När du ska spara i fonder dyker oundvikligen frågan upp – hur skapar jag en bra fondportfölj?
Vilka fonder ska man köpa och hur ska fördelningen mellan aktiefonder och räntefonder se ut? I denna artikel går jag igenom dessa och många andra tips på hur du kommer igång med ditt fondsparande. Här nedan finns
Tips. Vi har byggt och testat fram en spännande fondportfölj där vi roterar fondinnehav med jämna mellanrum till det som för tillfället ger bäst avkastning. Läs gärna mer om det här. Fondstrategi Pro – SR Fondportfölj.
Jag ska nu gå igenom mer i detalj vad du bör tänka på när du bygger en långsiktig fondportfölj.
Välj rätt konto – ISK
Till att börja med ska du välja rätt konto för din fondportfölj. På så sätt slipper du betala onödigt mycket skatt för den vinst du gör.
Det bästa kontot för fonder är investeringssparkonto, ISK. Det är ett schablonbeskattat konto vilket innebär att du slipper betala vinstskatt (som annars är 30 procent av vinsten).
Istället betalar du en liten skatt på hela din fondportfölj. För 2021 är ISK-skatten är 0,375 procent.
Förutom att du får betala mycket låg skatt medför det fördelen att du kan sälja och byta fonder hur mycket du vill under året utan behöva tänka på deklarationen.
En kapitalförsäkring (KF) kan vara ett alternativ till ISK för fondportföljen om du vill kunna utse en förmånstagare för ditt sparande, exempelvis ett barn eller barnbarn.
Skatten ligger på samma nivå i KF som i ISK men tänk på att det då är banken / försäkringsbolaget som står som faktisk ägare för dina fonder. I praktiken spelar det sällan någon roll, men det är en något högre risk jämfört med ISK.
OBS – Om din förväntade avkastning är lägre än 1,25 procent (vilket är brytpunkt 2021) bör du välja ett vanligt aktie- och fondkonto istället för ISK eller KF. Så är fallet i många räntefonder.
Sprid på riskerna med en diversifierad fondportfölj
Du ska alltid ha en god riskspridning när du investerar eller sparar i aktiemarknaden. Om någon av aktierna får bekymmer klarar sig dina besparingar bra ändå tack vare att du spritt på riskerna genom en god diversifiering.
De allra flesta fonder har fördelen att de i sig själva medför en god riskspridning. En fond innehåller nämligen minst 16 värdepapper, ofta många gånger mer.
Om du köper breda fonder som exempelvis Sverigefonder, globalfonder, Europafonder eller Amerikafonder får du en god diversifiering i din investering redan från start.
Därför behöver du inte köpa särskilt många fonder.
Ska vi hårdra det hela räcker det faktiskt med en enda fond, exempelvis en Sverigefond som Avanza Zero. Det är bra om du vill komma igång snabbt och lägga så lite tid som möjligt på ditt sparande.
Med en Sverigefond får du en fin exponering mot den svenska börsen. Det kan vara en god idé att diversifiera din fondportfölj med en globalfond också. Sedan kan du låta en liten del av portföljen vara ”krydda” med exempelvis tillväxtbolag eller en tillväxtmarknadsfond.
Vill du ha något som kan liknas vid en krockkudde eller stötdämpare tar du även med en liten andel räntefonder i din fondportfölj.
Vi kommer till olika typer av fonder om en liten stund.
Vissa rådgivare rekommenderar 7 fonder eller fler, men det är onödigt enligt mig.
Så länge som basen i din portfölj består av ganska breda fonder som exempelvis en Sverigefond och en globalfond räcker det med några få fonder. Om du har väldigt nischade fonder behöver du däremot ett större antal olika fonder för att få god riskspridning.
Har du för många fonder i din fondportfölj blir det bara rörigt och svårt att hänga med i utvecklingen. Det medför också bara marginellt mindre risk och knappast någon bättre avkastning.
Det finns några grundläggande riktlinjer för att bygga en diversifierad portfölj med långsiktiga fonder.
