Räntefonder är fonder som investerar i räntebärande papper, till exempel statsskuldsväxlar och obligationer. Det finns även företagsobligationsfonder, vilka också är en slags räntefonder.

Ett sparande i räntefonder har mycket lägre risk jämfört med aktiefonder eller aktier. Samtidigt är den förväntade långsiktiga avkastningen också lägre. Alla räntefonder påverkas av det ekonomiska ränteläget.

Räntefonder fungerar bra som ett komplement till annat sparande och som en stötdämpare i oroliga tider. De är även en lämplig sparform för pengar som du tror att du kommer att behöva i närtid.

Vad är en räntefond?

En räntefond är en fond som investerar i skuldsedlar, eller räntebärande papper som det också kallas. Du behöver själv inte äga skuldsedlarna direkt utan blir delägare genom att ha andelar i fonden.

Du kan förvisso köpa skuldsedlar direkt om du vill, men det är inte att rekommendera. Det finns flera anledningar att köpa räntefonder istället för räntebärande papper direkt:

  • Minimibelopp: Det minsta beloppet för obligationer brukar ligga på 1 miljon kronor, vilket innebär att det blir omöjligt för de flesta att handla direkt. Räntefonder kan du handla med belopp från 100 kronor.
  • Diversifiering: Du kan lätt köpa andelar i olika typer av räntefonder, till exempel korta och långa räntefonder, eller på olika marknader och i olika valutor.
  • Likviditet: När du säljer en räntefond har du oftast pengarna redan nästa dag.
  • Lätt att handla: Du kan köpa och sälja räntefonder direkt via din nätmäklare.

En räntefond kan investera i räntebärande papper med olika löptid:

  • Kort löptid: korta räntefonder
  • Lång löptid: långa räntefonder / obligationsfonder

Dessutom kan de investera i skuldsedlar med olika utgivare:

  • Stat
  • Kommun
  • Företag

Det finns räntefonder för olika marknader

  • Mogna marknader – lägre risk: Sverige, Norden, EU, USA
  • Utvecklingsmarknader – högre risk: Turkiet, Asien, Indien o.s.v.

5 skäl att köpa räntefonder

Undrar du om du borde köpa räntefonder eller inte? Här är vår snabbguide om när det är bra att köpa en räntefond:

1. För pengar med en kort sparhorisont

Räntefonder passar bra för placeringar som du kan tänkas vilja komma åt inom de närmsta åren. Till skillnad från aktier svänger inte priset på räntefonder särskilt mycket. Risken och volatiliteten är låg. Om din sparhorisont är lång är givetvis aktier ett oslagbart val, men för perioder på upp till 5 år kan det vara klokt att lägga pengarna i räntefonder istället.

2. En naturlig del av en balanserad portfölj

Räntefonder har en naturlig plats i en balanserad portfölj. Genom att bestämma sig för att en andel av portföljen ska bestå av räntepapper minskar du risken och volatiliteten i dina placeringar. Många väljer att ha 10-30 procent av sina placeringar i räntefonder. Genom regelbundna rebalanseringar av portföljen ser du till att risknivån hålls konstant över tid. I själva verket betyder det att du tar hem en del av vinsten i aktier när börsen går bra och placerar dem i räntefonder. När börsen går dåligt tar du istället av räntefonderna och köper aktier billigt.

3. Klarar sig fint i oroliga tider

Räntefonder påverkas inte så mycket när det skakar på börsen – tvärt om. När det är oroligt på världens börser och priset på aktier faller är det bra att ha en del av sitt sparande i räntefonder.

4. Bra ränta (ibland)

I skrivande stund är det historiskt låga räntor. Sverige och vissa andra länder har minusräntor. Trots det finns det räntefonder med lång löptid som har ganska höga räntor. När styrräntan ligger kring noll går det att hitta långa räntefonder (obligationsfonder) med en ränta på runt 4 till 6 procent. Räntan kan mycket väl komma att stiga i framtiden och då kan vi få se räntefonder med en avkastning som är riktigt bra, speciellt i förhållande till den låga risken.

5. När det är brist på andra alternativ

Räntefonder kan användas som alternativ när det råder brist på andra investeringsmöjligheter. I perioder då aktiemarknaden är extremt övervärderad eller rent av befinner sig i en bubbla är räntefonder ett tryggt alternativ. Ett annat scenario är när världsekonomin håller på att mattas av och investeringar på börsen framstår som allt mer osäkra. Då är det bra med räntefonder.

