Tidernas Börskrascher: IT-bubblan

IT-bubblan. Vi har nu nått fram till modern tid i vår serie kring historiska börskrascher. Den första rena spekulationsbubblan var den så kallade Tulpanhysterin, vilken vi tittade på i vår första artikel. Precis som att det på 1600-talet fanns en övertro till tulpaner, fanns det under 1990-talet en övertro på IT i allmänhet och IT-bolag i synnerhet.

 Den som under 1990-talets början stack ut näsan och sa att IT var framtidens bransch hade egentligen inte fel. Det var den ju verkligen en framtidsbransch. Det är bara att se på Google, Apple och Facebook idag. Problemet var att branschen var ny och inte mogen än. Och företagen som verkade där var innovativa och relativt nystartade. Man hade sett att det gick att tjäna pengar på IT och alla som höll på med någon form av investeringsverksamhet ville vara med. Allt från de stora investmentbolagen till den enskilde småspararen.

Tilltron till den nya teknologin och dess möjligheter var stor. För stor. En IT-bubbla började ta form allt eftersom fler IT-företag börsnoterades. Den 9:e Augusti 1995 börsintroducerades Netscape och detta ses av många experter som startskottet för IT-bubblan. Det var alltså då den började blåsas upp.

IT-Bubblan expanderar

Ett IT-företag är svårvärderat. Det har ofta inte de materiella tillgångar som ett byggföretag har. Dess värde bygger mer på framtida spekulationer kring datakapacitet och vilka möjligheter bolaget kan ha givet en viss utvecklingstakt. Många banker gillade de unga entreprenörernas företagsidér och beviljade företagslån. Bankerna omvandlade amorteringarna till aktier hos bolagen för att behålla likviditeten i bolagen. Enda sättet för banken att sedan realisera sin vinst var att ta bolaget till börsen. Så pågick det och detta fick bubblan att växa. Det finns exempel på IT-bolag som byggde enbart på vaga idéer och som efter börsintroduktioner värderades till upp mot 400 miljoner dollar.

Marknaden började sedan spekulera i dessa bolag och drev upp de framtida förväntade vinsterna mer och mer. Fundamentala nyckeltal såsom P/E-tal ansågs inte användbart på dessa bolag. Marknadens efterfrågan på förväntad tillväxt fick även företag som inte var rena IT-bolag att försöka ta sig in i branschen för att på så sätt öka deras eget börsvärde.

IT-Bubblan spricker

Det finns inte någon enskild händelse som kan förklara IT-bubblan och den påföljande IT-kraschen, men de flesta analytiker är överens om att en specifik händelse fick marknaden att nyktra till och öppna upp ögonen. Det var när klädkedjan Boo.com lanserades. Året var 1999 och många tunga och stora investerare gick in och satsade stort på detta. Man skulle sälja kläder på nätet. Det visade sig dock att sajten var alldeles för avancerad för att kunna visas på en vanlig hemdator. Ett vanligt modem räckte inte till. Investerarna hade suttit på sina kontor med kraftfulla bredbandsuppkopplingar och testat sajten. De hade alltså inte tänkt på att sajten måste fungera ute i hushållen också. Resultatet av detta blev att hela bolaget gick i konkurs.

Branschen blev nu allt mer kritiskt granskad av investerarna och ägarna ville se någon typ av substans i värderingarna. Nyemissioner var inte längre genomförbara. Allt fler bolag gick i konkurs och allt färre bildades. Värdena sjönk kraftigt och en börskrasch efter IT-bubblan var ett faktum. Detta ledde till hög arbetslöshet i USA och Europa och även Sverige drabbades hårt av IT-bubblan.

IT-Bubblan

IT-bubblan

Tyckte du om att läsa om IT-bubblan?

Du kan läsa om fler börskrascher här.

Leave a Reply