Last Updated on 18 October, 2024 by Håkan Samuelsson
Vill du köpa fonder för att komma igång med ett enkelt och smidigt månadssparande? Här hittar du en komplett guide till hur du kommer igång med fondhandel, vad som är bra att tänka på samt vilka olika fondtyper som finns att välja på.
Fonder är det mest populära sättet att spara bland svenskar. Så pass att nästan 100% av befolkningen i arbetsför ålder har ett sparande i fonder – om man inkluderar det allmänna pensionssystemet. Även privat fondsparande är utbrett.
Jämfört med aktier är fonder både enklare och mindre riskfyllda. De kräver heller inga direkta kunskaper om börsen eller tidigare erfarenheter av finansiell handel, vilket gör att de både passar och tilltalar en bredare målgrupp än aktier.
Enkelheten till trots är det dock bra att läsa på litegrann innan man sätter igång och börjar handla. Med grundläggande kunskaper och en egen investeringsplan kan du fatta bättre investeringsbeslut, sänka riskerna och öka chanserna till en god avkastning.
I den här artikeln går Samuelssons Rapport igenom allt som är bra att veta innan du börjar köpa fonder. För att kicka igång inspirationen till när du ska börja handla inleder vi med topplistor över vilka fonder som är mest populära hos Avanza och Nordnet – det vill säga de fonder som köps mest och som har flest ägare.
Köpa fonder – Så kommer du igång
Tack vare digitaliseringens framfart är det idag betydligt enklare och smidigare att köpa fonder än vad det var för 10-20 år sedan. Allt du behöver är egentligen ett konto hos en bank eller nätmäklare, en nätuppkoppling och pengar att handla för.
Fonder kan köpas hos storbanker som Handelsbanken, Swedbank, SEB och Nordea – men även så kallade nätmäklare som Avanza, Nordnet och Fundler. Vill du samla hela din ekonomi på ett och samma ställe kan det vara smidigt att köpa fonder via den bank du är kund hos för lönekonto och eventuella lån.
Däremot får du väsentligt bättre villkor hos Avanza och Nordnet, med överlägset större utbud av fonder och lägre avgifter.
För att göra det så lätt som möjligt för dig att komma igång har vi gjort en steg för steg-guide för dig att följa.
1. Skapa en investeringsplan
Innan du börjar handla rekommenderar vi dig att författa en egen investeringsplan – en strategi för ditt sparande. Det behöver inte vara så märkvärdigt som det låter, men en tydlig strategi hjälper dig att hålla kursen.
I din investeringsplan bör du bland annat ge dig själv svar på frågor som:
- Hur lång är min sparhorisont?
- Vilket mål har jag med mitt sparande?
- Engångsinvestering eller månadssparande?
- Hur stor är min riskaptit?
- Vilka kriterier ska en fond uppfylla för att jag ska köpa/sälja?
En sparstrategi kan ses som en uppsättning förhållningsregler för dig själv som hjälper dig att fatta välgenomtänkta och medvetna investeringsbeslut, snarare än att agera på impuls.
2. Välj en nätmäklare eller bank som passar dig
För att kunna köpa fonder behöver du vara kund hos en bank eller värdepappersmäklare. Föredrar du att handla via din vanliga bank har du förstås redan ett konto och kan hoppa över detta steg.
Att bli kund hos Avanza eller Nordnet (eller andra svenska mäklare, men dessa är de två största) är enkelt och tar inte många minuter att ordna. Du fyller i dina användaruppgifter, svarar på ett par frågor om din ekonomi och i vilket syfte du vill investera och signerar slutligen med BankID.
Både Avanza och Nordnet erbjuder ett vanligt depåkonto/aktiekonto som default. Vill du spara i någon annan kontoform – till exempel ISK eller kapitalförsäkring – finns möjlighet att öppna sådana konton helt gratis.
3. Välj vilka fonder du vill köpa
Med en investeringsplan och ett konto på plats är det dags att börja utforska utbudet och hitta de fonder du vill köpa. Såväl Avanza som Nordnet har mycket generösa utbud av fonder, varför det kan kännas snurrigt i början. Har du inte redan bestämt för vilka du vill investera i är ett bra tips att titta på mäklarnas egna topplistor över mest populära fonder och bäst presterande fonder.
Många ägare och hög historisk avkastning är förvisso ingen garanti för att utvecklingen framgent också blir bra, men det ger likväl en indikation på hur fonden förvaltas och vad du kan förvänta dig.
