Aktiefonder

Aktiefonder investerar i olika företagsaktier. Det är ett mycket brett begrepp eftersom det finns mängder med inriktningar för aktiefonder. Om du vill spara i aktiefonder behöver du ha en lång sparhorisont eftersom aktier kan svänga mycket på kort sikt. Därför brukar man lite missvisande säga att risken är hög i aktiefonder. På lång sikt är möjligheten att få en god avkastning på sparkapitalet nämligen mycket större i aktiefonder än i till exempel räntefonder eller på ett bankkonto.

Vilka är de bästa Aktiefonderna?

Avanza har några bra listor som man kan titta på och enkelt sortera efter vissa olika kriterier osv. Du hittar den här hos Avanza.

För att komma till nedan lista med 1-års avkastning för Asienfonder så kan du klicka här

 

Aktiefonder

Aktiefonder

Vad är aktiefonder?

När du sparar pengar i en aktiefond har du en fondförvaltare som fattar beslut om i vilka aktier pengarna ska placeras. Det är ett bekvämt sätt att dra nytta av tillväxten på aktiemarknaden utan att själv behöva sätta sig in i enskilda aktier. När du äger en andel i en aktiefond blir du indirekt också delägare i de bolag som ingår i fonden.

En aktiefond består till minst 85 procent av aktier eller aktierelaterade finansiella instrument. Ofta är andelen aktier mycket större än så. Den del av aktiefonden som inte består av aktier är vanligtvis kassa som förvaltaren använder för nya investeringar när tillfälle ges.

Begreppet aktiefond är mycket brett och det finns många typer av aktiefonder. Generellt kan man säga att de breda aktiefonderna förknippas med en lägre risk eftersom de investerar i ett större antal bolag på flera marknader. Med de smala aktiefonderna har man istället chans att få högre avkastning, givet att man väljer en sektor som är gynnsam för tillfället. Det kan dock vara svårt att pricka rätt.

Några vanliga typer av aktiefonder:

  • Globalfonder: En bred typ av fond som investerar i stora bolag på världens välutvecklade marknader.
  • Sverigefonder: Investerar i bolag på den svenska aktiemarknaden. Ofta handlar det om ganska stora bolag.
  • Andra landsfonder: Fonder med fokus på ett visst land. Här hittar vi Rysslandsfonder, Brasilienfonder, Tysklandsfonder, Italienfonder, USA-fonder och så vidare.
  • Regionsbaserade fonder: Fonder som investerar i olika länder inom en viss region. Här finns det Nordenfonder, Östeuropafonder, Asienfonder, Nordamerikafonder med flera.
  • Tillväxtmarknadsfonder: Fonder som investerar på tillväxtmarknader som exempelvis länder i Asien, Östeuropa, Latinamerika och Afrika. Kan innehålla flera regioner.
  • Indexfonder: Aktiefonder som följer ett aktieindex. Kännetecknas av mycket låga eller obefintliga förvaltningsavgifter.
  • Börshandlade fonder: Detta är en typ av aktiefond som handlas på börsen. Börshandlade fonder kallas även för ETF – Exchange Traded Fund. Det handlar främst om indexfonder.

Ett alternativ till rena aktiefonder är blandfonder. Då utgörs en betydande del av fonden av räntebärande papper. Det minskar svängningarna i sparkapitalet, men det leder ofta till en lägre avkastning på sikt.

En sund riskspridning

Aktiefonder omfattas av lagen om värdepappersfonder. Den anger att en aktiefond måste innehålla minst 16 olika aktier. Vanligtvis får en aktie inte utgöra mer än 5 procent av fondens värde. Lagen tillåter dock att upp till fyra av innehaven utgör upp till 10 procent var. De flesta fonderna har mycket större antal aktier än så – inte sällan består de av flera hundra olika aktier.

Detta bidrar till att det blir en god riskspridning i aktiefonder. Man kan likna det med att inte lägga alla äggen i samma korg. Om en av aktierna i fonden skulle få problem, till exempel i samband med en dålig nyhet, en skandal eller till och med konkurs, påverkas fondens värde bara marginellt eftersom det finns så många andra innehav i fonden.

Utvecklingen på aktiemarknaden

Aktiemarknaden lämpar sig väl för långsiktiga investeringar. Även om världens börser kan svänga kraftigt är den långsiktiga trenden positiv. Stockholmsbörsen har i snitt stigit med 12 procent per år sedan början av 1990-talet. Då är finanskrisen, IT-bubblan och flertalet korrektioner på börsen inräknade. Världsindex har stigit med över 7,7 procent per år sedan 1988. Det amerikanska aktieindexet S&P500 och dess föregångare har i snitt uppvisat en utveckling på över 9 procent per år sedan 1871.