 

Utvecklingen i räntefonder är jämnare än för aktier. Här ser vi utvecklingen för Spiltan Räntefond Sverige från finanskrisen fram tills idag jämfört med Stockholmsbörsens OMXS30. Utvecklingen under perioden var snarlik, men volatiliteten i räntefonden var mycket lägre. Källa: Avanza.

Utvecklingen i räntefonder är jämnare än för aktier. Här ser vi utvecklingen för Spiltan Räntefond Sverige från finanskrisen fram tills idag jämfört med Stockholmsbörsens OMXS30. Utvecklingen under perioden var snarlik, men volatiliteten i räntefonden var mycket lägre. Källa: Avanza.

 

Kort räntefond eller lång räntefond?

I jakten på bra räntefonder ställer sig de flesta frågan – ska jag köpa en kort eller lång räntefond? Det som skiljer korta och långa räntefonder åt är löptiden:

  • Korta räntefonder: Löptid på mindre än 1 år. Räntefonder med riktigt kort löptid (ca 1-3 månader) kallas även för likviditetsfonder eller penningmarknadsfonder.
  • Långa räntefonder: Löptid på mer än 1 år. Kallas även för obligationsfonder.

Ett annat namn för löptiden är räntefondens duration. Detta är den tid som en stat, kommun eller ett företag har lånat pengarna. När löptiden är över är skulden betald.

Längre löptid innebär en högre risk för dig som lånar ut dina pengar. Det i sin tur innebär som regel att du kan få en högre avkastning. Därför har obligationer vanligtvis en bättre avkastning än korta räntefonder.

Räntefonder när räntan stiger

Det är en vanlig missuppfattning att man inte ska äga räntefonder när räntan stiger. Ändå finns det ett samband mellan hur räntan rör sig och värdet på räntefonden:

  • Räntan stiger: Värdet på räntefonden sjunker
  • Räntan sjunker: Värdet på räntefonden stiger

Det kan låta ologiskt men det har att göra med att om marknadsräntan stiger ökar efterfrågan på nyutgivna räntepapper (som har en högre ränta). Det gör att efterfrågan på de existerande räntefonderna minskar, alltså sjunker priset tills en ny jämvikt uppnåtts.

Hur mycket sjunker räntefonder när räntan stiger? Hur mycket en räntefond sjunker i värde när marknadsräntan stiger beror på durationen. Ju längre duration (löptid) räntefonden har desto större blir värdeförändringen. Tumregeln är att värdeminskningen är lika med durationen gånger förändringen av marknadsräntan.

Ett exempel:

  • Marknadsräntan stiger med 1%
  • En kort räntefond med löptid på 6 månader kommer enligt tumregeln att sjunka i värde med 0,5% (0,5 år x 1% = 0,5%).
  • En lång räntefond med en löptid på 5 år kommer enligt tumregeln att sjunka med 5% (5 år x 1% = 5%).
  • I själva verket är tumregeln just bara en riktlinje. Den verkliga förändringen beror på hur tillgången och efterfrågan på räntepapper ser ut för tillfället.

Vi ser att de långa räntefonderna (obligationerna) påverkas mer av ränteförändringar. Det omvända händer när räntan sjunker. Då ökar obligationerna mer i värde än vad de korta räntefonderna gör.

Det misstag många gör är att fokusera helt och hållet på värdeförändringen i räntefonderna när räntan stiger eller sjunker. Räntefonder har även en kupongränta, vilket är den avkastning som räntefonden ger dig. Det innebär att även om värdet på fonden minskar en aning när räntan stiger kommer du så småningom att dra nytta av en högre kupongränta i takt med att fondens innehav förnyas.

Här ser vi en skillnad mellan korta och långa räntefonder:

  • Korta räntefonder kommer att repa sig snabbare än långa räntefonder.
  • En kort räntefond på 6 månader kommer, allt annat lika, att ligga på plus redan inom ett år om räntan höjs. Det finns med andra ord knappast någon anledning att oroa sig för stigande marknadsräntor om du äger korta räntefonder.
  • En lång räntefond kan behöva något eller några år på sig för att återigen ligga på plus.

