Indexfonder

Indexfonder är en specifik typ av fond som speglar och följer olika marknadsindex. Detta kan i många fall vara ett bra ställe att placera sina pengar på för sparande och långsiktig investering.

Indexfonder är bra för investerare som inte vill spendera för mycket tid med att investera, men samtidigt som deras investeringar växer hyfsat mycket! I den här artikeln kommer vi att gå igenom vad en indexfond är, hur investeringar i indexfonder konkurrerar med mer aktiva investeringar och hur du kan komma igång idag!

Det finns dock en hel del saker som kan vara bra att känna till när det kommer till indexfonder; både vad en indexfond är och hur den fungerar, men också saker som kan vara bra att tänka på och kolla efter när man ska börja investera i indexfonder. Det kan också vara bra att känna till de potentiella risker som kan finnas med fonderna ifråga. I den här texten kommer vi att gå igenom just detta!

Vad är indexfonder?

Indexfonder är en typ av värdepappersfond som fungerar genom att ha en värdeutveckling som ska reflektera ett specifikt marknadsindex och deras underliggande tillgångar. Indexfonder kallas även för passiva fonder, då de inte kräver aktiv förvaltning i särskilt stor utsträckning. Olika indexfonder kan reflektera samma marknadsindex, men hur pass väl de reflekterar det specifika indexet som följs kan skilja sig åt. Meningen med indexfonder är att de ska vara så likt det marknadsindexet de följer som möjligt.

Indexfonder kan många gånger vara en bra väg för att börja investera, då det är både enkelt och går snabbt – samtidigt som det innebär färre risker än vissa andra typer av investeringssätt. Genom att bygga upp en portfölj med indexfonder kommer det också kunna fungera som ett långsiktigt sparande. Indexfonder passar bra att investera i om man inte har kunskaperna som behövs för att kunna förutsäga marknadens rörelser eller hitta undervärderade bolag på marknaden, då indexet ska fungera genom att göra det själv.

Hur pass väl indexfonderna speglar marknadsindexen kan dock variera, både över tid och mellan olika indexfonder, och det finns egentligen ingen garanti för att en indexfond är bra på att följa en annan marknad enbart i egenskap av att vara indexfond. Kategorin indexfond syftar till fondens funktionssätt, inte dess prestation.

 

Indexfonder

Indexfonder

 

 

Mest ägda indexfonderna 2019 hos Avanza

  1. Avanza Zero
  2. DNB Global Indeks
  3. Danske Invest Global Index SA
  4. Länsförsäkringar Global Indexnära
  5. Avanza Global

Avgifterna för fonder är en viktig detalj som man måste kolla igenom noggrant innan man köper något. Många glömmer denna detalj och det slutar istället med att man betalar väldigt mycket pengar in onödan.

Indexfonder med lägst avgifter

  1. Avanza Zero– 0,00%
  2. Avanza Global – 0,10%
  3. Länsförsäkringar Europa Indexnära– 0,20%
  4. Länsförsäkringar Global Indexnära– 0,20%
  5. Länsförsäkringar Sverige Indexnära – 0,20%
  6. Länsförsäkringar USA Indexnära  – 0,20%
  7. SPP Aktiefond Europa – 0,20%
  8. SPP Aktiefond Japan – 0,20%
  9. SPP Aktiefond Sverige A – 0,20%
  10. SPP Aktiefond USA – 0,20%
  11. Swedbank Robur Access Asien – 0,20%
  12. Swedbank Robur Access Europa – 0,20%
  13. Swedbank Robur Access Global– 0,20%
  14. Swedbank Robur Access Japan – 0,20%
  15. Swedbank Robur Access Mix– 0,20%
  16. Swedbank Robur Access Sverige – 0,20%
  17. Swedbank Robur Access USA – 0,20%

 

Hur fungerar indexfonder?

Indexfonder fungerar genom att de följer vissa regler som är förinställda, utifrån vilka fonden kan följa en viss typ av underliggande tillgångar som finns på marknadsindex. På så sätt kan indexfonder följa andra index såsom OMXS30, SP500 och Dow Jones Industrial Average för att nämna några. Indexfonderna kan utformas genom implementeringsregler av olika slag.

I och med att indexfonder fungerar genom att spegla andra index innebär det att indexfonden består av samma innehåll, och samma andel av detta, som det speglade marknadsindexet. Om indexfonden exempelvis skulle spegla en underliggande aktiebaserat index som består av bolagen A, B, C och D som vardera utgör 25 procent av aktieindexet vardera – kommer det innebära att man, om man lägger sina pengar i en indexfond som speglar detta aktieindexet kommer ha investerat i bolagen A, B, C och D, i 25 procent vardera.

Indexfonder är oftast av 3 olika typer:

  • Aktieindexfonder: När en indexfond följer ett aktieindex är det således aktierna som följs.
  • Blandindexfonder: En indexfond som följer både aktieindex och ränteindex.
  • Branschindexfonder: Dessa är indexfonder som är inriktade på en specifik bransch och sektor.