Ibland går världens börser eller enskilda marknader in i perioder med sämre eller negativ avkastning. Om nedgångarna blir särskilt djupa och långvariga kallas det för björnmarknad. Den som fortsätter att investera i aktier när börshumöret är dåligt har möjlighet till en mycket god avkastning på sikt.

Stor variation mellan olika aktiefonder

Eftersom begreppet aktiefonder är så pass brett finns det naturligtvis en enorm variation mellan hur det går för olika fonder inom denna kategori. Det är många faktorer som avgör. Vanligtvis beror avkastningen mer på val av typ av aktiefond (t.ex. Sverigefond, globalfond, tillväxtmarknadsfond) än på vilken fondförvaltare man väljer. Bland alla aktiefonder, i alla kategorier, har de bästa fonderna presterat i storleksordningen 24-25 procent per år de senaste 5 åren. Här hittar vi teknologifonder som gått särskilt bra de senaste åren. De sämsta aktiefonderna har under samma period gett en negativ avkastning på upp till -8 procent per år. Dessa fonder tillhör alla mycket nischade sektorer eller särskilda marknader. Snittutvecklingen för aktiefonder de senaste 5 åren var nästan 12 procent per år. För att få en korrekt bild av alternativen bör du bara jämföra fonder inom samma kategori med varandra.

Akta dig för höga förvaltningsavgifter

Nästan allt fondsparande är förknippat med en förvaltningsavgift. Fondbolaget tar vanligtvis ut en avgift som en procentsats av det kapital som du sparar. Den genomsnittliga avgiften för aktiefonder är drygt 1,6 procent. De dyraste aktiefonderna kostar över 4 procent per år medan de billigaste fonderna faktiskt är gratis. Det finns många bra aktiefonder som kostar mindre än 0,5 procent i avgift per år. En förvaltningsavgift på ett par procent kanske inte upplevs som så farligt, men det blir mycket pengar på sikt på grund av ränta-på-ränta-effekten. De pengar som du betalar i avgift skulle du annars ha kunnat investera och få avkastning på. Det är sällan som de dyrare fonderna gör skäl för den höga avgiften. Välj därför i första hand aktiefonder som har en låg avgift.

Aktiefonder eller indexfonder?

På senare år har indexfonder blivit allt mer populära. En indexfond är fond som investerar i de bolag som ingår i ett bredare aktieindex. Eftersom indexfonder förvaltas passivt kan fondavgiften hållas låg. Vissa indexfonder är rent av gratis. Genom att spara i en indexfond kan du få exponering mot aktiemarknaden utan att betala dyra avgifter. En nackdel med indexfonder är att urvalet av aktier inte nödvändigtvis blir det bästa. Det finns inget som säger att de mest omsatta aktierna på börsen är de aktier som är bäst att investera i.

 

Aktiefonder

Aktiefonder

 

Så väljer du bra aktiefonder

Hur hittar man bra fonder bland de nästan 2500 olika aktiefonderna som det finns att välja bland? Börja med att bestämma vilken inriktning du vill ha på dina aktiefonder. Man kommer ganska långt med att låta en globalfond utgöra basen i portföljen och komplettera med en Sverigefond. Sedan kan man spetsa portföljen med önskad inriktning, till exempel en småbolagsfond, en tillväxtmarknadsfond eller en regional fond. Det räcker med en fond av varje slag.

I nästa steg tycker vi att du kan välja bort alla fonder som har en mycket hög avgift. Det finns mängder med bra fonder som inte kostar mer än cirka 1,5 procent i förvaltningsavgift. Det går också att hitta bra fonder med en betydligt lägre avgift än så.

Slutligen kan det vara läge att titta på enskilda förvaltare. Det är svårt att säga något om framtiden baserat på historiken, men det är bra om fondförvaltaren lyckats uppvisa goda resultat över en längre tidsperiod. Välj en förvaltare med gott rykte.

När är det bra att spara i aktiefonder?

Om du har en lång sparhorisont lönar det sig som regel att lägga en stor andel av sparandet i aktier eller aktiefonder. Även om börsen ibland går in i perioder av sämre eller rent av negativ utveckling är det för de flesta det smartaste valet att fortsätta spara regelbundet. Genom att fylla på sitt innehav i en sund mix av aktiefonder varje månad har sparkapitalet en god chans att växa rejält på sikt.

Avanza har några bra listor som man kan titta på och enkelt sortera efter vissa olika kriterier osv. Du hittar den här hos Avanza.

Artikeln innehåller annonslänkar till Avanza.