Tyvärr missar många ändå huvudpoängen med räntefonder. Det primära syftet är inte att maximera vinsten, utan att bevara kapitalet. Det gör inget ifall räntefonderna tillfälligt går ner någon procent eftersom de ändå uppfyller sin funktion att balansera upp portföljen. Det är aktierna som ska dra det tunga lasset och generera avkastning på sikt, inte räntefonderna.

Vad händer med räntefonder när räntan går ner?

Om marknadsräntan går ner så innebär det att värdet på räntefonden går upp. Här kan du läsa mer om vad som händer med räntefonder om räntan går ner.

Vad händer med räntefonder när räntan går upp?

Om marknadsräntan går upp så innebär det att värdet på räntefonden går ner. Här kan du läsa mer om vad som händer med räntefonder om räntan går ner.

 

Skillnad mellan kort räntefond och lång räntefond. Här ser vi Handelsbankens korta räntefond (blå linje) jämfört med deras långa räntefond (grön linje) de senaste 5 åren. Den långa räntefonden har haft positiv utveckling trots låga marknadsräntor. Dock har dess utveckling varit skakigare än för den korta räntefonden. Källa: Avanza.

Skillnad mellan kort räntefond och lång räntefond. Här ser vi Handelsbankens korta räntefond (blå linje) jämfört med deras långa räntefond (grön linje) de senaste 5 åren. Den långa räntefonden har haft positiv utveckling trots låga marknadsräntor. Dock har dess utveckling varit skakigare än för den korta räntefonden. Källa: Avanza.

Realräntefonder

En av de största riskerna för räntefonder är att inflationen äter upp en del av eller hela avkastningen. Med Realräntefonder kommer du runt detta problem genom att räntan definieras utöver inflationen. Räntan kan till exempel vara 1% plus inflationen. Om inflationen är 2% blir räntan i realräntefonden med andra ord 3%.

Den främsta nackdelen med realräntefonder är att de brukar ha mycket långa löptider. Det innebär att en räntehöjning slår hårt mot värdet på realräntefonden. En annan nackdel är att urvalet av realräntefonder är mycket begränsat jämfört med andra räntefonder.

Företagsobligationsfonder och high yield

Det finns även företag som ger ut skuldsedlar, så kallade företagsobligationer. Dessa har en mycket högre risk jämfört med ”vanliga” räntebärande papper som ges ut av stat eller kommun. I gengäld är räntan högre. Löptiden brukar vara mellan 1 och 5 år.

Skillnaden är stor mellan olika företagsobligationer. Obligationer i stora, stabila företag med god ekonomi har mindre risk än obligationer från småbolag med lågt kreditbetyg. Riskmässigt kan man säga att företagsobligationer ligger någonstans mellan institutionella räntepapper och aktier.

Vissa företagsobligationer med hög risk och hög ränta kallas för ”high yield” eller högavkastande obligationer. De har blivit allt mer populära i takt med att marknadsräntorna sjunkit och bristen på investeringsalternativ tilltagit.

Problemet är att det är lätt att invaggas i en falsk trygghet med high yield-obligationer. Dessa räntefonder är nämligen inte alls några trygga placeringar. Om företaget drabbas av problem kan betalningarna ställas in och i värsta fall blir du av med hela din placering.

Junk bonds

Junk bonds är företagsobligationer som även kallas för ”skräpobligationer”. De har en extra hög risk jämfört med andra företagsobligationer. Junk bonds ges ut av företag med mycket låg kreditvärdighet. Dessa företag behöver ta in pengar för att finansiera sin verksamhet och ger därför ut obligationer. Ofta kämpar de med sina finanser. Risken är med andra ord stor att de går i konkurs och då är det troligt att du som investerare förlorar dina pengar. Skräpobligationer lockar med sina mycket höga räntor, men risken är stor. Räntefonder med junk bonds är inte ett bra sätt för att minska risken i aktieportföljen.

 

Företagsobligationsfonder har högre risk än andra räntefonder. Samtidigt är risken oftast lägre än i aktier. Här ser vi Spiltan Högräntefond (en populär företagsobligationsfond – grön linje) jämfört med Stockholmsbörsens OMXS30 (gul linje). Periodvis gick börsen starkare men den sammanlagda utvecklingen var snarlik för perioden. Dock var volatiliteten i företagsobligationsfonden mycket lägre än för börsen. Källa: Avanza.