Indexfonder förekommer i olika omfattning och riktar in sig på olika index. Större indexfonder kan bland annat indikera att fonden har en effektiv förvaltning, lägre transaktionskostnader, stabilare fondförmögenhet samt en lägre kassareserv jämfört med aktivt förvaltade fonder.

Det krävs en viss förvaltning av indexfonder, bland annat för att sköta de årliga utdelningarna samt för att hantera in- och utflöden på daglig basis. Detta är viktigt för att hålla de likvida medlen på en så låg nivå som det går. På så sätt kan värdepapper också handlas till en låg kostnad.

I och med att indexfonder ska spegla andra marknadsindex innebär det att det alltid finns olika referensvärden att förhålla sig till för indexfonderna. Indexfonder kan således både avvika med för höga och för låga värden, om de inte håller sig på exakt samma nivå som marknadsindexet som skuggas. Avvikelsen kallas för aktiv risk eller tracking error, vilket avser standardavvikelsen som finns mot ett jämförelseindex och fungerar som ett sätt att mäta risk på inom finansiell ekonomi.

Att investera i en indexfond ger dig som investerare en bra exponering mot det underliggande indexet. Målsättningen är att följa indexet med hjälp av passiv förvaltning. På så sätt skiljer de sig från traditionella fonder vars mål är att slå jämförelseindex. Indexfonder är i största allmänhet billigare än aktivt förvaltade fonder. Läs vidare för att lära dig mer om hur indexfonder fungerar.

Vad ska man kolla efter när man ska investera i indexfonder?

Om man har tänkt att investera i indexfonder, eller bara är nyfiken på hur de fungerar eller vad som är bra att ha koll på, så finns det vissa saker som kan vara bra att rikta fokus mot:

  • Förvaltare: En av de kanske första sakerna som kan vara intressant att veta är vem som förvaltar de olika indexfonderna som finns att välja mellan. Det är vanligt att förvaltarna är exempelvis banker, försäkringsbolag eller andra typer av företag. Att känna till lite information om de aktörer som tillhandahåller indexfonderna är ofta positivt, då man på så sätt kan få en större helhetsbild av den verksamhet de bedriver.
  • Land: Det kan även vara relevant att veta vilket land indexfonderna utgår ifrån. Det finns indexfonder i såväl Sverige som större delar av resten av världen. Om man kollar på exempelvis indexfonder som riktar in sig på aktiefonder kan man välja mellan fonder från Sverige, Norden, Europa, Japan, Nordamerika och globalt.
  • Jämförelseindex: Om man kollar upp listor över indexfonder finns det ofta information angiven där vilka jämförelseindex som indexfonderna speglar. Några vanliga index som svenska indexfonder följer är bland annat olika index på Stockholmsbörsen, såsom OMXS, OMXS30, OMXSBGI, OMXSSGI, SIXRX, SIX30 och SIXPRX. I Nordamerika är några vanliga jämförelseindex MSCI USA och S&P500.I de flesta fall framgår det vilket jämförelseindex indexfonder har – dock inte alltid. När det finns angivet vilket, eller vilka, jämförelseindex som indexfonden är viktad mot kan man också se vilken standardavvikelse som har funnits över tid.I och med att det är olika stora index som utgör jämförelseindex kan man också ta reda på mer information om dem.Anledningen till att alla indexfonder inte delger information om vilket jämförelseindex som har använts kan i vissa fall förklaras på ett så enkelt sätt som att det faktiskt inte finns ett färdigt jämförelseindex som de använt sig av. I praktiken innebär detta att indexfonden kan investera i vissa specifika bolag som de valt ut. Detta kan bland annat handla om att förvaltaren bakom indexfonden har vissa villkor för vilka företag de vill investera i. Vissa aktörer formulerar det som att de enbart vill stödja bolag som följer internationella lagar och regler, där saker som mänskliga rättigheter, arbetsrätt och miljö tas hänsyn till, för att på så sätt kunna investera i bolag som är måna om hållbarhet i olika avseenden.
  • Förvaltningsavgift: Förvaltningsavgiften är den årliga kostnaden som betalas för att ha sina pengar placerade i en viss indexfond. Avgiften anges i procent och är ofta ganska låg, jämfört med förvaltningsavgiften som kan finnas för andra typer av marknader. Som lägst ligger förvaltningsavgiften på 0,00 procent och sedan går den upp omkring 0,65 procent som högst just nu (februari 2019).
  • Fondförmögenhet: Fondförmögenhet syftar på de tillgångarna som finns i den avsedda fonden. Generellt kan det sägas att det är fördelaktigt om fondförmögenheten är högre, då det tenderar att innebära att fondindexet har en ekonomisk stabilitet.
  • Startdatum: Startdatumet och hur länge en indexfond har funnits kan säga en hel del om dess historik. Om en indexfond exempelvis har funnits i några tiotals år samt har ökat i värde kan det förmodligen ses som en ganska stabil fond.
  • Tracking error: Tracking error handlar om vilken avvikelse det finns mellan indexfonden och jämförelseindexet. Indexfonden och jämförelseindexet ska vara så lika varandra som möjligt, och så nära varandra i värde som möjligt. Avvikelser – oavsett om den är högre eller lägre än jämförelseindexets värde – rekommenderas att vara så obefintliga som möjligt.
  • Fondens prestation över tid: När man kollar på indexfonder och deras prestation över tid kan man se hur deras uppgångar respektive nedgångar har sett ut. Man kan kolla detta både för det aktuella året, över senaste veckan, senaste månaden, senaste tre månaderna, senaste sex månaderna, senaste året, senaste 3 åren och senaste 5 åren och jämföra de olika indexfonderna med varandra.I historiken kan man se om, och i såna fall när, det har gått bättre och sämre för olika fonder och hur deras förändring förhåller sig jämfört med de andra motsvarande indexfonderna som finns.Enkelt förklarat kan man säga att det gått bättre för en indexfond om värdet procentuellt har ökat och ligger på plusvärde, och att det gått sämre för en indexfond om värdet procentuellt har minskat och ligger på ett minusvärde. Här är det dock viktigt att poängtera att oavsett hur vissa indexfonder har presterat över tid så är historisk information eller historiska framgångar aldrig någon garanti för framtida prestationer.
  • Fondtyp: Det finns olika fondtyper att välja mellan: aktiefond, blandfond och branschfond. Det finns lite olika saker som kan vara viktiga att hålla koll på när det gäller olika fondtyper, men övergripande är många av dessa saker likadana oavsett vilken typ av fond som indexfonden speglar.När det gäller aktiefonder kan det vara intressant att veta vilka aktier som ingår i de fondindexen som finns, vid blandfonder kan det utöver aktier och aktieindex även vara bra att ha koll på räntor, och vid branschfonder kan det vara relevant att ha koll på de branscher som indexfonden speglar. Globalt finns det även ytterligare fondtyper, såsom tillväxtmarknader.Vilken typ av fond det är som indexfonden speglar sig mot behöver inte säga så mycket om var det rekommenderas att placera sina investeringar.
  • Risk: Risken för att placera pengar i indexfonder kan variera. Generellt skulle man kunna säga att indexfonder har en större riskspridning, jämfört med om man exempelvis investerar i en specifik aktie. Trots det kan risken anses vara både högre, medel och lägre i förhållande till andra indexfonder.
  • Sharpekvot: Sharpekvoten är ett sätt att räkna ut avkastningen i relation till risktagningen. Det är idag ett av de mest använda måtten för att räkna ut just riskjusterad avkastning. Sharpekvoten rekommenderas att befinna sig någonstans mellan 0,2 och 0,5, då det innebär att avkastningen är hög och risken är låg. Detta är ingenting man behöver räkna ut själv, utan det finns uträknat på de sidor där man kan se listor över indexfonder och jämföra dessa med varandra.En sharpekvot som ligger på 0,00 innebär att det inte finns någon avkastning, och en sharpekvot på 0,5 eller något över det innebär en hög avkastning samtidigt som risken är låg. Om sharpekvoten är väldigt hög, jämfört med hur den vanligtvis brukar ligga till, bör man vara på sin vakt. Detta gäller framför allt om den ligger över 1,5 eller närliggande värden. Detta innebär en potentiellt hög avkastning – men risken är ofta extremt stor att de jämförelseindexen, eller de underliggande tillgångarna som finns på dessa, är på väg att krascha i något avseende. Om man vill ha en stabilitet i sina indexfonder rekommenderas det inte att placera sina pengar i en indexfond där sharpevärdet är 1,5, utan då är det bättre att hålla sig till de som har ett värde mellan 0,2 och 0,5.

Indexfonder är ofta en långsiktig investering som både består av, och skapar, långsiktigt sparande. Av den anledningen bör man också innan man placerar sina pengar i indexfonder fundera på vilken fond man kan tänkas vilja ha sina pengar i under längre tid framöver. Detta både för att det innebär mindre jobb med att flytta runt sina pengar, men också för att man på så sätt sätter sig in bättre i de underliggande tillgångarna och företagen som tillhandahåller dessa. Om en indexfond exempelvis baseras på enbart icke-hållbara bolag kanske det inte heller kommer att fungera att ha ett långsiktigt sparande där.

Precis som med alla typer av investeringar kan det även här vara relevant att fundera på riskspridning. Trots att indexfonder till sin karaktär innebär att riskspridningen är högre kan man öka på den ytterligare genom att dessutom bygga en portfölj som innehåller flera olika typer av indexfonder som man tycker är bra. Det kan både vara svenska, men också sådana som finns i något annat land eller globalt. Det går också att öka riskspridningen genom att ha olika marknadsindex som indexfonderna speglas emot, såsom att både ha aktiebaserade indexfonder, men också branschbaserade fonder eller blandade sådana.