Köp billiga fonder
Höga fondavgifter äter upp en stor del av sparandet. Kanske låter det inte så mycket med en fondavgift på 1 eller 2 procent. Men faktum är att avgifterna på sikt kommer att begränsa hur mycket ditt kapital växer.
Så här har Avanza illustrerat hur en insättning på 10000 kronor som du sparar i 25 års tid och med 6 procent avkastning per år utvecklas med 0%, 1% respektive 2% avgift:
De där 2 procenten kostade till slut 17018 kronor!
Ännu värre blir det givetvis om du sparar större belopp och om din årliga avkastning är säg 8 eller 10 procent istället för 6. Då gör ränta på ränta-effekten att du går miste om ännu mer avkastning på grund av höga fondavgifter.
Det kan finnas lägen då det faktiskt är värt att lägga en extra slant på en högre förvaltningsavgift. Så är det ifall du vet att fondförvaltaren är utomordentligt bra och lyckas få en god överavkastning mot index år efter år.
I de allra flesta fall brukar det dock löna sig att hålla sig till tipset att bara köpa billiga eller nästan gratis fonder.
Månadsspara i fonder
Det mest effektiva sättet att bygga upp en bra fondportfölj på lång sikt är genom att månadsspara i fonder.
Hos en nätmäklare som Avanza är det mycket enkelt.
Först söker du upp vilken fond du vill spara i. Här har jag letat fram Avanza Zero. Klicka på ”månadsspara”:
Då kommer du till en sida som ser ut så här:
Du behöver bara ange följande information för att komma igång:
Ifrån vilket konto hos Avanza som pengarna ska dras
Vilket datum pengarna ska dras
Sedan är det bara att klicka på ”Börja spara” så har du lagt grunden för ett långsiktigt och lönsamt sparande!
Vilka fonder ska ingå i portföljen?
Det finns hundratals fonder att välja bland. Aktiefonder, blandfonder, räntefonder och hedgefonder – vad är bäst? Sverige, Europa, USA, tillväxtmarknader eller hela världen?
Du som vill bygga en långsiktig fondportfölj har mängder med alternativ. Dessutom finns det nästan för många olika fondbolag och förvaltare att välja bland.
Så hur hittar man rätt?
Vi gick nyss igenom att det kan räcka mer än väl att köpa 2 – 5 olika fonder till portföljen. Så länge som du inte köper väldigt smala fonder behöver du inte krångla till det mer än så.
Men hur väljer man ut dessa fonder?
Här är en snabb genomgång av alternativen.
Aktiefonder
Aktiefonder är fonder som innehåller aktier. Eller rättare sagt – de innehåller minst 85 procent aktier. Oftast är denna siffra närmare 100 procent.
Om du har en lång sparhorisont, det vill säga minst 5 – 10 år, är det klokt att investera en större del av pengarna i aktiefonder. Eller rent av låta hela fondportföljen bestå av aktiefonder.
Risken är förvisso högre i denna typ av fonder, men chansen till god avkastning är samtidigt överlägsen.
Ju längre fram i tiden du ska använda pengarna desto mer kan du överväga att ha mest eller enbart aktiefonder i din fondportfölj.
Eftersom risk på aktiemarknaden definieras i termer av hur mycket det svänger, gör det inte så mycket att risken är hög bara du ger dina besparingar tillräckligt många år att växa.
Om du dessutom månadssparar i fonder spelar det ännu mindre roll att det blir lite svängigt på aktiemarknaden ibland.
Det finns aktiefonder med nästan alla tänkbara inriktningar. Mitt tips är att inte krångla till det för mycket. Leta inte efter smala fonder med häftiga namn utan håll dig till de bredare valen, exempelvis:
Tabellen visar aktiefonder som har hög riskjusterad avkastning (4 eller 5 stjärnor enligt Morningstar), låg CO2-risk och som är fossilfria. De har samtliga en avgift som är låg relativt övriga fonder i samma kategori.
Räntefonder
Räntefonder är bra för dig som vill ta det försiktigt i ditt fondsparande. En räntefond innehåller någon form av räntebärande papper. Det kan vara statsskuldsväxlar, obligationer eller företagsobligationer.
