Räntefonder 2023 – Hur man hittar de bästa räntefonderna? | (Massiv Guide)

Räntefonder är fonder som investerar i räntebärande värdepapper, till exempel statsskuldsväxlar (räntefonder korta) och obligationer (lång räntefond). Det finns även företagsobligationsfonder, vilka också är en slags räntefonder.

Långa räntefonder och korta räntefonder har mycket lägre risker jämfört med aktiefonder eller aktier. Samtidigt är den förväntade långsiktiga avkastningen för räntebärande värdepapper också lägre.

Korta och långa räntefonder fungerar bra som ett komplement till annat sparande och som en stötdämpare i oroliga tider. De är även en lämplig sparform för pengar som du tror att du kommer att behöva i närtid.

Se räntefonder hos Avanza      Se räntefonder hos Nordnet

Bra räntefonder (Utvecklats bra de senaste åren)

Länken tar dig till Avanzas analyssidor för respektive fond.

Vad är en räntefond?

Räntefonder är en fond som investerar i skuldsedlar, eller räntebärande värdepapper som det också kallas. 

Räntefonder kan investera i räntebärande värdepapper med olika löptid, varför man brukar dela in dem korta räntefonder och långa räntefonder:

• Kort löptid: korta räntefonder – Förslag på fonder
• Lång löptid: långa räntefonder / obligationsfonder – Förslag på fonder

Dessutom kan de investera i skuldsedlar med olika utgivare:

• Stat
• Kommun
• Företag

Det finns fonder för olika marknader

• Mogna marknader – lägre risk: Sverige, Norden, EU, USA
• Utvecklingsmarknader – högre risk: Turkiet, Asien, Indien o.s.v.

Här är en bra och lärorik webbsida som enbart diskuterar och skriver om räntefonder.

Korta räntefonder eller långa räntefonder?

I jakten på bra fonder ställer sig de flesta frågan – ska jag köpa en kort eller långa räntefonder? Det som skiljer korta och långa räntefonder åt är löptiden:

• Korta räntefonder: Ofta statsskuldväxlar med löptid på mindre än 1 år. De med riktigt kort löptid (ca 1-3 månader) kallas även för likviditetsfonder eller penningmarknadsfonder. – Förslag på fonder
• Långa räntefonder: Löptid på mer än 1 år. Kallas även för obligationsfonder.  – Förslag på fonder

Ett annat namn för löptiden är räntefondens duration. Detta är den tid som en stat, kommun eller ett företag har lånat pengarna. När löptiden är över är skulden betald.
Längre löptid innebär en högre risk för dig som lånar ut dina pengar. Det i sin tur innebär som regel att du kan få en högre avkastning. Därför har långa räntefonder med obligationer vanligtvis en bättre avkastning än korta räntebärande värdepapper. 

5 anledningar att köpa räntefonder

Undrar du om du borde köpa räntefonder eller inte? Här är vår snabbguide om när det är bra att köpa räntefonder:

1. För pengar med en kort sparhorisont

De passar bra för placeringar som du kan tänkas vilja komma åt inom de närmsta åren. Till skillnad från börshandlade produkter svänger inte priset på korta räntefonder och långa räntefonder/räntebärande värdepapper särskilt mycket. 

2. En naturlig del av en balanserad portfölj

Korta räntefonder och långa räntefonder har en naturlig plats i en balanserad sparportfölj. Genom att viga en del av portföljen åt räntebärande värdepapper minskar du risken och volatiliteten i dina placeringar. Många väljer att ha 10-30 procent av sina placeringar i denna typ av fonder. Genom regelbundna rebalanseringar av portföljen ser du till att risknivån hålls konstant över tid. I själva verket betyder det att du tar hem en del av vinsten i aktier när börsen går bra och placerar dem i korta räntefonder/långa räntefonder. När börsen går dåligt tar du istället av räntefonderna och köper börshandlade produkter billigt. Tänk på: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Fonder kan både öka och minska i värde.

3. Klarar sig fint i oroliga tider

När det är oroligt på världens börser är det bra att ha en del av sitt sparande i korta räntefonder eller långa räntefonder. 

4. Bra ränta (ibland)

I skrivande stund är det historiskt låga marknadsräntor. Trots det finns det de med lång löptid som har ganska höga räntor. När styrräntan ligger kring noll går det att hitta långa räntefonder (obligationsfonder) med en ränta på runt 4 till 6 procent. 