Vilka risker finns med indexfonder?

Som med alla typer av investeringar kan det alltid finnas potentiella risker. När det gäller indexfonder kan riskerna bland annat handla om att det viktade marknadsindexet och de bolag som finns listade där skulle börja gå dåligt, till exempel på grund av en finanskris, vilket då skulle komma att påverka även personer som har placerat sina pengar i indexfonder.

En annan risk som kan finnas är att det uppstår ett glapp mellan indexfonden och jämförelseindexet, vilket innebär att avvikelsen kan vara ganska stor. Att en avvikelse förekommer behöver inte per automatik innebära en potentiell risk, utan det handlar ofta om både hur stor avvikelsen är, på vilket sätt avvikelsen påverkar värdet och under hur lång tid avvikelsen finns. Om en avvikelse skulle förekomma under exempelvis en dag, och sedan befinna sig nära jämförelseindexet igen skulle det nödvändigtvis innebära att avvikelsen kommer påverka sparandet eller avkastningen. Om avvikelsen däremot skulle pendla mellan högt och lågt i stora intervaller och under lång tid och inte alls följa jämförelseindexet skulle det förmodligen inte anses vara en indexfond som vore bra att investera i.

Hur fungerar de marknadsindex som indexfonder speglar?

Marknadsindex är olika index som mäter förändringen av underliggande tillgångar. Om det exempelvis är ett aktieindex så visas aktier i indexet. Man kan i dessa index se om värdet på exempelvis aktier stiger eller sjunker över tid. I ett index ingår samtliga underliggande tillgångar som tillhör det specifika indexet; i Stockholmsbörsens index OMXS30 kan man se de trettio mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen i indexet. Man kan i samlade index inte se hur specifika aktier som ingår i indexet har förändrats, utan indexet avser just den samlade helheten av samtliga aktier som innefattas i det. Aktierna som finns i olika index är olika andelar av aktiebolag. När man äger en aktie i ett visst bolag äger man med andra ord en andel av deras bolag.

Indexfonder speglar alltså fullständiga index, alternativt index som de som tillhandahåller indexfonderna själva har komponerat ihop. Det som skiljer exempelvis OMXS30 från en indexfond som speglar detta index är att det inte går att investera i OMXS30 som helhet och i sig självt, men att det däremot går att köpa en indexfond som speglar det nämnda indexet. Däremot går det att investera i samtliga av de bolag som är listade på OMXS30 om man skulle vilja, då i egenskap av aktier eller aktiefonder.

Vilka avgifter gäller för indexfonder?

När man pratar om vilka avgifter som gäller för indexfonder syftar man huvudsakligen på förvaltningsavgifter. I och med att förvaltningen i stor utsträckning kan förenklas innebär det att bland annat fondbolaget inte behöver betala lika mycket pengar till bland annat analytiker och förvaltare, vilket kan vara förutsättningen för vissa aktivt förvaltade fonder. Förvaltningsavgifterna ligger ofta mellan 0,1 och 0,5 procent per år för de indexfonder som säljs i Sverige. I vissa fall kan exempelvis banker erhålla indexfonder till sina kunder utan avgifter.

Avgifterna för indexfonder kan dock skilja sig åt internationellt, men också mellan olika indexfonder inom samma land. Om man tittar på USA förekommer det exempelvis indexfonder med inträdesavgift, samtidigt som förvaltningsavgiften kan skilja sig åt mellan privata placerare och institutionella sådana. Detta motiveras med att rådgivare på så sätt har större möjlighet att få provisioner när de rekommenderar vissa indexfonder.

I Sverige brukar transaktionskostnaderna generellt vara lägre när det gäller indexfonder jämfört med fonder som är aktivt förvaltade. Detta hör ihop med att även omsättningen för indexfonder generellt är lägre. Att omsättningen generellt är lägre säger dock bara en del av hur indexfonder fungerar, då de samtidigt kan ha ökad avkastning under uppgångstider.

Kritik mot indexfonder

En kritik som finns mot indexfonder som är ganska grundläggande handlar om hur de är konstituerade: Indexfonderna ska fungera genom att följa andra marknadsindex. Däremot fungerar inte speglingen alltid som det är tänkt, vilket innebär att det finns en åtskillnad mellan indexfondens värde och jämförelseindexets värde. Som investerare i en indexfond kan det vara svårt att ha insyn i hur indexfonden fungerar och vilka beräkningar de utgår ifrån. Detta gör det också svårt att själv kunna se vad som skulle kunna gjorts annorlunda. Denna kritik har ibland besvarats med att avvikelserna generellt är ganska små, och att det inte tycks påverka avkastningen nämnvärt om man ser på det ur ett övergripande perspektiv.