Gemensamt för dessa är att de har en lägre eller betydligt lägre risk än aktier. Nackdelen är att utvecklingen på sikt också är långt ifrån så god som i aktiefonder, speciellt i det lågränteklimat som vi befinner oss i.
Korta räntefonder – har lägst risk och lägst kurspotential eftersom de har en kort löptid. De passar bra för mycket tillfälliga placeringar.
Långa räntefonder – har lite högre risk men kan också ge lite bättre avkastning, speciellt när räntan är hög eller då den sjunker. Ja du läste rätt – värdet i långa räntefonder ökar när räntan sjunker.
Företagsobligationer – har betydligt högre risk än övriga räntefonder men kan också ge en helt OK avkastning.
Intresset för just företagsobligationer har ökat de senaste åren när vanliga räntefonder och bankkonton gett en allt svagare avkastning. Det finns dock en risk att invaggas i en falsk trygghet då denna typ av räntefonder kan svänga betydligt mer än övriga räntefonder.
Räntefonder kan vara ett bra komplement till aktiefonder i din fondportfölj ifall du vill höja den riskjusterade avkastningen. De fungerar som stötdämpare under perioder då börsen går lite sämre.
När du jämför räntefonder bör du tänka extra mycket på i vilken valuta de är noterade. Att en fond som exempelvis är noterad i euro eller amerikanska dollar gått riktigt bra kan bero på att dessa valutor stärkts mot kronan. Att köpa dessa fonder i tro om att det är bra räntefonder kan därför bli fel.
OBS – Tänk som sagt på att du inte bör ha räntefonder i ett ISK eller en KF eftersom schablonskatten då äter upp en stor del eller hela avkastningen.
I värsta fall går du back på att ha räntefonder i sådana konton, speciellt med tanke på att även inflationen tar en del av värdet. Istället bör du ha dem i ett vanligt aktie- eller fondkonto, vilket är lätt att öppna hos en nätmäklare som Avanza eller Nordnet.
I tabellen listar jag alla räntefonder med hög riskjusterad avkastning (4 eller 5 stjärnor enligt Morningstar) ochsom har lägst fondavgift jämfört med övriga fonder inom samma kategori.
Blandfonder
En blandfond är en fond som innehåller både aktier och räntebärande papper. Denna typ av fonder är bra för dig som vill ha en balans mellan risk och avkastning.
Om du tycker att det blir för stor risk att ha aktiefonder kan du antingen ha en andel räntefonder i din fondportfölj vid sidan av aktiefonderna eller så köper du en blandfond istället.
Har du en medellång sparhorisont på 3 – 5 år kan blandfonder vara intressant.
Vissa blandfonder har en fast fördelning mellan aktier och räntepapper.
Andra blandfoder har en variabel fördelning. I dessa kan fondförvaltaren själv justera hur förhållandet mellan aktier och räntebärande papper ska vara. Så är det exempelvis inom premiepensionen PPM med AP7 Såfa.
Fördelen med blandfonder är att det är oerhört bekvämt. Du köper en eller ett par fonder och sedan tänker du inte mer på saken.
Nackdelen är att du nästan alltid får betala en högre förvaltningsavgift jämför med om du själv valde ut billiga aktiefonder och räntefonder till din fondportfölj.
I listan hittar du ett urval av blandfonder som har en god riskjusterad avkastning (fyra eller fem stjärnor i Morningstar). Här är de 15 fonderna med lägst avgift i denna kategori och som samtidigt är noterade i svenska kronor.
Hedgefonder
En hedgefond är en ganska speciell typ av fond där fondförvaltaren har ganska så stor frihet att själv välja värdepapper att investera i. Det är ett ganska ovanligt inslag i en vanlig fondportfölj och du bör läsa på innan du bestämmer dig för att investera i en.
Vanliga aktiefonder och räntefonder är ganska så hårt reglerade genom lagen om värdepappersfonder. Hedgefonder däremot lyder under lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Därför har hedgefondsförvaltare mycket friare tyglar att bestämma hur de ska placera pengarna.
Förutom aktier och räntepapper kan hedgefonder investera pengar i derivat, terminer, och optioner i bland annat aktier, råvaror, obligationer, valutor med mera.