5. När det är brist på andra alternativ

I perioder då aktiemarknaden är extremt övervärderad eller rent av befinner sig i en bubbla är både korta räntefonder och långa räntefonder ett tryggt alternativ. Ett annat scenario är när världsekonomin håller på att mattas av och investeringar på börsen/investering i värdepapper framstår som allt mer osäkra. Då är det bra med denna typ av fonder.

Läs gärna mer här:  Hur fungerar räntefonder?

 Här ser vi utvecklingen för Spiltan Räntefond Sverige från finanskrisen fram tills idag jämfört med Stockholmsbörsens OMXS30. Utvecklingen under perioden var snarlik, men volatiliteten i räntefonden var mycket lägre. Källa: Avanza.

Vad händer med räntefonder när räntan stiger/sjunker?

Det är en vanlig missuppfattning att man inte ska äga räntefonder när räntan stiger. Ändå finns det ett samband mellan hur räntan rör sig och värdet på räntefonden:

• Marknadsräntan stiger:Värdet på räntefonden sjunker
• Marknadsräntan sjunker:Värdet på räntefonden stiger

Det kan låta ologiskt men det har att göra med att om marknadsräntan stiger ökar efterfrågan på nyutgivna räntepapper (som har en högre ränta). Det gör att efterfrågan på de existerande räntefonderna minskar, alltså sjunker priset tills en ny jämvikt uppnåtts. 

Hur mycket sjunker räntefonder när räntan stiger? Hur mycket räntefonder sjunker i värde när marknadsräntan stiger beror på durationen. Ju längre duration (löptid) räntefonden har desto större blir värdeförändringen. Tumregeln är att värdeminskningen är lika med durationen gånger förändringen av marknadsräntan.
Ett exempel:

• Marknadsräntan stiger med 1%
• Kort räntefonder med löptid på 6 månader kommer enligt tumregeln att sjunka i värde med 0,5% (0,5 år x 1% = 0,5%).
• Långa räntefonder med en löptid på 5 år kommer enligt tumregeln att sjunka med 5% (5 år x 1% = 5%).
• I själva verket är tumregeln just bara en riktlinje. Den verkliga förändringen beror på hur tillgången och efterfrågan på räntepapper ser ut för tillfället.

Vi ser att de långa räntefonderna (obligationerna) påverkas mer av ränteförändringar än korta räntefonder. Det omvända händer när räntan sjunker. Då ökar obligationerna mer i värde än vad de korta räntefonderna gör.
Det misstag många gör är att fokusera helt och hållet på värdeförändringen  när räntan stiger eller sjunker. Långa räntefonder har även en kupongränta, vilket är den avkastning som räntefonden ger dig. Det innebär att även om värdet på fonden minskar en aning när räntan stiger kommer du så småningom att dra nytta av en högre kupongränta i takt med att fondens innehav förnyas.
Här ser vi en skillnad mellan korta och långa fonder:

• Korta räntefonder kommer att repa sig snabbare än långa.
• En korträntefond på 6 månader kommer, allt annat lika, att ligga på plus redan inom ett år om räntan höjs. Det finns med andra ordknappast någon anledning att oroa sig för stigande marknadsräntor om du äger korta räntefonder.
• En långräntefond kan behöva något eller några år på sig för att återigen ligga på plus.

Tyvärr missar många ändå huvudpoängen med räntefonder. Det primära syftet är inte att maximera vinsten, utan att bevara kapitalet. Det gör inget ifall de tillfälligt går ner någon procent eftersom de ändå uppfyller sin funktion att balansera upp portföljen. Det är aktierna som ska dra det tunga lasset och generera avkastning på sikt, inte räntefonderna.

Här kan du läsa mer: Detta händer med räntefonder när räntan går ner?

Skillnad mellan korträntefonder och lång räntefonder. Här ser vi Handelsbankens korta räntefond (blå linje) jämfört med deras långa räntefond (grön linje) de senaste 5 åren. Den långa räntefonden har haft positiv utveckling trots låga marknadsräntor. Dock har dess utveckling varit skakigare än för den korta räntefonden. Källa: Avanza.

Räntebärande värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.

Realräntefonder

En av de största riskerna är att inflationen äter upp en del av eller hela avkastningen. Med Realräntefonder kommer du runt detta problem genom att räntan definieras utöver inflationen. Räntan kan till exempel vara 1% plus inflationen. Om inflationen är 2% blir räntan i realräntefonden med andra ord 3%.
Den främsta nackdelen med realräntefonder är att de brukar ha mycket långa löptider. Det innebär att en räntehöjning slår hårt mot värdet på realräntefonden. En annan nackdel är att urvalet av realräntefonder är mycket begränsat jämfört med andra fonder. Du kan läsa mer om denna typ av fonder här.