4. Lägg en order
När du hittat en fond du vill investera i gör du det genom att lägga en köporder. Välj belopp eller andelar och klicka på Köp. Din order förmedlas till fondbolaget som administrerar ditt köp och ditt innehav blir synligt på ditt konto kort därpå.
Vad är en fond?
En fond kan enklast beskrivas som en portfölj, i vilken ett flertal olika värdepapper – exempelvis aktier, räntepapper eller valutor – är inkluderade. Dessa väljs ut och investeras i av så kallade fondförvaltare, vilka har till uppgift att maximera fondens avkastning och minimera förlusterna.
När du investerar i en fond blir du andelsägare i fonden, men inte ägare av de värdepapper som är inkluderade. Köper du in dig i en aktiefond blir du alltså inte ägare av de aktier som ingår på samma sätt om du köper aktierna direkt – vilket till exempel innebär att du inte har rösträtt i bolaget eller möjlighet till utdelning. Däremot får du exponering mot alla tillgångar som ingår.
Vilka värdepapper som ska ingå i en fond är helt upp till fondförvaltaren att besluta om. Du som investerare har varken möjlighet att lägga till eller ta bort något innehav.
En fond handlas inte på börsen, till skillnad från en aktie. Alla transaktioner – såväl köp som försäljningar – hanteras av fondbolaget självt, men kan förmedlas av en mäklare eller bank.
Olika typer av fonder
Fonder kan kategoriseras utifrån vilken typ av tillgångar de är inriktade på, vilken marknad de ger exponering mot samt på vilket sätt de förvaltas.
Följande är en enkel översikt över olika typer av kategoriseringar:
Typ av tillgångar
- Aktiefonder – investerar i aktier
- Räntefonder – investerar i räntepapper (korta eller långa)
- Blandfonder – investerar i både aktier och räntepapper
- Valutafonder – investerar i valutor
Marknad
- Geografisk exponering – exempelvis globalt, USA, Europa, Kina eller Sverige
- Bransch – exempelvis läkemedel, teknik, fastigheter eller finans
Förvaltning
- Aktiv förvaltning – alla tillgångar väljs ut av förvaltare med syfte att ge bättre avkastning än index
- Passiv förvaltning – ämnar replikera utvecklingen för ett visst index, varför innehållet således är detsamma som i det aktuella indexet
För att få en så god riskspridning som möjligt vill du köpa fonder med inriktning på såväl olika branscher som olika geografiska marknader. På så sätt undviker du att lägga alla ägg i samma korg och minskar därmed risken för en stor förlust om en specifik bransch eller marknad drabbas av en nedgång.
Lite längre ned i artikeln kommer tips på hur du kan tänka vid allokering av din fondportfölj för att sprida riskerna så bra som möjligt.
Lästips: Bästa svenska aktierna
Topp 10 populära fonder hos Avanza
<td data-sheets-value=”{“1″:2,”2″:”Spiltan Aktiefond Investmentbolag”}”>Spiltan Aktiefond Investmentbolag
Fond | Antal ägare | Utv i % 5 år |
600 914 st | 164,71% | |
Avanza Zero | 517 667 st | 79,03% |
Avanza Global | 221 593 st | – |
Swedbank Robur Ny Teknik A | 193 654 st | 235,34% |
Länsförsäkringar Global Indexnära | 164 981 st | 100,75% |
Handelsbanken Hållbar Energi A1 | 163 902 st | 225,92% |
TIN Ny Teknik A | 149 991 st | – |
SPP Global Plus A SEK | 130 780 st | 107,10% |
SPP Aktiefond USA A SEK | 113 375 st | 128,85% |
Avanza Auto 6 | 98 528 st | – |
Lista hämtad från Avanza – senast uppdaterad 211208. Riskinformation: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Handel med aktier och fonder innebär alltid en risk. Ovanstående lista är endast för inspiration och ska ej ses som investeringsråd.
Topp 10 populära fonder hos Nordnet
Fond | Antal ägare | Utv i % 5 år |
Nordnet Indeksirahasto Suomi | 208 936 | 95,77% |
Nordnet Indexfond Sverige | 155 233 | 105,35% |
Nordnet Indeksfond Norge | 103 766 | 0,6028 |
Nordnet Indeksfond Danmark A | 78 189 | 115,19% |
Spiltan Aktiefond Investmentbolag | 59 585 | 170,72% |
Länsförsäkringar Global Indexnära | 24 960 | 100,75% |
Nordnet Hållbar Pension | 22 043 | 0,4301 |
Swedbank Robur Ny Teknik A | 20 838 | 235,34% |
TIN Ny Teknik A | 19 563 | – |
BGF World Technology A2 | 17 326 | 345,64% |
Lista hämtad från Nordnet – senast uppdaterad 211208. Riskinformation: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Handel med aktier och fonder innebär alltid en risk. Ovanstående lista är endast för inspiration och ska ej ses som investeringsråd.