En annan kritik som har riktats mot indexfonder handlar om att de inte förvaltas aktivt, varvid kritikerna menar att aktivt förvaltade fonder går bättre och har högre avkastning. Samtidigt finns det andra kritiker som menar att aktivt förvaltade fonder inte alls ger högre avkastning – och dessutom har de en högre avgift vilket gör att det är dyrare att använda sig av dem. Hur det egentligen ligger till är svårt att säga, och förmodligen kan det finnas en viss mängd legitimitet i det båda parter säger. En sak som kan vara bra att ha i åtanke här är att fonder – och vad som sägs om dessa – sällan är någon definitiv vetenskap, utan tvärtom kontingent och föränderligt. Vad någon säger vid en given tidpunkt kan vara sant just precis då, men det innebär inte att det är en universell sanning som kommer gälla för evigt eller innefatta allt som berördes vid det specifika tillfället.

Mer tips och info om indexfonder

Indexfond är en fond som viktar sig mot andra marknadsindex. Indexfonderna finns för att investera globalt, men även i Sverige, Norden, Europa, Nordamerika och Japan. Fonderna lämpar sig bra för långsiktigt sparande, då avgifterna är låga samtidigt som risken generellt är låg. Jämfört med exempelvis aktiehandel brukar indexfonder beskrivas som ett enklare sätt att investera på. Det finns dock vissa potentiella risker med indexfonder då de speglar marknadsindex, som i sin tur representerar bolag och bolagens aktier. Att investera innebär aldrig några garantier, och att en viss placering historiskt har gått på ett visst sätt innebär inte att samma resultat kommer gälla fortsättningsvis eller i framtiden.

Vad är syftet med Indexfonder?

En indexfond kan alltså sägas vara en fond som syftar till att återskapa sammansättningen av ett finansmarknadsindex såsom Stockholmsbörsens OMXS30 eller USA börsens S&P 500. Eftersom en indexfond skapas för att följa ett specifikt underliggande marknadsindex är administrationen inte nödvändig i samma utsträckning som med aktivt förvaltade fonder. Det gör det möjligt för indexfonder att sänka rörelsekostnaderna och ge bred marknadstäckning till ett lågt pris vilket gör det möjligt för dem att noggrant replikera resultatet av det underliggande indexet utan att administreringsavgifter tar merparten av vinsten!

På grund av dess breda marknadsallokering och låga driftsavgifter är indexfonderna idealiska för dem som vill placera sina besparingar i en säker och givande investeringsform. Det är därför som många väljer att investera sin pension i indexfonder.

Warren Buffet hade verkligen rätt när han hänvisade till indexfonder som ”safe havens” och rekommenderade genomsnittliga investerare att inte välja enskilda aktier utan investera i en passivt förvaltad indexfond. Faktum är att Buffet har gått så långt som att indexfonder är de bästa investeringar som de flesta amerikaner kan göra! Historiskt sett har detta varit en givande strategi, som sannolikt fortsätter att generera förmögenheter för kommande generationer.

Indexfonder vs. aktier

Många nya investerare försöker förstå om indexfonder, andra fonder eller aktier är något för dem. Oftast kommer svaret att vara indexfonder, men beroende på hur mycket arbete den aspirerande investeraren är redo att lägga, kan det variera! Indexfonder har många stora fördelar, men att investera i aktier eller aktivt förvaltade fonder kan innebära större vinstpotential för kvalificerade investerare!

Fördelar med att investera i aktier

Som ”stock picker” eller investerare har du möjlighet att bygga din egen portfölj och bestämma vad som ska vara en del av den eller inte. Du kan läsa om investeringsstrategier, lära dig grundläggande och teknisk analys och bli en skicklig investerare som överträffar marknaden på lång sikt. Det finns mycket att läsa och lära, och för de som är villiga att investera tid i sin investeringskarriär, har aktieurval och aktiv investering en utmärkt vinstpotential. Små investerare har ibland också möjlighet att köpa aktier som en stor fond inte kan komma in på, på grund av sin storlek. Detta kan ge den enskilda aktieinvesteraren investeringsmöjligheter som inte kan utnyttjas av en stor fond.

Aktier gör det också möjligt för investerare att välja sin riskprofil. Mer aggressiva investerare kan köpa i mindre och mer riskfyllda företag, medan mer konservativa investerare kan välja de större och mer stabila. Som en aktiv investerare kan du också välja att inte inkludera enskilda aktier som du inte tror på. Det är inte möjligt med indexfonder, eftersom det underliggande indexet bestämmer dess sammansättning!

 

hur fungerar indexfonder

hur fungerar indexfonder

 

Fördelar med indexfonder

Många nya investerare är inte särskilt kunniga angående aktier, indexfonder och investeringar. Det kan bara tyckas överväldigande att ha enbart en enskild andel med hur alla prestationsmetoder ser ut. För sådana investerare har indexfonder den stora fördelen att de inte kräver någonting från dess ägare. Du köper bara och glömmer det (förutom skatter). Din investering kommer alltid att vara aktuell, och det är inte nödvändigt att skanna av marknaden för nyheter eller händelser. Allt, så som portföljomsättningen tas om hand för dig!