Dessutom kan hedgefonder även ”gå kort” i en tillgång, till exempel blanka en aktie, och tjäna pengar när värdet sjunker.
Det hela låter bra, men det finns ett par hakar. Dels är de flesta hedgefonder mycket dyra, dels är det långt ifrån alla som släpper in småsparare.
Många hedgefonder har som mål att få en mycket god riskjusterad avkastning. Med andra ord innebär det att dessa fonder ofta uppnår en jämnare avkastning, men de slår inte nödvändigtvis index.
Catella Hedgefond A är ett exempel på en hedgefond som är öppen för svenska småsparare – antingen med engångsbelopp eller månadssparande. Här ser du hur fonden gått mycket sämre än indexet OMXS30 men däremot haft en lägre risk genom en jämnare utveckling.
ETF – börshandlade fonder
ETF står för Exchange Traded Fund eller börshandlad fond på svenska. Dessa fonder skiljer sig från vanliga fonder genom att du handlar dem direkt på börsen. Det medför att köp och sälj går igenom direkt och att du kan följa värdet i realtid.
De flesta ETF:er är mycket billiga och följer någon form av index, exempelvis OMXS30, Norden, högutdelande aktier, småbolag eller obligationsindex.
Till skillnad från vanliga fonder går det att hitta EFT:er med hävstång. Till exempel kan du ha en indexfond som stiger dubbelt så mycket som det underliggande indexet stiger.
Det finns även möjlighet att tjäna pengar på dina fonder när marknaden sjunker i värde. Detta är dock inget jag rekommenderar för den vanlige fondspararen eftersom det är mycket svårt att förutspå när värdet på en tillgång kommer att sjunka.
Kan man ha ETF:er i en fondportfölj? Absolut!
En vanlig ETF som följer ett aktieindex och som är utan hävstång är ett utmärkt alternativ till en vanlig indexfond. En nackdel är dock att det inte går att månadsspara per automatik i ETF:er på det sätt du kan göra i exempelvis aktiefonder.
När du bygger en fondportfölj väljer du vilken fördelning du ska ha mellan de olika innehaven.
Kanske du väljer du att ha 100 procent aktiefonder – 60 procent i en Sverigefond, 30 procent i en globalfond och 10 procent i tillväxtbolag. Bara för att ta ett exempel.
Eller så väljer du 60 procent aktiefonder och 40 procent räntefonder.
Oavsett vad du väljer kommer du efter ett tag att märka att de olika innehaven utvecklas olika bra. Sverigefonden kanske utvecklas 12 procent på ett år medan globalfonden utvecklas 10 procent. Tillväxtbolagen kanske springer iväg med 15 procent. Fortfarande bara ett exempel.
Samma sak med aktiefonder vs räntefonder. Dina aktiefonder kanske stiger med 10 procent medan räntefonderna stiger med 1 procent under året.
Resultatet? Det blir obalans i portföljen.
Återställ risknivån i fondportföljen
När du bygger en fondportfölj bestämmer du fördelning mellan innehaven främst för att få den fördelning av risken (diversifiering) som du vill ha.
Ifall det blir obalans i portföljen innebär det därför att du får en förskjutning i risken. Den kan bli högre ifall en eller flera aktiefonder utvecklas bättre än övriga. Den kan också bli lägre ifall exempelvis aktiefonder utvecklas sämre än räntefonder under en viss period.
Som långsiktig sparare vill du varken ha högre eller lägre risk än vad du bestämt dig för. Därför bör du ombalansera din fondportfölj med jämna mellanrum. Ibland hör man begrepp som balansera om eller rebalansera portföljen. Det är samma sak.
Hur ombalanserar jag fondportföljen?
Det är enkelt att ombalansera portföljen. Du säljer helt enkelt av en del av de fonder som gått bäst och köper mer av dem som gått sämst.
Här är ett exempel:
Din fondportfölj har ett värde av 100000 kr och består av 70000 kr (70 %) Sverigefond och 30000 kr (30%) räntefond.