Företagsobligationsfonder och high yield

Det finns även företag som ger ut skuldsedlar, så kallade företagsobligationer. Dessa har en mycket högre risk jämfört med ”vanliga” räntebärande papper som ges ut av stat eller kommun. I gengäld är räntan högre. Löptiden brukar vara mellan 1 och 5 år.
Skillnaden är stor mellan olika företagsobligationer. Obligationer i stora, stabila företag med god ekonomi har mindre risk än obligationer från småbolag med lågt kreditbetyg. Riskmässigt kan man säga att företagsobligationer ligger någonstans mellan institutionella räntepapper och aktiepapper.
Vissa företagsobligationer med hög risk och hög ränta kallas för ”high yield” eller högavkastande obligationer. De har blivit allt mer populära i takt med att marknadsräntorna sjunkit och bristen på investeringsalternativ tilltagit.
Problemet är att det är lätt att invaggas i en falsk trygghet med high yield-obligationer. Dessa räntefonder är nämligen inte alls några trygga placeringar. Om företaget drabbas av problem kan betalningarna ställas in och i värsta fall blir du av med hela din placering.

Slutligen finns också Junk Bonds, vilka är företagsobligationer med extra hög risk. Junk Bonds ska inte användas för att sänka risken i aktieportföljen. 

Företagsobligationsfonder har högre risk än andra räntefonder. Samtidigt är risken oftast lägre än i börshandlade instrument. Här ser vi Spiltan Högräntefond (en populär företagsobligationsfond – grön linje) jämfört med Stockholmsbörsens OMXS30 (gul linje). Periodvis gick börsen starkare men den sammanlagda utvecklingen var snarlik för perioden. Dock var volatiliteten i företagsobligationsfonden mycket lägre än för börsen. Källa: Avanza.

Faktorer som påverkar räntefonderna

Det finns ett antal faktorer som påverkar räntefondernas värde:

• Marknadsräntorna: De stiger i värde när marknadsräntorna sjunker och minskar i värde när räntorna stiger.
• Valutakursen:Värdet på dessa som är i utländsk valuta, t.ex. euro eller amerikansk dollar kan påverkas mycket mer av valutaförändringar än vad räntan och den egentliga värdeförändringen gör.
• Inflationen:En hög inflation äter upp värdet av pengarna i räntefonden. Dessutom minskar efterfrågan för räntebärande papper om inflationen är hög. I Sverige är inflationen i dagsläget inget större bekymmer, men tänk på att den ligger runt 2 procent. Många räntefonder har en avkastning som är lägre än så!
• Kreditrisken:Det finns alltid en risk att den som du (eller fonden) lånat ut pengar till inte betalar i tid eller inte betalar alls. Risken för att det händer med svenska räntepapper är förstås liten, men risken kan vara påtaglig för vissa länder – även i Europa. För företagsobligationer, speciellt high yield och junk bonds, är det särskilt stor risk, även i Sverige.

Räntefonder när börsen går ner

Räntefonder korrelerar mycket lite med börsen. Orsaken till den låga korrelationen är att skulderna är värda lika mycket oberoende av vad som händer på börsen.
Det är en sanning med modifikation eftersom efterfrågan på räntebärande papper också påverkar priset. Om börsen går ner kommer investerare att söka nya investeringsmöjligheter, vilket får priset på ränteppapper att stiga.

Vidare tenderar inflationen att minska när ekonomin går sämre, vilket innebär att många ser räntefonder som ett allt intressantare alternativ.
Slutligen brukar centralbanker förr eller senare sänka räntan när ekonomin går sämre i syfte att väcka liv i ekonomin igen. Sänkta styrräntor leder till minskade marknadsräntor, vilket gör att räntefonder stiger i värde.

Populära och bästa räntefonder

Hur väljer man bäst räntefonder? Eftersom avkastningen i räntefonder är så pass låg jämfört med börshandlade produkter och aktiefonder (speciellt i rådande lågränteläge) är det extra viktigt att hitta fonder med så låg avgift som möjligt.

Bästa korta räntefonder

Bästa långa räntefonder

Bästa realräntefonder

Bästa företagsobligationsfonder

Räntebärande värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.