Indexfonder har också fördelen att ge dig en hög grad av diversifiering. Den typiska investeraren kan inneha 15-20 olika aktier i olika marknadssektorer. Med en indexfond, beroende på vilken den är, kan du sprida risken över så mycket som 500 aktier! Det är en stor skillnad som minimerar risken på ett sätt som är svårt att åstadkomma genom ett individuellt aktieurval. Dessutom, om ditt kapital är för litet, kommer du sannolikt att betala en stor del av din avkastning i provision! Det är inte fallet med indexfonder som i allmänhet har mycket låga avgifter.

Indexfonder vs Aktivt administrerade fonder

En fond är i korthet en indexfond som inte följer ett marknadsindex. Dessa är ofta aktivt förvaltade fonder som använder olika strategier för att försöka slå de passivt förvaltade indexfonderna.

Självklart kommer aktiv förvaltning med en kostnad. Många fonder har en avgift på över 1% eller mer, vilket måste övervägas noggrant vid en investering. Avgifter kan snabbt äta upp vinsten, och ju mer som tas i avgift för aktiv förvaltning, desto mer måste fonden prestera i vinst för att den ska vara värd de höga kostnaderna. I många fall gör avgifterna tillsammans med svaga prestationer indexfonder till det bättre valet av de båda!

Normalt kostar billiga indexfonder runt 0,2-0,5 % i avgifter medan förvaltade fonder normalt kostar någonstans mellan 1-2,5 %. Att ha en låg kostnadskvot är viktigast! Speciellt i långsiktiga investeringar som kommer att växa med hjälp av ränta på ränta effekten!

Men borde inte en aktivt förvaltad fond vara bättre?

Förvaltningen av en fond kräver att fondförvaltare fattar dagliga och ibland timvisa investeringsbeslut. Med så mycket arbete med att förstå var marknaden rör sig och försöka dra nytta av det, skulle man förvänta sig att en aktivt förvaltad fond skulle överträffa den genomsnittliga indexfonden.

Så är det inte. Historien visar att slå passiv marknadsavkastning, med andra ord index, är extremt svårt. Vissa fondförvaltare kan lyckas inom ett eller två år, men på längre tid misslyckas nästan alla. Enligt S&P Dow Indices-data misslyckades  90 % av amerikanska fonder som förvaltades aktivt med att överträffa S&P500 under åren 2001-2016. Med andra ord skulle en indexfond ha överträffat 90% av aktivt förvaltade fonder under den perioden!

(du vet väl att våra portföljer här på Samuelssons Rapport har slagit Stockholmsbörsnens index OMX30 sedan 2008)

Det är inte att säga att aktivt förvaltade fonder alltid är sämre än indexfonderna. Det finns några aktivt förvaltade fonder som har lyckats prestera mycket bra mot sitt referensindex, även med deras högre utgiftsförhållanden! Men för den genomsnittliga investeraren som inte spenderar mycket tid på research är indexfonder en lätt, men kraftfull investeringsform som har gjort bra ifrån sig över långa perioder.

Varför investerar man i aktivt förvaltad fonder?

Eftersom en billig indexfond kommer att slå en dyrare, aktivt förvaltad fond, är det i de flesta fall en relevant fråga att ställa. Förvaltade fonder lyckas sällan bättre än den typiska indexfonden, trots att den aktivt förvaltade fonden drivs av mycket kunniga aktieinvesterare. Här är några faktorer till varför folk kan välja att köpa en indexfond istället för en aktivt förvaltad fond.

  1. Exponering av bra år. När aktivt förvaltade fonder eller indexfonder har bra år kommer de naturligtvis att få investerarnas uppmärksamhet. Detta gäller särskilt med fonder. I år när en fond lyckas leverera ett bra resultat tror investeraren troligen att hans fonder sannolikt gör mycket bättre ifrån sig än andra konkurrerande indexfonder. Även om det här mycket väl kan vara sant, är det i de flesta fall bara ren tur att vissa fonder har lyckats prestera bättre än andra fonder.
  1. Spela på lotteriet – Människor gillar utsikterna till att göra stora pengar. När fonder slår sitt riktmärkesindex antar folk att den fonden även fortsätter att slå andra indexfonder också i framtiden. Som läsaren av denna artikel vet är det antagandet falskt.
  1. Övertro. Många investerare tror att de bättre än någon annan kan välja investeringar, i det här fallet fonder, som kommer att fungera bättre än den typiska indexfonden. Naturligtvis finns kunniga investerare, men de flesta kommer inte att kunna välja en fond som fungerar bättre än den genomsnittliga indexfonden.

Det är viktigt att komma ihåg att långt ifrån alla som väljer en aktivt förvaltad fond över indexfonder är fel ute! Det kan säkert vara situationer där investerare kan vara övertygade om sin investering i aktivt förvaltade fonder också!