Företagsobligationsfonder har högre risk än andra räntefonder. Samtidigt är risken oftast lägre än i aktier. Här ser vi Spiltan Högräntefond (en populär företagsobligationsfond – grön linje) jämfört med Stockholmsbörsens OMXS30 (gul linje). Periodvis gick börsen starkare men den sammanlagda utvecklingen var snarlik för perioden. Dock var volatiliteten i företagsobligationsfonden mycket lägre än för börsen. Källa: Avanza.

Höga räntor i utvecklingsländer

När man talar om att räntefonder har låg risk handlar det om räntefonder med skuldsedlar hos stat och kommun i välutvecklade, stabila länder. Risken i dessa räntebärande papper är låg.

Behovet av att låna pengar återfinns i de flesta länder runt om i världen. Särskilt stort behov kan det vara i länder med sämre ekonomi. På grund av den låga kreditvärdigheten måste de erbjuda investerare en högre ränta för att kunna locka till sig pengarna.

Visst går det att tjäna pengar på att köpa räntefonder i utvecklingsländer, men det blir mycket spekulation. Risken är mycket större än för ”vanliga” svenska korta och långa räntefonder.

Om du är en erfaren investerare kan du med rätt analys dra nytta av höga räntor i utvecklingsländer, men för gemene man är det inte att rekommendera.

Faktorer som påverkar räntefonderna

Det finns ett antal faktorer som påverkar räntefondernas värde:

  • Marknadsräntorna: Räntefonder stiger i värde när marknadsräntorna sjunker och minskar i värde när räntorna stiger.
  • Valutakursen: Värdet på räntefonder som är i utländsk valuta, t.ex. euro eller amerikansk dollar kan påverkas mycket mer av valutaförändringar än vad räntan och den egentliga värdeförändringen gör.
  • Inflationen: En hög inflation äter upp värdet av pengarna i räntefonden. Dessutom minskar efterfrågan för räntebärande papper om inflationen är hög. I Sverige är inflationen i dagsläget inget större bekymmer, men tänk på att den ligger runt 2 procent. Många räntefonder har en avkastning som är lägre än så!
  • Kreditrisken: Det finns alltid en risk att den som du (eller fonden) lånat ut pengar till inte betalar i tid eller inte betalar alls. Risken för att det händer med svenska räntepapper är förstås liten, men risken kan vara påtaglig för vissa länder – även i Europa. För företagsobligationer, speciellt high yield och junk bonds, är det särskilt stor risk, även i Sverige.

Räntefonder när börsen går ner

Räntefonder korrelerar mycket lite med börsen. Därför fungerar de utmärkt för att begränsa förlusten i portföljen när börsen går ner. Orsaken till den låga korrelationen är att skulderna är värda lika mycket oberoende av vad som händer på börsen.

Det är en sanning med modifikation eftersom efterfrågan på räntebärande papper också påverkar priset. Om börsen går ner kommer investerare att söka nya investeringsmöjligheter. Många placerar sina pengar i räntebärande papper vilket får priserna på räntefonder att stiga. Kort och gott: det är bra att äga räntefonder när börsen går ner. Dessutom tenderar inflationen att minska när ekonomin går sämre, vilket innebär att många ser räntefonder ses som ett allt intressantare alternativ.

Dessutom brukar centralbanker förr eller senare sänka räntan när ekonomin går sämre i syfte att väcka liv i ekonomin igen. Sänkta styrräntor leder till minskade marknadsräntor, vilket gör att räntefonder stiger i värde.

 

Populära och bästa räntefonder 2019

Hur väljer man bäst räntefond? Eftersom avkastningen i räntefonder är så pass låg jämfört med aktier och aktiefonder (speciellt i rådande lågränteläge) är det extra viktigt att hitta fonder med så låg avgift som möjligt.