Svenska Räntefonder

Tips! Här kan du grotta ned dig i detaljer om Sveriges mest ägda räntefonder. Svenska räntefonder

Lathund för att köpa räntefonder

Innan du köper räntefonder bör du fundera på ett antal saker:

• Amortera först:Ofta får du bättre avkastning på dina pengar genom att amortera på lånen innan du köper räntefonder.
• Välj korta svenska om:
  • Du vill minska risken i aktie- eller fondportföljen
  • Tror att kronan kommer att stärkas eller vara oförändrad
  • Tror att räntorna kan komma att höjas den närmsta tiden
• Välj korta räntefonder i EUR eller USD om:
  • Samma som ovanstående men om du tror att kronan kommer att försvagas
• Välj långa räntefonder om du tror på fallande marknadsräntor och är villig att ta en lite högre risk.
• Välj realräntefonder om:
  • Du vill slippa oroa dig för inflationen.
  • Du tror på fallande marknadsräntor (eftersom löptiden ofta är lång)
• Välj företagsobligationsfonder om syftet med räntefonden är att få avkastning, men till en något lägre risk än om man handlar på börsen.
• Välj blandfond om du vill äga både räntepapper (genom räntefonder ) och aktier (via en aktiefond) utan att själv behöva balansera om innehaven.

Nordnet och Avanza räntefonder

På Avanza finns ett stort utbud av räntefonder. Avanza har själv inga räntefonder men du hittar nästan 250 räntefonder i deras fondlista.
Att titta i Avanzas fondlista och filtrera på räntefonder är ett bra sätt att hitta bra räntefonder. Du kan lägga in ytterligare filter som exempelvis valuta, duration, region och marknad.
Dessutom finns mängder med kolumner som du kan sortera, t.ex.:

• Antal ägare på Avanza
• Fondbetyg
• Risk
• Utveckling 1 dag, 1 vecka, 1 månad, 3 månader, i år, 1 år, 3 år och 5 år
• Förvaltningsavgift, löpande avgift, transaktionskostnad, växlingsavgift och övriga avgifter
• Rekommenderad sparhorisont
• Startdatum
• Minimibelopp (minimi köpbelopp)
• Minsta månadsspar
• Hållbarhet
• Sharpekvot
• Standardavvikelse
• Förvaltat kapital

Gå till Avanza räntefonder

Även Nordnet har en bra lista med räntefonder. Den är inte lika detaljerad som Avanzas räntefondslista men istället är utbudet något större. Hos Nordnet finns nästan 300 räntefonder att välja bland!

Gå till Nordnet räntefonder

Räntebärande värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.

Räntefond på ISK

Många undrar vilket konto man ska ha sina räntefonder på. Ska man ha dem på ISK? Det enkla svaret är nej. Orsaken är att ISK schablonbeskattas. Det innebär att du betalar skatt på hela ditt innehav i räntefonder oavsett om de går upp eller ner. Eftersom förväntad avkastning är mycket låg är det sällan det lönar sig att ha räntefonder i ett iSK.
Vi kan förklara det mer i detalj. Schablonskatten på ISK är 0,453% för 2020. Alla dina innehav på ditt ISK beskattas med denna procentsats. Om du har räntefonder på ett vanligt aktie- och fondkonto får du istället betala 30% skatt, men bara på vinsten. Slår vi ihop dessa två aspekter får vi fram att brytpunkten för när det lönar sig att ha räntebärande värdepapper på ett ISK är då avkastningen är drygt 1,5% per år.

Undantag för räntefonder på ISK

De flesta fonder hör alltså inte hemma på ett ISK, i synnerhet inte nu då räntorna är så pass låga. Det finns dock obligationsfonder och företagsobligationsfonder som passar att ha på ett ISK eftersom den förväntade avkastningen är över 1,5%.
En annan orsak att ha räntefonder på ett ISK är ifall du lättare vill få en överblick över innehaven i din samlade sparportfölj. Kanske vill du kontrollera fördelningen och se hur portföljen utvecklas jämfört med index. Då kan du ha dessa på ett ISK – det är bekvämt – men du får vara medveten om att du betalar en liten premie genom att skatten blir något högre.

Räntepapper – ett bra komplement till aktier i portföljen

Många investerare väljer att satsa en del av sitt kapital i räntefonder vid sidan av börshandlade instrument för trygghetens skull. Det blir som en krockkudde när börsen går dåligt. Dessutom ger det dig möjlighet att köpa aktier på ”rea” med hjälp av dina räntefonder när börsen har gått dåligt ett tag.
Ett bra sätt att bestämma sig för när det är dags att köpa och sälja räntefonder är att på förhand sätta upp regler kring hur många procent räntepapper din sparportfölj ska ha. Hur många procent räntefonder som portföljen bör bestå av är en fråga om hur stor risk du vill ta. Ju mer räntepapper du har desto mindre kommer värdet på dina besparingar att svänga.
Det kan kännas tråkigt och onödigt med räntefonder när börsen går bra, men du kommer att vara tacksam mot dig själv för att du haft en diversifierad investeringsportfölj som även innehåller räntepapper den dagen då börsen går sämre.