Efter ett år har Sverigefonden gått upp 12 % och räntefonden är upp 1%. Då har du 78400 kr Sverigefond och 30300 kr i räntefonden. Totalt 108700 kr.
Du vill återställa portföljen till 70–30 procent fördelning mellan de två fonderna. Det innebär att du nu ska ha 76090 kr i Sverigefonden (108700 x 0.7) och 32610 kr i räntefonden (108700 x 0.3).
Därför säljer du av 78400 – 76090 = 2310 kronor av Sverigefonden och placera dem i räntefonden. Då blir värdet av räntefonden 30300 + 2310 = 32610, vilket också är vad vi räknat ut.
Skulle marknaden råka ut för turbulens och aktierna faller under en period skulle denna övning förmodligen bli omvänd. Räntefonden skulle gå bättre och du skulle få sälja av en bit av den för att köpa Sverigefonden i samband med ombalanseringen.
Får jag bättre avkastning?
En fråga som dyker upp ofta är ifall avkastningen blir bättre om man balanserar om fondportföljen exempelvis en gång om året. Svaret på frågan beror dels på hur man definierar ”bättre avkastning”, dels på vilka typer av fonder du har och hur marknaden utvecklas.
Komplicerat?
Egentligen inte. Låt mig förklara.
Syftet med ombalansering är att hålla risken på samma nivå.
Om en exempelvis en aktiefond sticker iväg kan det förvisso bli så att du får sämre avkastning om du säljer av en del av den och köper mer av de fonder som gått sämst. Så är det troligtvis för det mesta om du har en blandning av aktiefonder och räntefonder i portföljen.
Men om du tänker att det är bäst att behålla aktiefonderna och strunta i ombalanseringen för att det ger bättre avkastning då har du satt fel risknivå från början. Kanske skulle du ha satsat fullt ut på aktiefonder i sådana fall.
Det händer också att fonder går olika bra om vartannat. Att veta vilken fond som ska gå bäst det närmsta året är nästan omöjligt. Då är det bättre att systematiskt bara balansera om innehaven istället för att försöka gissa och pricka rätt.
Då och då går marknaden in i perioder med sämre utveckling. Det kan vara någon form av kris eller en helt vanlig lågkonjunktur som gör att börsen utvecklas dåligt under några månader eller något år.
Under sådana perioder kan en portfölj med ombalansering prestera betydligt bättre. Har du exempelvis en andel räntefonder i aktieportföljen klarar de sig troligtvis bättre under nedgången. När det sedan är dags att balansera om innehaven kan du sälja av en del av räntefonderna och köpa mer aktiefonder billigt.
Bättre riskjusterad avkastning
Allt detta innebär att du får något som kallas för högre riskjusterad avkastning om du balanserar om innehaven.
Med andra ord: Du får bättre avkastning i förhållande till den risk du tar. Det är ofta ett smart sätt att investera sina pengar på även om det inte nödvändigtvis alltid innebär maximal absolut avkastning.
Portföljgenerator för att hitta bra fonder
Om du vill ge din fondportfölj en rivstart utan att behöva göra så mycket research kring vilka fonder som är bäst kan du använda en portföljgenerator.
En portföljgenerator är ett verktyg som automatiskt bygger en välbalanserad fondportfölj med god diversifiering utifrån den risknivå som du vill ha.
Först väljer du vilken risk du vill ha i din fondportfölj. Så här ser det ut:
Ska du använda pengarna inom tio år har du tre alternativ:
Försiktig – 80 procent räntefonder och 20 procent aktiefonder
Balanserad – 60 procent aktiefonder och 40 procent räntefonder
Avkastning – 80 procent aktiefonder och 20 procent räntefonder
Har du en mycket lång sparhorisont (längre än 10 år) finns två alternativ:
Barn – 90 procent aktiefonder och 10 procent räntefonder
Framtid (t.ex. pension) – 100 procent aktiefonder
2. Bekräfta fördelningen mellan typ av fonder
När du valt ett av alternativen får du se den föreslagna fördelningen. Här har du även chans att själv ändra fördelningen i portföljen om du vill:
3. Välj hur du vill spara
I det tredje steget kan du välja mellan att månadsspara och bygga hela portföljen på en gång:
4. Se din fondportfölj
I det fjärde steget får du se hur din fondportfölj ser ut och kan själv ändra vilka fonder som ska ingå ifall du vill:
Avanza föreslår att köpa två fonder ur varje kategori.