 

Indexfonder vs. aktier

Indexfonder vs. aktier

 

Skatteeffektivitet

Beroende på var du bor i världen, beskattas indexfonderna olika. Till exempel beskattas aktieägare i en fond i USA varje år på all portföljomsättning i fonden, även om de inte har sålt något för egen räkning. I andra länder kan aktieägare endast beskattas när de säljer sin andel i fonden, på samma sätt som amerikanska aktieägare i bolag betalar de endast skatter när de säljer sina aktier.

Naturligtvis varierar fördelarna med indexfonder också per land. Om vi skulle generalisera, har indexfonderna en stor fördel. Det är deras låga portföljomsättning, jämfört med aktivt förvaltade fonder och aktieplaceringar.

Varför är låg portföljomsättning bra?

När aktiva investerare säljer sina fonder beskattas de i de flesta länder på sina kapitalvinster. Många aktieinvesterare arrangera om sina portföljer med aktier någon gång ibland och ådrar sig skatter nästan varje år.

Den stora fördelen med indexfonder är att dess aktier säljs relativt sällan jämfört med andra fonder. Många av aktierna har varit en del av fondens investeringsportfölj i många år och ingenting betalas i skatt fören det säljs. På det sättet förblir det som skulle ha betalats i skatter istället i fonden och blir föremål för ränta på ränta!

Låt oss göra en snabb beräkning så att alla är med oss på den här!

Exempel på Indexfonders skatteeffektivitet

Om vår fond har samma aktie i 3 år och i genomsnitt ger 10% i årlig avkastning på en investering om 100 $, efter 3 år är det värt 100 $ * (1,1 ^ 3) = 133,1 $. Med en skattesats på 30% skulle vi behöva betala 9,93 $ i skatter. Tillövers för oss, efter att skatt har betalats, är 130 $ -9,93 $ = 123,17 $.

Föreställ dig nu att vår fond roterar alla aktier varje år och köper nya. Det innebär att du skulle bli beskattad på din årliga 10% vinst tre gånger; en gång varje år. Till övers för dig att återinvestera efter skatter skulle det vara 100 $ * 1,07 = 107 $ efter det första året och 107 $ * 1,07 = 114,49 $ efter det andra året. Vid slutet av det tredje året, efter att skatt har betalats, kommer du att ha 114,49 $ * 1,07 = 122,5 $ kvar.

Som ni ser är det skillnad. I det första exemplet fick vi en avkastning på 23,17 $ och i andra var det något lägre på 22,5 $. Det är inte mycket, men det kommer att växa med tiden på grund av ränta på ränta-effekten.

Hur väljer man en indexfond?

Efter att ha läst så här långt är vi helt säkra på att du är övertygad om att det är en indexfond du borde investera i. Så hur gör du?

  1. Val av mäklare

Först och främst bör du välja en mäklare att köpa din fond från. Se till att undersöka styrkor och svagheter hos olika konkurrenter genom att läsa på forum och söka på webben. Du borde ställa frågor som:

  • Har det varit några problem med plattformen?
  • Hur är kundservice?
  • Är min mäklare säker? Inte alla mäklare garanterar dina pengar vid konkurs.
  • Erbjuder mäklaren den fonder som jag vill investera i?
  1. Välj ett index

Välj ett index som du vill att din indexfond ska följa.

Här är en lista över de vanligaste indexen i USA:

  • Standard & Poor’s 500 index (S & P500)
  • Russell 2000 index
  • Wilshire 5000 Total Market Index
  • MSCI EAFE-index
  • Dow Jones Industrial Average Index
  • Barclays Capital U.S. Aggregate Bond Index
  • Nasdaq Composite Index

Varför inte sprida din risk genom att köpa mer än en indexfond? Att köpa indexfonder som följer olika index är ett bra sätt att diversifiera din portfölj!

  1. Jämför indexfonders avgifter och utgifter

Som vi tidigare har sagt är det viktigt att minimera avgifter och provisioner vid val av indexfond. Tyvärr är det något som många investerare aldrig förstår helt. Gör lite efterforskningar och du kommer snart att hitta några bra fonder som kommer att spara dig mycket pengar på lång sikt!

  1. Köp din indexfond

Nu är det dags att göra ditt första köp. Det vill säga om du vet vilken fond du ska köpa! Om du inte gör det, se nedan där vi listar några bra alternativ på indexfonder!

Men om du vet vilken indexfond du ska investera i rekommenderar vi att du börjar långsamt och investerar en liten summa varje månad. Innan du vet om det, med lite hjälp av ränta på ränt-effekten, har du samlat på dig en stor summa pengar.

List of Different  US Index Funds

Här kommer en kort lista med indexfonder som har låga avgifter. Titta noga på den första indexfonden i listan. Det har en utgiftskvot på 0%! Hur slår du det?