Högre riskjusterad avkastning med räntefonder

”Beviset” för att räntefonder är bra i kombination med aktier är att den så kallade riskjusterade avkastningen ökar om du har en del räntor tillsammans med aktier. Riskjusterad avkastning mäts med Sharpe-kvoten.
En högre Sharpe-kvot innebär att du får en bättre avkastning givet den tagna risken. En blandning av aktier och räntefonder ger med andra ord bättre riskjusterad avkastning.

Historiskt Sharpe ratio

För att illustrera effekten av räntepapper i portföljen kan vi se hur olika andel räntefonder påverkat Sharpe ratio. Vi har tittat på den amerikanska räntemarknaden på grund av att vi hade gott om data tillgängligt för den. Samma logik gäller dock för räntefonder i Sverige och Stockholmsbörsen.
Vi har testat tre portföljer från 1972 och fram till i dag:

• Sparportfölj 1: 100% aktier
• Sparportfölj 2: 75% aktier, 25% räntefonder
• Sparportfölj 3: 50% aktier, 50% räntefonder

Vi rebalanserar portföljerna en gång om året, d.v.s. vi återställer förhållandet mellan aktier och räntepapper enligt den ursprungliga allokeringen.
Resultatet är spännande:

Räntebärande värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.

Vi kan bland annat dra följande slutsatser:

• Den totala avkastningen för enbart aktier är överlägsen, MEN:
• Den årliga avkastningen i portföljerna med räntepapper är bara något sämre. Med tiden har det betydelse p.g.a. ränta på ränta-effekten men under kortare tidsperioder hade man i snitt inte offrat så mycket avkastning.
• Standardavvikelsen (svängningarna) i portföljerna med räntepapper är betydligt lägre.
• Det sämsta året under hela perioden sedan 1972 var i en sparportfölj med 50% räntepapper endast knappt -16%. Det kan man kanske stå ut med. Det kan jämföras med det sämsta året för den rena aktieportföljen som var drygt -37%.
• Den största dippen i en portfölj med endast 25% räntepapper var -38,69% – betydligt lägre än i de dryga -50% som portföljen med enbart aktier hade. I portföljen med 50% räntefonder var den största dippen endast drygt 25%.
• Den riskjusterade avkastningen (Sharpe kvoten) var högst i portföljen med 50% räntepapper.

Jämförelse av tre portföljer med olika mängd räntefonder och aktier. Logaritmisk skala. Källa: PortfolioVisualizer.

Tänk på att…
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Fonder kan både öka och minska i värde. 

Räntefond istället för sparkonto?

Ett sparande på kort sikt kan passa antingen på sparkonto eller i räntebärande värdepapper. I mångt och mycket är de båda sparformerna jämförbara, men det finns fördelar och nackdelar med bägge:

60/40-portföljen, vad är det?

60/40 eller 40/60 om man så vill är en klassisk allokeringsstrategi som bygger på 60 procent aktier och 40 procent räntepapper. Målet: En stabilare avkastning över tid. Enligt David Robertson från Real Investment Advice kan det vara läge att börja ifrågasätta denna strategi.

Läs gärna mer om denna portfölj här.

FAQ Räntefonder – 19 vanliga frågor

Har du fler frågor om räntefonder? Här finner du vår FAQ, i vilken vi samlat ett gäng vanliga frågor och svar. Du hittar dessa här.

Disclaimer: Samuelssons Rapport och denna sida är skapad manuellt och detta kan medföra fel i både statistik och information. Tänk på att alltid göra din egen analys innan du investerar några pengar. Sidan kan innehålla skrivfel och inaktuella uppgifter som inte är rätt. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i räntebärande värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. De pengar som placeras i fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Vi använder sociala medier, det vill säga ssåsom Facebook, Twitter och Youtube. Ingenting på sajten skall ses som rådgivning eller tips. Vi använder samarbetslänkar till olika företag. Läs väldigt gärna mer. Vi rekommenderar att du läser mer på vår hemsida om liknande ämnen. Artikeln innehåller också samarbetslänkar med Avanza. Vi använder cookies.