Den genererade portföljen bygger på högsta Morningstar-betyg inom respektive kategori. Det innebär att du får fonder som har en hög riskjusterad avkastning.
Om du vill kan du prioritera om urvalet så att fondportföljen fokuserar på fonder som har låg avgift – max 1 procent. Du kan även kryssa för ifall du vill ha låg CO2-risk och om du bara vill köpa indexfonder.
5. Bekräfta din portfölj
I det sista steget får du bekräfta den generade fondportföljen. Välj vilket av dina konton hos Avanza du vill spara på (tips – välj ett ISK). Om du valt att månadsspara får du även ange vilket datum i månaden pengarna ska dras från ditt konto.
Ett alternativ till att bygga en traditionell fondportfölj är att skaffa en fondrobot. Det är en slags automatisk finansiell rådgivare som hjälper dig att bygga en fondportfölj som sköter sig helt av sig självt.
Precis som med Avanzas portföljgenerator börjar ditt sparande genom en fondrobot med att du får svara på vilken risknivå du vill ha. Därefter genereras en portfölj åt dig.
Finessen med fondrobotar jämfört med en vanlig fondportfölj är att den sköter ombalanseringen åt dig. Du behöver med andra ord aldrig gå in och sälja, köpa och omfördela bland dina innehav.
Tips. Vi har byggt och testat fram en spännande fondportfölj där vi roterar fondinnehav med jämna mellanrum till det som för tillfället ger bäst avkastning. Läs gärna mer om det här. Fondstrategi Pro – SR Fondportfölj.
Avkastning fondportfölj
Automatiska fonder
Egentligen behöver du inte använda en tjänst för fondrobotar för att kunna få en helt automatisk fondportfölj. Avanza har en slags specialfond som kallas för Avanza Auto. Faktum är att dessa fonder ibland går under benämningen ”fondrobot” de också.
Precis som vanliga fondrobotar balanseras innehaven i Avanza Auto om med jämna mellanrum.
Till att börja med kan du välja mellan två alternativ:
Kortsiktigt sparande – 2-5 år
Långsiktigt sparande – Längre än 5 år
Därefter får du ytterligare tre alternativ:
Försiktig
Balanserad
Offensiv
Principen i bägge stegen är att avgöra hur stor andel aktiefonder och hur stor andel räntefonder som ska ingå i din automatiska fondportfölj.
OBS – Den ”portfölj” som du får med Avanza Auto består av en enda fond. Men i den fonden finns det flera olika fonder. Innehaven där varierar alltså över tid beroende på hur marknaden utvecklas.
FAQ – Vanliga frågor och svar om att bygga en fondportfölj
Hur många fonder ska man ha i en fondportfölj?
Hur många fonder man skall ha beror lite på vilka fonder man väljer. Väljer du mycket breda fonder räcker det med en eller ett par fonder. Vanligtvis är det bra att ha två till fem fonder i din fondportfölj.
Hur avgör jag fördelningen i min fondportfölj?
Du bör fördela dina aktiefonder och räntefonder utifrån den risk du vill ta. Har du en mycket lång sparhorisont kan du ha en mycket liten andel eller ingen andel alls med räntefonder. Fördelningen mellan olika aktiefonder kan du bestämma efter din marknadssyn. Många väljer att låta en Sverigefond och en global aktiefond fungera som grundbult i fondportföljen.
Hur ofta ska jag balansera om min portfölj med fonder?
För de flesta fondportföljer räcker det att balansera om innehaven en gång om året.
Ska jag månadsspara eller investera alla pengarna på en gång?
Att månadsspara är ett effektiv sätt att bygga upp ett stort kapital på sikt. Har du redan ett stort kapital som du vill investera i en fondportfölj brukar det löna sig att köpa fonderna direkt eller inom loppet av några månader.