Bästa korta räntefonder

Avgift Antal ägare (Avanza)
Spiltan Räntefond Sverige 0,10% 55 405
Simplicity Likviditet A 0,15% 465
Swedbank Robur Räntefond Kort 0,10% 14 585

Bästa långa räntefonder

Avgift Antal ägare (Avanza)
AMF Räntefond Lång 0,10% 69 433
Öhman Obligationsfond A 0,12% 2 677
SPP Obligationsfond 0,20% 40 654

 

Bästa realräntefonder

Avgift Antal ägare (Avanza)
Handelsbanken Realräntefond 0,40% 5 799
Öhman Realräntefond A 0,51% 3 317
Skandia Realräntefond 0,50% 348

Bästa företagsobligationsfonder

Avgift Antal ägare (Avanza)
AMF Företagsobligationsfond 0,10% 385
Spiltan Högräntefond 0,75% 31 862
Lannebo High Yield 0,90% 1 145

Lathund för att köpa räntefonder

Innan du köper en räntefond bör du fundera på ett antal saker:

  • Amortera först: Ofta får du bättre avkastning på dina pengar genom att amortera på lånen innan du köper räntefonder.
  • Välj korta svenska räntefonder om:
    • Du vill minska risken i aktie- eller fondportföljen
    • Tror att kronan kommer att stärkas eller vara oförändrad
    • Tror att räntorna kan komma att höjas den närmsta tiden
  • Välj korta räntefonder i EUR eller USD om:
    • Samma som ovanstående men om du tror att kronan kommer att försvagas
  • Välj långa räntefonder om du tror på fallande räntor och är villig att ta en lite högre risk med dina räntefonder.
  • Välj realräntefonder om:
    • Du vill slippa oroa dig för inflationen.
    • Du tror på fallande räntor (eftersom löptiden ofta är lång)
  • Välj företagsobligationsfonder om syftet med räntefonden är att få avkastning, men till en något lägre risk än med rena aktier.

Räntefond på ISK

Många undrar vilket konto man ska ha sina räntefonder på. Ska man ha räntefonder på ISK? Det enkla svaret är nej. Orsaken är att ISK schablonbeskattas. Det innebär att du betalar skatt på hela ditt innehav i räntefonder oavsett om de går upp eller ner. Eftersom den förväntade vinsten i räntefonder är mycket låg jämfört med aktier är det sällan det lönar sig att ha räntefonder i ett iSK.

Vi kan förklara det mer i detalj. Schablonskatten på ISK är 0,453% för 2019. Alla dina innehav på ditt ISK beskattas med denna procentsats. Om du har räntefonder på ett vanligt aktie- och fondkonto får du istället betala 30% skatt, men bara på vinsten. Slår vi ihop dessa två aspekter får vi fram att brytpunkten för när det lönar sig att ha värdepapper på ett ISK är då avkastningen är drygt 1,5% per år.

Undantag för räntefonder på ISK

De flesta räntefonder hör därför inte hemma på ett ISK, i synnerhet inte nu då räntorna är så pass låga. Det finns dock obligationsfonder och företagsobligationsfonder som passar att ha på ett ISK eftersom den förväntade avkastningen är över 1,5%.

En annan orsak att ha räntefonder på ett ISK är ifall du lättare vill få en överblick över innehaven i din samlade portfölj. Kanske vill du kontrollera fördelningen och se hur portföljen utvecklas jämfört med index. Då kan du ha räntefonderna på ett ISK – det är bekvämt – men du får vara medveten om att du betalar en liten premie genom att skatten blir något högre.

Räntepapper – ett bra komplement till aktier

Det råder inga tvivel om att ett långsiktigt sparande i aktier är ett oslagbart sätt att få dina pengar att växa på sikt. Om du vill maximera din avkastning och har lång sparhorisont är 100 procent aktier i teorin den bästa placeringen.

Problemet med denna approach är att börsens utveckling inte är rak. Det blir då och då oro på världsmarknaderna. Börsen går sämre ibland och då och då går den rent av in i en så kallad björnmarknad – en längre period av fallande aktiekurser.

Om vi tittar på hur aktiemarknaderna betett sig historiskt sett och antar att det blir lika i framtiden kommer dina aktieinnehav att tappa ungefär halva sitt värde 3-4 gånger på 30 år. Det amerikanska börsindexet S&P 500 har befunnit sig i björnmarknad nästan en fjärdedel av tiden sedan 1927. Så ser statistiken ut. I verkligheten kan det givetvis gå bättre på börsen – men även sämre.

Försök att sätta dig in i ett läge då din aktieportfölj tappar halva sitt värde under ett år eller två. Om du har en lång sparhorisont är sannolikheten stor att din portfölj kommer att vara mer värd om några år, men det är ett teoretiskt antagande.

