Tidernas Börskrascher: Tulpanfebern och tulpanbubblan

Vi tar oss till Holland. Året är 1636 och det handlar om tulpanbubblan eller som det också kallas tulpanfeber. I den här serien om tidernas största börskrascher ska vi kronologiskt gå igenom några av de mest omtalade finanskriserna och börskrascherna. Vi ska börja med att titta på vad som kan anses vara den första spekulationsbubblan som någonsin uppstått i världen. 

Tulpaner hade sedan 1500-talet varit populär, främst bland botaniker och samlare. Lökarna var ganska svåra att odla och gemene man höll sig till andra växter och blommor. Men när själva odlandet av tulpaner spred sig till Nederländerna i början av 1630-talet, så visade det sig att klimatet där var ypperligt för att främja ett odlande i större skala. Handlarna upptäckte dock att om dom begränsade utbudet av lökar så ökade priserna. Alltså ett klassisk utbud-efterfrågan-samband. Detta ledde till att priserna på tulpanlökar sakta började stiga allt eftersom handlarna begränsade efterfrågan.

Odlarna såg vad som hände med priserna på tulpanlökar och började odla dessa i större utsträckning och sälja på egen hand. Dessutom sålde dom lökarna i så pass små volymer att även privatpersoner hade råd att köpa lökarna. Ryktet började sprida sig om tulpanlöken som en investering. Tulpanfebern hade börjat.

Tulpanterminer

Tulpanlökar kan enbart odlas under perioden juni till oktober, vilket innebar att tiden däremellan gav utrymme för spekulationer, vilket i sin tur bidrog till att lyfta upp priserna ytterligare. Köpmän började handla med framtida skördar, något som kan ses som världens första terminskontrakt. Man köpte till och med framtida lökar av odlare som i sin tur visste att dom inte skulle kunna odla så stora volymer. Varpå odlaren tvingades att köpa färdigodlade lökar av andra odlare. Tulpanfebern fortsatte och vid årsskiftet mellan 1636 och 1637 så hade två år av kraftigt stigande priser nått sin kulmen.

tulpanfeber

tulpanfeber

Tulpanfeberns slut

Tulpanbubblan kallas ofta för Tulpanfeber eller Tulpanmanin, vilket är ett ganska passande ord. Det var ingenting annat än en mani som rådde vid den här tidpunkten i Nederländerna. Människor sålde sina hus och sin mark för att istället köpa tulpaner. En lök ökade från 40 till 350 floriner på bara några månader. I februari 1637 slutade plötsligt priserna att stiga. Folk fick omgående panik och försökte sälja sin innehav samt terminer. Terminerna blev dock omgående helt värdelösa. Några dagar senare var lagren av tulpanlökar helt osäljbara. Det fanns inte någon som helst möjligheter för köpare och säljare att mötas. Människor ruinerades och stod helt barskrapade efter tulpnafebern. Hela Nederländerna gick in i en ekonomisk depression på grund av tulpanfebern under denna period.

Så hur kunde tulpanbubblan uppstå?

Den enklaste förklaringen till tulpanfebern är att tulpanmarknaden vid den här tiden var totalt oreglerad och att aktörerna var mycket oerfarna när det kom till ekonomi, utbud och efterfrågan, riskanalys och andra aspekter som vi idag väger in när vi gör investeringar. Man såg helt enkelt inte risken med att investera i tulpanlökar. Många skeptiker tillbakavisades med argumentet att en tulpanlök alltid kan föröka sig. Alltså borde det vara riskfritt. Just det faktum att en tulpanlök kan föröka sig hade nog de flesta idag sett som en risk snarare än en säkerhet. Men mycket har hänt sedan tulpanfebern för snart 400 år sedan.

Filmen Tulpanfeber

Sedan vi skrev denna artikeln så har vi förstått att det finns en film med samma namn som vår artikeln om tulpanfeber. Det är en film som har följande beskrivning: ”Tulpanfeber är en amerikansk-brittisk historisk dramafilm från 2017, regisserad av Justin Chadwick och producerad av Alison Owen. Manuset är av Sir Tom Stoppard och bygger på en roman av Deborah Moggach. Filmen hade världspremiär på Möja bio lördagen den 8 juli 2017.” Jag har inte sett filmen så jag vet inte om den är sevärd eller inte. Har du sett den så får du gärna lämna en kommentar nedan om vad du tyckte om den.

Du kan läsa om fler börskrascher här.

Leave a Reply