Varför investera i fonder?
Fonder är ett utmärkt investeringsalternativ när du vill spara långsiktigt och ge dina pengar möjlighet att växa – men på ett enklare och lite mindre riskfyllt sätt än med aktier.
Den främsta fördelen med fonder är den breda exponering du får, vilken i sin tur ger en bättre riskspridning. Köper du aktier i ett bolag blir du väldigt sårbar för nedgångar i det enskilda bolaget. I fonder som innehåller 30, 100, 1000 eller till och med 3000 olika tillgångar blir effekterna av en nedgång i en eller några aktier betydligt mindre eftersom det samtidigt finns andra värdepapper som går plus och på så vis dämpar fallet.
Viktigt att känna till är emellertid att lägre risk generellt också innebär lägre förväntad avkastning. Precis som förluster dämpas av att det finns flera tillgångar i en fond, gör så även vinster.
Det faktum att du själv inte behöver välja tillgångar eller förvalta dem är ytterligare en stor fördel med att köpa fonder. De förutsätter inga direkta kunskaper eller erfarenheter av aktie- och fondhandel och de är inte tidskrävande på samma sätt som aktier. Allt sammantaget gör fonder finansiella investeringar mer lättillgängliga för fler.
Investeringar i fonder passar dig som:
- Vill ha ett smidigt och enkelt sparande
- Har en långsiktig sparhorisont
- Saknar tid och/eller kunskap att själv välja och aktivt förvalta innehav
- Har lite lägre riskaptit och vill ha en automatisk diversifiering
Hur lång tid tar det innan ett fondköp syns på kontot?
Handläggningstiden för ett fondköp kan variera mellan olika fondbolag. För att lättare kunna räkna ut en ungefärlig tid innan dina fondandelar syns på kontot – eller dina pengar om det rör sig om en försäljning – har alla fondbolag några rikttider du kan kika på.
Dessa tider är:
- Stopptid: Tiden då handeln avslutas för dagen. Lägger du en order efter passerad stopptid kommer den inte att skickas och administreras av fondbolaget förrän nästkommande bankdag. Stopptiden kan variera men är generellt 13.00 på vardagar och 10.00 på halvdagar. Under helger är all fondhandel stängd.
- Affärsdag: Dagen då ditt fondköp (eller din försäljning) går igenom. Observera att ett fondköp alltid genomförs till den NAV-kurs som gäller för den aktuella dagen. Lägger du en order till en viss kurs efter stopptid, är det alltså inte säkert att du får exakt samma kurs dagen då affären genomförs.
- Likviddag: Dagen då pengar dras från ditt konto vid köp av fonder, alternativt blir synliga på ditt konto vid en försäljning.
Generellt brukar det ta 1-3 bankdagar för ett fondköp att slutföras, med reservation för att det kan ta längre tid om en långhelg eller röd dag kommer emellan.
När är bästa tiden att köpa fonder?
Försök till att tajma marknaden blir tyvärr sällan framgångsrika. Bästa metoden vid fondköp är oftast ett regelbundet månadssparande som du låter löpa på. På så vis får du en jämn fördelning och dina köp kommer att ske i både nedgång och uppgång.
Både Avanza och Nordnet erbjuder automatiska tjänster för månadssparande i fonder.
Starta upp ditt fondsparande hos Avanza
Starta ett gratis fondkonto hos Avanza och välj bland över 1 300 fonder att spara i |
Starta upp ditt fondsparande hos Nordnet
Starta ett gratis fondkonto hos Nordnet och välj bland över 1 300 fonder att spara i |
God riskspridning är a och o även vid fondköp
Att sprida sina risker är viktigt vid alla typer av finansiella investeringar. Det handlar om att inte gör sig allt för sårbar för nedgång på en viss marknad eller i en viss tillgång, i syfte att undvika förödande förluster.
Fonder i sig erbjuder redan en bättre riskspridning – eller diversifiering som det också kallas – än exempelvis aktier. Detta eftersom de innehåller många underliggande tillgångar, vilket automatiskt ger en bredare exponering och därmed även en bättre riskspridning.