I praktiken är det många som drabbas av panik när värdet minskar – även om man bestämt sig i förväg för att man bara ska strunta i hur marknaden rör sig. Säljer du när börsen redan sjunkit 20-50 procent kommer du att förlora pengar på sikt.

Räntepapper i portföljen

Därför väljer många investerare att satsa en del av sitt kapital i räntefonder vid sidan av aktier. Det blir som en krockkudde när börsen går dåligt. Dessutom ger det dig möjlighet att köpa aktier på ”rea” med hjälp av dina räntefonder när börsen har gått dåligt ett tag.

Ett bra sätt att bestämma sig för när det är dags att köpa och sälja räntefonder är att på förhand sätta upp regler kring hur många procent räntepapper din sparportfölj ska ha. Hur många procent räntefonder som portföljen bör bestå av är en fråga om hur stor risk du vill ta. Ju mer räntepapper du har desto mindre kommer värdet på dina besparingar att svänga.

Hur mycket räntefonder är bra? En tumregel som vissa följer är att ha lika många procent räntefonder som du är gammal. Är du 30 har du 30 procent räntefonder. Ifall du är 70 har du 70 procent räntefonder. Logiken är att ju äldre du blir desto troligare är det att du vill kunna använda pengarna. Eftersom vi lever allt längre modifieras denna tumregel ibland genom att dra av 10-20 procentenheter från siffran så att det inte blir överdrivet mycket räntefonder.

Det kan kännas tråkigt och onödigt med räntefonder när börsen går bra, men du kommer att vara tacksam mot dig själv för att du haft en diversifierad portfölj som även innehåller räntepapper den dagen då börsen går sämre.

Högre riskjusterad avkastning med räntefonder

”Beviset” för att räntefonder är bra i kombination med aktier är att den så kallade riskjusterade avkastningen ökar om du har en del räntefonder tillsammans med aktier. Riskjusterad avkastning mäts med Sharpe-kvoten.

En högre Sharpe-kvot innebär att du får en bättre avkastning givet den tagna risken. En blandning av aktier och räntefonder ger med andra ord bättre riskjusterad avkastning än enbart aktier eller enbart räntefonder.

Historiskt Sharpe ratio

För att illustrera effekten av räntepapper i portföljen kan vi se hur olika andel räntefonder påverkat Sharpe ratio. Vi har tittat på den amerikanska marknaden på grund av att vi hade gott om data tillgängligt för den. Samma logik gäller dock för räntefonder i Sverige och Stockholmsbörsen.

Vi har testat tre portföljer från 1972 och fram till i dag:

  • Portfölj 1: 100% aktier
  • Portfölj 2: 75% aktier, 25% räntefonder
  • Portfölj 3: 50% aktier, 50% räntefonder

Vi rebalanserar portföljerna en gång om året, d.v.s. vi återställer förhållandet mellan aktier och räntepapper enligt den ursprungliga allokeringen.

Resultatet är spännande:

Värdeutveckling Årlig tillväxt (CAGR) Standard-avvikelse Bästa året Sämsta året Största förlust (drawdown) Sharpe ratio
Portfölj 1

100% aktier

2122% 10,11% 15,01% 36,79% -37,04% -50,89% 0,52
Portfölj 2

75% aktier, 25% räntefonder

1852% 9,35% 11,35% 31,38% -26,52% -38,68% 0,58
Portfölj 3

50% aktier, 50% räntefonder

1389% 8,39% 7,87% 26,98% -15,99% -25,15% 0,68

Vi kan bland annat dra följande slutsatser:

  • Den totala avkastningen för enbart aktier är överlägsen, MEN:
  • Den årliga avkastningen i portföljerna med räntepapper är bara något sämre. Med tiden har det betydelse p.g.a. ränta på ränta-effekten men under kortare tidsperioder hade man i snitt inte offrat så mycket avkastning.
  • Standardavvikelsen (svängningarna) i portföljerna med räntepapper är betydligt lägre.
  • Det sämsta året under hela perioden sedan 1972 var i en portfölj med 50% räntepapper endast knappt -16%. Det kan man kanske stå ut med. Det kan jämföras med det sämsta året för den rena aktieportföljen som var drygt -37%.
  • Den största dippen i en portfölj med endast 25% räntepapper var -38,69% – betydligt lägre än i de dryga -50% som portföljen med enbart aktier hade. I portföljen med 50% räntefonder var den största dippen endast drygt 25%.
  • Den riskjusterade avkastningen (Sharpe kvoten) var högst i portföljen med 50% räntepapper.

