Soliditet, vad betyder det? – Så beräknar du soliditeten med exempel

Vad är soliditet?

Soliditet är ett finansiellt nyckeltal som mäter hur stor del av ett företags totala tillgångar som finansieras med eget kapital, uttryckt som en procentandel. Det beräknas genom att dividera eget kapital med summan av företagets tillgångar (balansomslutning). Ett högt värde indikerar att företaget har låg skuldsättning och är finansiellt robust, medan ett lågt värde signalerar högre skulder och potentiellt större risk. Soliditet används ofta i fundamental analys för att bedöma ett företags långsiktiga betalningsförmåga och stabilitet, vilket är särskilt viktigt för investerare som söker stabila och hållbara investeringar.

Ordet soliditet härstammar från “solid”, vilket betyder stark och pålitlig. Ett företag med hög soliditet anses ha bättre förutsättningar att klara ekonomiska motgångar och ta vara på investeringsmöjligheter utan att behöva ta stora lån. Nyckeltalet är också relevant för bostadsrättsföreningar, där det kan visa hur väl föreningen är rustad för framtida kostnader, som renoveringar.

Varför är soliditet viktigt?

Soliditet är ett centralt verktyg för investerare, eftersom det ger en tydlig bild av ett företags finansiella hälsa. Ett företag med hög soliditet har ofta en stark balansräkning, vilket gör det mindre sårbart för ekonomiska svängningar. Detta är särskilt viktigt i sektorer som fastigheter, där stora investeringar ofta finansieras med lån. Genom att analysera soliditet kan investerare bedöma hur väl ett företag kan hantera skulder och finansiera framtida tillväxt.

För företag är soliditet också en indikator på kreditvärdighet. Banker och kreditinstitut, som Bisnode, använder soliditet som en del av sin bedömning när de beslutar om lån. Ett företag med hög soliditet har bättre chanser att få förmånliga lånevillkor, vilket kan vara avgörande för att finansiera expansion eller övervinna ekonomiska utmaningar.

Hur beräknar man soliditet?

Att beräkna soliditet är enkelt när du har tillgång till ett företags balansräkning. Formeln är:

Soliditet = Eget kapital ÷ Summa tillgångar

Eget kapital är skillnaden mellan företagets tillgångar och skulder, medan summa tillgångar (balansomslutning) inkluderar allt från likvida medel till fastigheter och maskiner. Resultatet uttrycks i procent, där ett högre värde indikerar en större andel eget kapital.

För att illustrera, låt oss ta exemplet med Trelleborg, ett svenskt industribolag noterat på NASDAQ Stockholm. Antag att Trelleborgs balansräkning visar ett eget kapital på 30 000 miljoner kronor och totala tillgångar på 60 000 miljoner kronor. Genom att använda formeln får vi:

Soliditet = 30 000 ÷ 60 000 = 0,5 eller 50 %

Detta innebär att 50 % av Trelleborgs tillgångar finansieras med eget kapital, vilket är en relativt hög soliditet och indikerar finansiell stabilitet. Du kan hitta denna information i företagens årsredovisningar, tillgängliga via deras webbplatser eller plattformar som Avanza och Nordnet.

Vad är justerad soliditet?

Förutom den vanliga soliditetsberäkningen används ibland justerad soliditet, som tar hänsyn till obeskattade reserver. Obeskattade reserver är vinster som ännu inte beskattats och kan påverka det egna kapitalets värde. Formeln för justerad soliditet är:

Justerad soliditet = (Eget kapital + ((1 – skattesatsen) × obeskattade reserver)) ÷ Summa tillgångar

Denna formel ger en mer exakt bild av företagets finansiella styrka, särskilt vid företagsvärderingar. Till exempel, om ett företag har 20 000 kronor i eget kapital, 5 000 kronor i obeskattade reserver och en skattesats på 20 %, blir det justerade egna kapitalet:

Justerat eget kapital = 20 000 + ((1 – 0,2) × 5 000) = 20 000 + 4 000 = 24 000 kronor

Om summa tillgångar är 50 000 kronor, blir justerad soliditet 24 000 ÷ 50 000 = 48 %. Justerad soliditet används ofta i branscher med stora obeskattade reserver, som fastigheter, för att ge en renare bild av finansieringen.

Vad är en bra soliditet?

En bra soliditet varierar beroende på bransch och företagets livscykel, men generellt anses en soliditet på 30–50 % vara normal för börsnoterade företag. En soliditet över 50 % betraktas som hög och indikerar att företaget är finansiellt robust, med låg skuldsättning och god betalningsförmåga. En soliditet under 30 % kan signalera hög skuldsättning och ökad risk, särskilt om företaget möter ekonomiska motgångar.

För att sätta detta i perspektiv, låt oss jämföra olika branscher. Ett teknikföretag som Spotify, som ofta investerar tungt i forskning och utveckling, kan ha lägre soliditet på grund av höga lån. Ett fastighetsbolag som Castellum, å andra sidan, kan ha en soliditet i den lägre änden av spektrumet eftersom fastighetsköp ofta finansieras med lån. Genom att jämföra soliditet inom samma bransch på plattformar som Avanza eller Nordnet kan du få en bättre förståelse av vad som är normalt.