Icke desto mindre bör du fortfarande se till att diversifiera din portfölj som helhet, så att du inte bara har en samling fonder inriktade på en och samma geografiska marknad eller en och samma bransch. En optimal fondportfölj ger bred exponering mot olika typer av marknader.
Allokering av en fondportfölj – det vill säga fördelning av innehav – kan göras på olika sätt beroende på hur pass riskbenägen du är, hur din sparstrategi ser ut och vilka marknader och branscher du är särskilt intresserad av. Man ska också komma ihåg att marknaden är i ständig förändring och att det därför är viktigt att hålla sig ajour med utvecklingen.
En generell tumregel är att låta basen i din portfölj utgöras av så breda fonder som möjligt – vilka är globalfonder som ju ger exponering över hela världen. Därefter bör du minska andelen för övriga fondtyper utifrån hur riskfyllda de är. Viktigt att tänka på är att ju snävare exponering en fond har, desto högre är risken.
Följande kan vara en bra fördelning att börja med:
- Globalfonder 50%
- Europafonder 20%
- Sverigefonder 10-15%
- Tillväxtfonder 5-10%
- Branschfonder 5-10%
Globalfonder består oftast av minst 50% amerikanska innehav, varför enskilda USA-fonder kan bli överflödiga. Näst efter globalfonder är Europafonder de som ger bredast exponering och som har innehav på mer stabila marknader. Att låta dessa utgöra omkring en femtedel av innehavet är således en god idé ut risksynpunkt.
Därefter kan 10-15% av innehavet vigas åt svenska innehav för att slutligen krydda med 5-10% vardera för tillväxtfonder och branschfonder. Tillväxtfonder med exponering mot exempelvis Kina, Indien eller Brasilien har högre risk eftersom dessa marknader är betydligt mer labila. Samtidigt är de på frammarsch vad gäller ekonomisk tillväxt – vilket givetvis kan vara av värde för utvecklingen i ditt sparande.
Branschfonder är liksom tillväxtfonder mer riskfyllda och bör därför inte ta allt för mycket plats i din portfölj. Exponering sker endast mot bolag inom en viss bransch – exempelvis läkemedel, skogsindustri eller fastigheter – och är därmed snäv. Risken är således högre.
Anpassa innehav efter dina förutsättningar
Ovanstående allokering av fondportfölj är endast ett förslag på hur du kan tänka. Viktigt att komma ihåg är att finansiella investeringar – vare sig det rör sig om fonder eller andra typer av tillgångar – är personliga och bör anpassas därefter.
Önskar du en lägre risk än vad fördelningen ovan ger? Då kan du minska eller helt ta bort mer riskfyllda instrument som branschfonder eller tillväxtfonder, och istället öka på dina globalfonder.
Är du väl insatt i fondmarknaden och vill öka din risk något i syfte att höja din potentiella avkastning? Då gör du precis tvärtom istället. Minskar andelen globalfonder och ökar på i någon av de mer snäva kategorierna.
Risk och potentiell avkastning är alltid något du måste förhålla dig till när du ska köpa fonder (eller andra slags tillgångar). De är positivt korrelerade, vilket innebär att en högre risk ger högre potentiell avkastning och en lägre risk ger lägre potentiell avkastning.
När du bygger din fondportfölj är det viktigt att du gör det utifrån dina ekonomiska förutsättningar och i enlighet med din individuella investeringsplan.
Aktivt förvaltade fonder eller indexfonder?
Fonder förvaltas antingen aktivt eller passivt. Passivt förvaltade fonder är samma sak som indexfonder.
Innan du börjar köpa fonder är det viktigt att du är insatt i skillnaden mellan dessa två fondtyper, så att du kan fatta bra beslut om vilken typ som passar dig bäst. Givetvis kan du även blanda aktiva och passiva fonder i portföljen.
Så vad är då skillnaden mellan aktivt förvaltade fonder och indexfonder? När kan det ena alternativet vara mer fördelaktigt än det andra och varför? Låt oss titta närmare på det.
Aktivt förvaltade fonder
Aktivt förvaltade fonder tas om hand av en eller flera fondförvaltare, vilka har till uppgift att analysera och välja ut tillgångar att investera i. Målet med en aktivt förvaltad fond är att ge en avkastning bättre än jämförelseindex.
Fondförvaltaren köper, säljer och allokerar fonden som han anser lämpligt för att nå bästa möjliga resultat.
- Har potential att slå index
- Kan också prestera sämre än index
- Högre avgift
Passivt förvaltade fonder – Indexfonder
Indexfonder ämnar replikera utvecklingen för ett specifikt börsindex – till exempel OMXS 30. Målet är alltså få en likvärdig avkastning som i index – varken bättre eller sämre.