 

Jämförelse av tre portföljer med olika mängd räntefonder och aktier 1972-2019. Logaritmisk skala. Källa: PortfolioVisualizer.

Jämförelse av tre portföljer med olika mängd räntefonder och aktier 1972-2019. Logaritmisk skala. Källa: PortfolioVisualizer.

 

Tänk på att…

Historisk avkastning är inte ett mått på framtida avkastningsmöjligheter. Målet för de flesta är inte heller att minimera risken helt och hållet. Istället handlar det att hitta en balans mellan risk och avkastning, mellan räntefonder och aktier, som du känner dig bekväm med.

Räntefond istället för sparkonto?

Ett sparande på kort sikt kan passa antingen på sparkonto eller i en räntefond. I mångt och mycket är de båda sparformerna jämförbara, men det finns fördelar och nackdelar med bägge:

Kort räntefond Sparkonto
Ränta nära marknadsräntan Ränta nära marknadsräntan
Räntan kan bli negativ Räntan kan inte bli negativ (i teorin kan den det, men har i varje fall inte blivit det ännu)
Sälj innehavet när du vill Vissa sparkonton har bindningstid
Utgivaren kan hamna i ekonomisk knipa även om det är osannolikt för svenska räntefonder Pengarna skyddas av den statliga insättningsgarantin
Du ser innehavet direkt hos din nätmäklare Du har tillgång till pengarna via din bank

FAQ

Kan jag ha räntefonder på ISK?

Ja, men i de flesta fall lönar det sig att ha räntefonder på ett aktie- och fondkonto. Om du tror att avkastningen blir mindre än cirka 1,5% ska du inte ha räntefonderna på ditt ISK.

Vilka räntefonder är bäst?

Välj en räntefond med låg förvaltningsavgift och där förvaltaren kan uppvisa god historik. Spiltan Räntefond Sverige är en sådan räntefond (kort). Bland de långa räntefonderna är AMF Räntefond Lång populär.

Varför sjunker räntefonder i värde?

Räntefonder sjunker i värde när marknadsräntan stiger. Det beror på att nyutgivna räntepapper i ett sådant läge ger bättre avkastning. De gamla räntefonderna med lägre avkastning måste då sjunka i värde för att vara lika attraktiva som de nya räntepapperna på marknaden.

Vad påverkar räntefonder?

Marknadsräntor, inflation, valutarörelser och kreditrisken påverkar priset på räntefonder.

När ska man köpa räntefonder?

Räntefonder är bra att ha som komplement till aktiefonder eller aktier i portföljen. Det dämpar fallet när börsen går dåligt. Det är särskilt bra att äga räntefonder när konjunkturläget försämras.

Hur mycket räntefonder ska man ha?

Det finns inget universellt svar på frågan. Många har mellan 10 och 30 procent räntefonder. Det är bra att öka andelen räntefonder i portföljen ju äldre du blir. En tumregel säger att du kan ha lika stor andel räntefonder som din ålder. På senare tid har gränsen flyttats framåt och många använder åldern minus 10-20 procentenheter.

Hur många räntefonder?

Det finns ingen anledning att ha många räntefonder. Köp gärna en kort räntefond och en lång räntefond. Det räcker bra som riskspridning.

Är räntefonder säkra?

De flesta räntefonder har en mycket låg risk. Det förutsätter att utgivaren är stat eller kommun i stabila länder som t.ex. Sverige. Räntefonder på utvecklingsmarknader och företagsobligationsfonder har en mycket större risk.

Finns det någon räntefond utan avgift?

Nej, de billigaste räntefonderna har en förvaltningsavgift på 0,10%.

Kan man förlora pengar på räntefonder?

Ja. I dagsläget då räntorna är låga är det många korta räntefonder som har negativ ränta. Både korta och långa räntefonder kan minska i värde när räntorna stiger, även om de återhämtar sig så småningom ifall räntan är tillräckligt hög. Om avkastningen på din räntefond är lägre än inflationen förlorar du också pengar.

Leave a Reply