Fördelar med hög soliditet

Hög soliditet är ofta ett tecken på finansiell styrka och stabilitet. Företag med hög soliditet har flera fördelar:

För det första har de bättre möjligheter att få lån till förmånliga villkor, eftersom banker ser dem som mindre riskfyllda. Detta är särskilt viktigt för företag som vill expandera eller ta vara på investeringsmöjligheter, som att förvärva en konkurrent. För det andra minskar hög soliditet risken för finansiella problem vid ekonomiska nedgångar, eftersom företaget är mindre beroende av externa långivare. Slutligen, vid en eventuell konkurs, innebär hög soliditet att aktieägarna har större chans att få tillbaka en del av sitt kapital, eftersom det finns färre skuldägare att betala först.

Nackdelar med hög soliditet

Även om hög soliditet ofta är önskvärt, finns det situationer där det kan vara mindre fördelaktigt. Företag i en expansiv fas, som startups eller teknikbolag, kan behöva ta lån för att finansiera tillväxt, vilket leder till lägre soliditet. Om dessa lån investeras klokt, till exempel i produktutveckling eller marknadsexpansion, kan de generera hög avkastning och stärka företaget på lång sikt.

För mycket eget kapital kan också innebära att företaget inte utnyttjar hävstångseffekten av lån, vilket kan begränsa tillväxten. Till exempel kan ett företag med 80 % soliditet missa möjligheter att investera i lönsamma projekt om det undviker lån av rädsla för att sänka soliditeten. Därför är det viktigt att balansera soliditet med andra nyckeltal, som avkastning på eget kapital (ROE), för att bedöma om företaget använder sitt kapital effektivt.

Soliditet och kreditvärdighet

Soliditet är starkt kopplad till ett företags kreditvärdighet, som bedöms av kreditinstitut som Bisnode eller Standard & Poor’s. Ett företag med hög soliditet anses ha låg risk, vilket kan leda till en hög kreditrating, som AAA (trippel-A). Detta gör det lättare och billigare för företaget att låna pengar, eftersom banker och investerare litar på dess betalningsförmåga.

Men kreditratingar bör tas med en nypa salt, som filmen “The Big Short” illustrerar. Under finanskrisen visade sig vissa höga kreditbetyg vara missvisande, vilket understryker vikten av att själv analysera soliditet och andra nyckeltal. Plattformar som Avanza och Nordnet erbjuder tillgång till kreditratingar och finansiella rapporter, vilket gör det enklare att göra en egen bedömning.

Soliditet i fastighetsbolag

Fastighetsbolag är en bransch där soliditet ofta är lägre än genomsnittet på grund av stora lånebehov för att finansiera fastighetsköp. Tillgångarna, som kontorsbyggnader eller hyresfastigheter, är dyra och kräver ofta extern finansiering, vilket resulterar i en soliditet på 20–40 %. Trots detta kan ett fastighetsbolag med låg soliditet vara stabilt om det har starka hyresintäkter och god kassalikviditet.

Kassalikviditet, som mäter ett företags förmåga att betala kortsiktiga skulder, är särskilt viktigt för fastighetsbolag. Formeln är:

Kassalikviditet = Omsättningstillgångar ÷ Kortfristiga skulder

En kassalikviditet över 100 % indikerar att företaget kan täcka sina kortsiktiga skulder utan att sälja tillgångar. För investerare är det viktigt att analysera både soliditet och kassalikviditet när man utvärderar fastighetsbolag som Castellum eller Fabege på Avanza eller Nordnet.

Soliditet i bostadsrättsföreningar

Soliditet är inte bara relevant för företag utan också för bostadsrättsföreningar (BRF). När du köper en bostadsrätt är det viktigt att analysera föreningens soliditet för att bedöma dess finansiella stabilitet. En BRF med hög soliditet har låg skuldsättning och är bättre rustad för framtida kostnader, som renoveringar eller räntehöjningar. En låg soliditet kan signalera att föreningen är beroende av lån, vilket kan leda till höjda avgifter för medlemmarna.

För att beräkna en BRF:s soliditet används samma formel som för företag. Du hittar nödvändig information i föreningens årsredovisning, som ofta finns tillgänglig via föreningens styrelse eller mäklare. En soliditet på 20–40 % är vanligt för BRF:er, men högre värden är att föredra, särskilt i äldre fastigheter med stora renoveringsbehov.

Negativ soliditet – Vad innebär det?

Negativ soliditet uppstår när ett företags skulder överstiger dess tillgångar, vilket resulterar i negativt eget kapital. Detta kan hända om företaget gör stora förluster eller har höga skulder som inte täcks av tillgångarna. Negativ soliditet är en varningssignal för investerare, eftersom det indikerar finansiella problem och en hög risk för konkurs.