Avanza Zero

Avanza Global

Länsförsäkringar Europa Indexnära

Länsförsäkringar Global Indexnära

Länsförsäkringar Sverige Indexnära

Fidelity ZERO Large Cap Index Fund

Fidelity Total Stock Market Index Fund (FSTMX)

Vanguard Total Stock Market Index Fund (VTSMX)

Vanguard High Dividend Yield ETF  Index Fund (VYM)

Schwab U.S. Small-Cap ETF Index Fund (SCHA)

Vanguard S&P 500 ETF  Index Fund (VOO)

Mer investeringstips

Så du har köpt din första indexfond och är angelägna om att se ditt konto växa. Det är toppen! Och vi skulle vilja avsluta den här artikeln genom att ge dig några allmänna investeringstips!

  1. Investera bara pengar som du har råd att förlora – Indexfonder är en av de säkraste investeringsformerna där ute, men risken kan inte elimineras helt!
  2. Var uthållig – Den långsiktiga trenden på aktier är positiv, men på vägen kommer det att finnas gropar. Investera inte i indexfonder om du vet att du snart behöver dina pengar.
  3. Var realistisk med dina förväntningar – Förvänta dig inte att din investering stiger varje år. Du kommer att ha förlustår, och avkastningen varierar mycket! Det är möjligt att ett år kan din fond minska med 20% av dess värde, bara för att öka cirka 30% kort därefter!
  4. Få inte panik vid marknadskrascher – Marknadskrascher är oundvikliga och en del av att investera i aktier. När det händer, få inte panik! Håll dig lugn! Marknaden kommer snart tillbaka till sitt normala tillstånd och dina indexfonder kommer att stiga igen!

Vilken Indexfond Är Bäst?

Vilken indexfond är bäst, frågan är svår att besvara men man kan göra kvalificerade förutsägelser. Faktorer som kan hjälpa en investerare att bestämma hur investeringarna ska spridas kan vara historisk avkastning, vilket underliggande index som följs samt fondavgiften.

Underliggande index

Beroende på vilket index du som investerare önskar följa förändras svaret på frågan ”vilken indexfond är bäst?”. Det finns flera olika index och geografiska spridningar, exempelvis svenska och globala. Nedan följer några exempel.

Globala

Svenska

För att hitta fonder med geografisk spridning kan man använda de praktiska filterfunktionerna hos Nordnet och Avanzas fondtorg.

Bäst urvalsmetod för indexfonder

En urvalsmetod för att hitta den bästa indexfonden är att leta efter de som tidigare presterat bäst. Fördelen med denna metod är att de underliggande indexen troligtvis har något av ett momentum vilket kan nyttjas av dig som investerare. Under 2018 presterade Öhman Etisk Index USA A imponerande resultat, en värdeökning med hela 20%.

Billigaste Indexfonden

Ett argument som ofta används för att köpa indexfonder är att de är priseffektiva. Eftersom de inte har någon fondförvaltare som ska kompenseras för sin kunskap är prissättningen låg. Det i skrivande stund billigaste alternativet är Avanza Zero.

Den bästa indexfonden är svår att peka ut, men för att försöka besvara frågan kan historiska data studeras. Därutöver är det viktigt att bestämma vilken region man vill investera i så och välja en fond vars underliggande index följer den regionen. En potentiell strategi kan vara att köpa den billigaste indexfonden som erbjuds.

Indexfonder som ETF och börshandlad fond

En ETF är ofta en indexfond. Den skiljer sig från vanliga indexfonder beroende på att handlas över börsen så som en aktie. Den är ofta en standardiserad fond med låg avgift. Sveriges största börshandlade fond är Handelsbankens Xact OMXS30.

Passivt förvaltad

Passiv förvaltning innebär att det inte finns någon fondförvaltare som arbetar med att överse och förbättra fondens innehav. Detta är något som enligt mycket forskning kan vara en stor fördel. Anledningen är att en majoritet av de professionella investerarna inte kunnat överträffa index över längre tidsintervall. Dessutom är den passiva förvaltningen den främsta anledningen till den låga prissättning.

Hur Fungerar Indexfonder

Indexfonder?

Fördelar med Indexfonder

Det finns flera anledningar till att denna typ av fonder (indexfonder) har vuxit i popularitet hos gemeneman under det senaste decenniet. Först och främst har utbudet ökat vilket gör den finansiella produkten mer lättillgänglig. Utöver den konkurrenskraftiga prissättningen nämns god transparens som en fördel med indexfonder.  Investerare kan enkelt se om investering håller vad den lovar i förhållande till jämförelseindex.

Nackdelar med Indexfonder

Givetvis finns det även nackdelar. Flera index visar att småbolagen har presterat starkare resultat än de större bolagen, främst under åren med låga räntor. Dessvärre är indexfonder som viktade mot de större bolagen. Dessutom överges möjligheten att slå jämförelseindex med denna typ av produkt.

Summering och sammanfattning

En indexfond är passivt förvaltad och följer ett underliggande index. Detta medför att investeringen inte kan slå index. Fördelen är den låga prissättningen samt att fondförvaltare ofta misslyckas att generera bättre resultat över tid.

Leave a Reply