avräkning för utländsk källskatt.

Måste jag betala källskatt? Ja, utländska bolag tar ut källskatt på utdelning. I ISK kan den amerikanska skatten (15 %) automatiskt räknas av mot svensk skatt i deklarationen, men i en KF drar försäkringsbolaget normalt av källskatten direkt så du får tillbaka hela utdelningen. Reglerna varierar per land – Nordnet ger snabbguide: USA 15 %, Norge 15 %, Tyskland 25 %, Schweiz 35 %, UK 0 %.

Vad blir skatten på utländska vinster? Vinster på ISK/KF beskattas via schablon, ungefär 1,065 % av kontots värde över 300 000 kr (skattefritt) år i år. Skatten är densamma för utländska och svenska innehav – du betalar alltså ingen extra skatt utöver schablonen. I en vanlig depå betalar du 30 % kapitalskatt på vinsten.

Hur stort courtage betalar jag? Efter nybörjarbonus har Avanza och Nordnet liknande courtageklasser. Exempel: mini-klass 0,25 % (min 1 kr) upp till ~15 600 kr. Avanza erbjuder gratis US-affärer för nya kunder upp till 50 000 kr/mån. Se din mäklares prislista, men räkna med att en liten affär (t.ex. 10 000 kr) brukar kosta några kronor i courtage plus 0,25 % i valutavgift.

När är ISK bättre än KF (och vice versa)? För småsparare med fokus på långsiktig tillväxt och låga utdelningar är ISK oftast enklast. ISK är särskilt bra för aktier från länder med låg eller ingen källskatt (t.ex. UK) samt för tillväxtbolag där utdelningarna är små. KF kan vara smart om du har stora innehav i högutdelande utländska aktier, eftersom återbetalningen av källskatten sköts automatiskt och du slipper deklarera.

Alla källor och uppgifter i denna guide är aktuella enligt senaste information (2024–2026) och hämtade från pålitliga källor som Skatteverket, Nordnet, Avanza med flera. Kom ihåg att regler kan ändras och att du alltid bör dubbelkolla med din mäklare och aktuell lagstiftning vid investering. Lycka till med dina utländska aktier!

Källor: Skatteverket, Nordnet, Avanza, Börskollen med flera som anges ovan.