Last Updated on 13 juli, 2021 by Håkan Samuelsson
Östeuropafonder investerar i aktier på de olika börserna i Östeuropa. Det är ett stort och heterogent område. Många av länderna i regionen tillhör det som en gång i tiden kallades för Östblocket. Området har karaktäriserats av tillväxt i takt med att ekonomierna ställt om från socialistiskt styre till marknadsekonomi.
Vad är Östeuropafonder?
De flesta Östeuropafonder omfattar ett stort antal ekonomier i östra Europa. Det handlar till stor del om tillväxtmarknader. Dessa marknader förväntas växa snabbare än övriga Europa till följd av de pågående ekonomiska reformerna i regionen.
Östeuropas marknader är av varierande storlek och karaktär. De flesta Östeuropafonder satsar emellertid främst på några få nyckelmarknader i regionen. De bästa fondernas största innehav brukar finnas i Ryssland, Polen och Ungern om vi räknar det som rent geografiskt ofta definieras som Östeuropa. Turkiet är annars en stor marknad som ingår i många Östeuropafonder. Ibland hittar vi även Grekland och Österrike i dessa fonder.
Den genomsnittliga Östeuropafonden domineras av energibolag och finansbolag. Energisektorn (gas/olja) är betydande i regionen, främst på grund av Ryssland och Turkiet. Finansbolagen har också en stark ställning till följd av ett stort investeringsbehov och en växande medelklass.
Det finns cirka 130 Östeuropafonder, varav ett trettiotal är tillgängliga för svenska småsparare. Dessutom förekommer det ungefär hälften så många fonder som fokuserar på Östeuropa exklusive Ryssland.
Här kan du läsa mer om våra försök att hitta de bästa fonderna.
De östeuropeiska börsernas utveckling
Sedan slutet av 1990-talet och fram till finanskrisen uppvisade dessa fonder en extremt stark tillväxt jämfört med övriga Europa. Sedan finanskrisen 2007-2009 har dock dessa fonder haft svårt att hänga med i utvecklingen.
Östeuropafonderna jämförs ofta mot indexet MSCI Emerging Markets Europe. Sedan 2001 har detta index stigit med 6,54 procent varje år, vilket är betydligt lägre än för utvecklingsmarknader generellt sett (9,08 procent per år). De senaste 10 åren har Östeuropaindexet stigit med 7,92 procent varje år och de senaste 5 åren har det faktiskt minskat med i snitt 1,32 procent per år.
Dessutom har volatiliteten på börserna i Östeuropa varit betydligt högre än för andra tillväxtmarknader. Under finanskrisen sjönk Östeuropaindexet med 76,35 procent, vilket är mer än de 65,25 procent som noterades för tillväxtmarknader i snitt.
Så hittar du bra Östeuropafonder
Det är dyrt att köpa Östeuropafonder. Snittavgiften ligger på drygt 2 procent per år. För de fonder som exkluderar Ryssland ligger den genomsnittliga förvaltningsavgiften på nästan 2,4 procent. Det är mycket högt.
Börja med att leta bland de billigare Östeuropafonderna eftersom en hög förvaltningsavgift äter upp avkastningen. Det är inte lätt att hitta prisvärda fonder i kategorin, men du bör i alla fall kunna hitta bra fonder som är billigare än snittet i kategorin.
Ta en titt på vem som är fondförvaltare och hur förvaltarens historik ser ut. Välj en fond med gott rykte och sund investeringsfilosofi. Om det är svårt att välja kan du rikta in dig på en fond som har presterat ungefär som jämförelseindex samtidigt som den är så billig som möjligt.
Hur ska man spara i Östeuropafonder?
Endast en liten del av fondportföljen bör investeras i Östeuropafonder. Det är en region som är förknippad med hög risk och volatilitet. Använd därför dessa fonder som en krydda snarare än ett basinnehav.
Börja med att bestämma dig för om du vill investera i hela Östeuropa eller om du vill köpa en fond som är exklusive Ryssland. Det sistnämnda är bra om du redan äger en Rysslandsfond eller om du vill undvika en allt för stor exponering mot energisektorn. Det är också ett bättre val om du är intresserad av att investera på de lite mindre marknaderna i regionen. Dessa kommer annars lätt i skymundan av den ryska marknaden.
Förväntningarna för Östeuropafonder måste läggas på en rimlig nivå. Många av de marknader som utgör en stor del av dessa fonder har redan hunnit anpassa sig till marknadsekonomi. Det är därför inte särskilt troligt att vi kommer att få se samma starka tillväxt igen som under 1990-talet och 2000-talet. En återhämtning i Turkiet och fortsatt expansion av EU i regionen kan leda till ytterligare tillväxt.