Till exempel kan ett startup-bolag ha negativ soliditet under sina första år på grund av stora investeringar och förluster. Om företaget kan vända till vinst kan soliditeten förbättras, men det kräver noggrann analys. Investerare bör vara försiktiga med bolag med negativ soliditet och granska deras kassaflöden och affärsmodell noggrant.

Hur påverkas soliditet av aktieutdelningar?

Aktieutdelningar minskar eget kapital, eftersom pengar betalas ut till aktieägarna istället för att behållas i företaget. Detta leder till lägre soliditet, eftersom andelen eget kapital i förhållande till totala tillgångar minskar. För företag med hög soliditet kan utdelningar vara ett sätt att belöna aktieägarna utan att äventyra den finansiella stabiliteten, men för företag med låg soliditet kan det öka risken.

För investerare är det viktigt att bedöma om utdelningar är hållbara. Ett företag som Trelleborg, med en soliditet på 50 %, kan ha råd att betala utdelningar utan att riskera sin långsiktiga betalningsförmåga, medan ett företag med lägre soliditet kanske bör behålla kapitalet för att stärka balansräkningen.

Soliditetens koppling till företagets livscykel

Ett intressant perspektiv är hur soliditet varierar beroende på ett företags livscykel. Unga företag, som startups, har ofta låg soliditet eftersom de finansierar sin tillväxt med lån eller riskkapital. Om investeringarna är framgångsrika kan de generera vinster som ökar eget kapital och förbättrar soliditeten över tid. Mogna företag, som Volvo eller H&M, tenderar att ha högre soliditet eftersom de har haft tid att bygga upp eget kapital genom vinster.

För investerare innebär detta att låg soliditet inte alltid är negativt, särskilt om företaget är i en tillväxtfas. Genom att analysera företagets strategi och marknadsposition kan du bedöma om låg soliditet är ett tecken på risk eller en möjlighet till hög avkastning.

Soliditetens roll i företagsvärdering

Ett oväntat perspektiv är hur soliditet påverkar företagsvärdering vid uppköp eller fusioner. När ett företag värderas för ett potentiellt förvärv används ofta justerad soliditet för att ge en mer exakt bild av dess finansiella styrka. Obeskattade reserver och andra dolda tillgångar kan göra ett företag mer attraktivt, även om dess vanliga soliditet är låg. Detta är särskilt relevant i branscher som fastigheter eller energi, där tillgångar ofta har långa avskrivningstider.

För investerare som överväger att köpa aktier i ett företag som är en uppköpskandidat är det viktigt att analysera både soliditet och andra nyckeltal, som substansvärde (NAV). Plattformar som Avanza och Nordnet erbjuder verktyg för att granska dessa aspekter och fatta informerade beslut.

Hur kan företag förbättra sin soliditet?

Företag kan förbättra sin soliditet på flera sätt. Det vanligaste är att generera vinster, eftersom vinster ökar eget kapital och därmed soliditeten. Ett annat sätt är att ägarna skjuter till kapital genom nyemissioner eller direkta investeringar, som när en riskkapitalist investerar i en startup. Slutligen kan företag minska sina skulder genom att betala av lån, vilket också höjer soliditeten.

För investerare är det viktigt att analysera hur ett företag planerar att förbättra sin soliditet. Ett företag som konsekvent genererar vinster, som Investor eller SEB, är ofta en stabil investering, medan företag som är beroende av kapitaltillskott kan vara mer riskfyllda.

Vanliga frågor om soliditet

Vad är soliditet? Soliditet är ett nyckeltal som visar hur stor andel av ett företags tillgångar som finansieras med eget kapital, uttryckt i procent.

Hur beräknar man soliditet? Soliditet beräknas med formeln: Eget kapital ÷ Summa tillgångar. Informationen finns i företagets balansräkning.

Vad är en bra soliditet? En soliditet på 30–50 % är normal, medan över 50 % anses hög och indikerar finansiell stabilitet.

Varför är soliditet viktigt? Soliditet visar ett företags långsiktiga betalningsförmåga och finansiella styrka, vilket är avgörande för investerare och långivare.

Kan soliditet vara negativ? Ja, negativ soliditet uppstår om skulderna överstiger tillgångarna, vilket signalerar finansiella problem.

Sammanfattning

Soliditet är ett nyckeltal som mäter hur stor andel av ett företags tillgångar som finansieras med eget kapital, vilket ger en indikation på dess finansiella stabilitet och betalningsförmåga. Hög soliditet är ofta ett tecken på styrka, medan låg soliditet kan vara acceptabelt för företag i tillväxtfas. Genom att beräkna soliditet med formeln Eget kapital ÷ Summa tillgångar kan investerare analysera företag och bostadsrättsföreningar. Soliditet är också kopplat till kreditvärdighet och spelar en viktig roll vid företagsvärderingar. Använd plattformar som Avanza och Nordnet för att granska soliditet och andra nyckeltal, och fatta informerade investeringsbeslut baserade på en balans mellan risk och möjlighet.