Prova Våra Aktieportföljer


  • Med resultat sedan 2008
  • Vi har slagit index varje år utan 1 år sedan 2008!
  • Vi investerar i de största och mest lönsamma bolagen.
  • Bygg vidare på beprövade resultat för att maximera dina investeringsmöjligheter.
  • Enkla instruktioner & uppdateringar m epost varje månad.
  • Låg risk genom diversifierade portföljer.
  • Prova Helt Riskfritt. Avsluta när du vill – inga bindningstider.

Statsskuld – allt du behöver veta om statsskulden i Sverige

Last Updated on 4 January, 2025 by Håkan Samuelsson

 

Statsskuld är de samlade under- och överskott som finns i statens ekonomi över tid. I Sverige är det Riksgälden som lånar ut pengar till staten när det råder ett underskott i statens budget. När staten har överskott i sin budget amorteras statsskulden. Om lån som har tagits skulle förfalla är det Riksgälden som förnyar dessa.

Vad är Riksgälden?

Riksgälden är en svensk statlig förvaltningsmyndighet. Det formella namnet för myndigheten är Riksgäldskontoret. Riksgäldens uppgift är att fungera som statens finansförvaltning. Till deras verksamhet hör bland annat att förvalta statsskulden, fungera som statens interna bank och ansvara över statliga garantier och lån.
Det är Riksgälden som ska se till så att statens ekonomi är balanserad, genom att låna pengar vid budgetunderskott och amortera pengar vid budgetöverskott. Vilka lån och amorteringar som staten ska göra beräknas utifrån statens totala nettobudget.

Riksgälden har en särskild avdelning inom sin verksamhet för statens internbank. Det är här statens gemensamma pengar samlas, vilka sedan fördelas ut till alla myndigheter i landet utifrån de beslut som har tagits i riksdagen och regeringen. Det är även från statens internbank som statliga myndigheter och statliga bolag kan låna ut, eller låna in, pengar.
Det är regeringen som bestämmer över de riktlinjer som gäller för Riksgälden och deras verksamhet, samt för hur statsskulden ska förvaltas. Ett övergripande mål är att Sveriges statsskuld ska förvaltas med minsta möjliga räntekostnader. Riktlinjerna som gäller för Sveriges statsskuld ses över vartannat år av regeringen.

När Riksgälden lånar ut pengar till staten sker det genom att de säljer skuldsedlar, vilket huvudsakligen är i form av obligationer. Långivarna är därmed de som köper skuldsedlarna. Det kan till exempel vara banker, centralbanker, försäkringsbolag, pensionsfonder och privatpersoner. Personerna och instanserna som köper skuldsedlarna och obligationerna kan vara lokaliserade antingen i Sverige eller utomlands.

Varför finns det en statsskuld?

Att det finns statsskuld är lite av en inneboende konsekvens av det rådande ekonomiska systemet. Det är vanligt förekommande att kapitalistiska stater tar lån för att reglera sin budget. Det kan till exempel handla om att staten tar lån för att investera i exempelvis landets infrastruktur, men det är också vanligt att staten tar lån för krigföring och för löpande utgifter.

statsskuld
statsskuld

 

Hur beräknas statsskuld?

Det går att beräkna en statsskuld på några olika sätt. Det är vanligast att en statsskuld anges som en procentandel av BNP. Anledningen till att BNP används som mått för att beräkna statsskuld är för att BNP ger information om landets ekonomiska omsättning, och därmed även påverkar hur stora lån staten kan ta och hur statens återbetalningsförmåga ser ut.
Stater som har bättre ekonomi har ofta möjlighet att både låna mer, och ha en högre statsskuld, då deras återbetalningsförmåga anses vara god. Samma sak gäller tvärtom: Stater som har sämre ekonomi har ofta sämre möjlighet att låna pengar, och har därmed en lägre statsskuld. Detta motiveras med att deras återbetalningsförmåga anses vara lägre.

I och med att statsskulden består av ett lån innebär det att det tillkommer en ränta på lånet, som även den ska återbetalas. Även fast Riksgälden strävar efter att ha så låga räntekostnader som möjligt är det ofta oundvikligt att räntan motsvarar någon, eller några, procent av det totala lånade värdet. Detta innebär att BNP både reglerar andelen lån som kan göras, men det är också genom BNP som statsskuld och räntan för denna återbetalas.

Sveriges statsskuld består både av svenska kronor, men också av utländska valutor. Statsskulden är på 1 204 miljarder kronor (31 januari 2019), vilket motsvarar ungefär 29 procent av landets BNP. 1995 var landets statsskuld runt 70 procent av BNP.

Statsskuld som intern och extern skuld

Statsskulden kan delas upp i två kategorier: intern skuld och extern skuld. Den interna skulden syftar till skuld som betalas till långivare i landet, och den externa skulden är den skulden som betalas till utländska långivare. Lånen kan tas med olika löptid, vilka kan vara både kortare och längre. Om en skuld har en löptid på upp till ett år anses det vara en kortfristig skuld, medan en långfristig skuld är skulden som är upp till tio år. Utöver det finns det även någonting som kallas för mellantidsskuld, vilket innebär en löptid någonstans mellan ett och ett par år.

Statsskuld och budgetunderskott

Statsskuld och budgetunderskott är begrepp som är besläktade med varandra, men det är inte samma sak och det finns betydande skillnader i hur de båda delarna förstås. Enkelt förklarat skulle det kunna beskrivas enligt följande:

  • Budgetunderskott: Ett budgetunderskott uppstår när staten använder mer pengar än vad som kommer in i statens budget. För att balansera upp ekonomin från budgetunderskott lånar staten pengar.Budgetunderskottet kan delas upp i två kategorier: strukturellt budgetunderskott och konjunkturellt budgetunderskott. Det strukturella budgetunderskottet handlar om statens förmåga att återbetala sina lån. Det konjunkturella budgetunderskottet beror på variationer som förekommer för bland annat skatteintäkter, vilket i sin tur påverkas av konjunkturerna i landet – huruvida det är högkonjunktur eller lågkonjunktur.
  • Statsskuld: Statsskuld är summan av allt budgetunderskott som har funnits i landet under alla tidigare år. Statsskulden är med andra ord en skuld som byggs upp, och utökas, över tid i takt med att staten belånar sig mer och mer, och kan sägas vara en långsiktig konsekvens av landets pågående budgetunderskott.

Både statsskulden och budgetunderskottet är på en övergripande, statlig, nivå.
Statsskulden kan påverkas, och minskas, genom bland annat följande faktorer:

  1. Beskattning: Genom att öka beskattningen ökar också statens återbetalningsförmåga, då de pengar som inkommer till staten ökar.
  2. Utgifter: Genom att minska statens utgifter, och undvika att belåning när den befintliga budgeten inte är tillräcklig, är det också möjligt att förebygga högre statsskuld.
  3. Omstrukturering av skulden: Om staten genomför en omstrukturering av sina lån kan också återbetalningen av skulden underlättas.
  4. Skuldsättning: När staten har blivit skuldsatt kommer det också innebära att staten, utöver skulden, även behöver betala en ränta på lånet.
  5. Återbetalning: I fall där landet inte har förmåga att betala tillbaka sina skulder vid förfallodatumet kan det leda till negativa konsekvenser i form av exempelvis ytterligare utgifter.
statsskuld
statsskuld

Get in touch

Name*
Email*
Message
0 of 350