För att kunna åstadkomma detta innehåller en indexfond precis samma bolag enligt precis samma procentuella fördelning som det index den ska följa. Vissa avvikelser kan förekomma om fonden till exempel har en viss hållbarhetspolicy som något bolag inte lever upp till – men annars ser det likadant ut.
Eftersom index utgör ett slags facit för hur förvaltaren av en indexfond ska investera, krävs ingen aktiv förvaltning. Förvaltaren behöver varken leta upp tillgångar att investera i eller göra avvägningar om hur de olika innehaven ska allokeras – alla svar finns att hitta i det aktuella jämförelseindexet.
- Kan aldrig gå bättre än index – men heller inte sämre
- Billigare än aktivt förvaltade fonder
Vilken fondtyp är bäst?
Huruvida indexfonder eller aktivt förvaltade fonder är bäst beror på flera olika faktorer. Det finns för- och nackdelar med bägge.
Med aktivt förvaltade fonder finns möjlighet att få en bättre avkastning än index. Detta kan förstås vara attraktivt för dig som investerare. Samtidigt har de ofta betydligt högre förvaltningsavgifter, vilka på sikt riskerar att äta upp den vinst fonden genererar. Viktigt att tänka på är att fondavgifter är procentuella och därmed blir högre ju större innehav du har. Ackumulerat över många år kan en hel del pengar försvinna i trista kostnader.
Risken är också högre med aktiva fonder. Precis som de kan gå bättre än index, kan de också gå betydligt sämre. Statistiskt har det visat sig svårt för många fondförvaltare att faktiskt lyckas slå utvecklingen i index.
Aktiva fonder kan vara ett alternativ om du är beredd att ta en lite högre risk för möjligheten till högre avkastning.
Indexfonder har på senare år blivit den fondtyp som generellt rekommenderas – kanske särskilt till nybörjare. Till och med Warren Buffet – en av världens främsta investerare genom tiderna – har vid flera tillfällen hyllat indexfonder.
Låga avgifter och lägre risk är indexfondernas största fördelar. Till skillnad från aktiva fonder som kan ha avgifter på allt från 0,50% upp till 3-4%, finns massor av bra indexfonder med endast 0,00-0,30% i avgift. Detta betyder förstås mer pengar över till dig.
Att en indexfond aldrig kan så sämre än index (en sanning med en liten modifikation eftersom avgiften gör att en liten del försvinner) bidrar också med viss trygghet.
Summa summarum kan sägas att både indexfonder och aktiva fonder har sådant som talar för och emot dem. Ett gott råd är att satsa på fonder med så låg avgift som möjligt, men som samtidigt har presterat bra historiskt.
Sammanfattning
- Fonder kan liknas vid en portfölj med många olika tillgångar
- Ger bredare exponering och bättre riskspridning än enskilda aktier
- Kan utgöra ett helt sparande eller användas som komplement till aktier
- Fonder handlas enklast hos nätmäklare som Avanza och Nordnet
- Kategoriseras utifrån bransch, geografisk exponering och typ av förvaltning
- Enkla och bekväma att spara i – passar alla
- Fungerar utmärkt för månadssparande
Vanliga frågor om att köpa fonder
Hur många fonder bör jag köpa?
Här finns egentligen inget rätt eller fel svar, men man brukar säga att 5-10 stycken med olika exponering och inriktning är lagom. Viktigast är att du får en bra diversifiering, utan ha så många att du får svårt att hålla koll.
Hur köper jag utländska fonder?
Det gör du på precis samma sätt som svenska fonder. Både Avanza och Nordnet har bra utbud av utländska fonder.
Behöver jag ta hänsyn till någon valutarisk när jag handlar fonder?
Köper du utländska fonder måste du ta med valutarisken i beräkningen. Fonder handlade i en annan valuta kan minska (och öka) i värde vid kursförändringar mot kronan.
Vad kostar det att köpa fonder?
Lägsta investeringsbelopp varierar från fond till fond, men i de flesta är lägsta summan 50-100 kronor.
Vilken investeringshorisont är lämplig vid fondsparande?
Fonder lämpar sig liksom aktier bäst för ett långsiktigt sparande. För aktiefonder rekommenderas generellt en sparhorisont på minst fem år.
Kan jag ta ut pengar från en fond?
Självklart, men du måste sälja dina fondandelar först. När pengarna blir synliga på ditt handelskonto kan du göra uttag till din bank.