Last Updated on 18 October, 2024 by Håkan Samuelsson
Att förstå fonder och klara denna fondskola är avgörande för att kunna fatta välgrundade beslut när det gäller ekonomisk planering och investeringar. Genom att lära sig om fonder och hur de fungerar kan man skapa en solid grund för sitt sparande och framtida ekonomiska välbefinnande.
FONDSKOLAN
– lär dig allt om fonder, fondportföljer och fondsparande
Här finner du Samuelssons Rapport gratis och kostnadsfria fondskola, en av internets bästa svenska skolor om fonder och fondsparande. Här hittar du det mesta du behöver veta för att komma igång med att jäna pengar på fonder oavsett om du är nybörjare eller erfaren på fondmarknaden. Du får fondtips, lära dig mer om risknivå, andelsklasser, avgifter och skatter.
Vad är en fond?
En fond kan enklast beskrivas som en portfölj, i vilken ett flertal olika värdepapper – exempelvis aktier, räntepapper eller valutor – är inkluderade. Dessa väljs ut och investeras i av så kallade fondförvaltare, vilka har till uppgift att maximera fondens avkastning och minimera förlusterna.
När du investerar i en fond blir du andelsägare i fonden, men inte ägare av de värdepapper som är inkluderade. Köper du in dig i en aktiefond blir du alltså inte ägare av de aktier som ingår på samma sätt om du köper aktierna direkt – vilket till exempel innebär att du inte har rösträtt i bolaget eller möjlighet till utdelning. Däremot får du exponering mot alla tillgångar som ingår.
Varför spara i fonder?
Genom att investera i fonder så ger du pengarna en chans att växa. Med tiden växer pengarna snabbare och snabbare tack vare ränta på ränta-effekten. Du får alltså avkastning på din avkastning. Lite som när en snöboll växer sig större och större när du rullar den i kramsnö.
Hur börjar man spara i fonder?
Som privatperson kan du inte själv direkt köpa fonder. Du behöver en fond- eller aktiemäklare som gör det åt dig, det är helt enkelt ett företag som köper och säljer fonder på uppdrag av andra företag eller en privatperson, som dig. Vi rekommenderar Avanza och Nordnet.
Vilka typer av fonder finns det?
I fondskolan kategoriseras vi utifrån vilken typ av tillgångar de är inriktade på, vilken marknad de ger exponering mot samt på vilket sätt de förvaltas.
Följande är en enkel översikt över olika typer av kategoriseringar:
Aktiefonder
Aktiefonder investerar i olika aktier. Aktiefond är ett mycket brett begrepp eftersom det finns mängder med inriktningar för fonder med aktier. Om du vill spara i fonder behöver du ha en lång sparhorisont eftersom aktier kan svänga mycket på kort sikt. Därför brukar man lite missvisande säga att risken är hög i aktiefonder. På lång sikt är möjligheten att få en god avkastning på sparkapitalet nämligen mycket större i aktiefonder än i till exempel räntefonder eller på ett bankkonto.
Globalfonder
Globalfonder investerar i aktier på olika marknader över hela världen. Det är en mycket bred typ av fond som gärna kan få fungera som en bas i fondportföljen. Genom att äga globalfonder uppnår man ökad riskspridning, man får en internationell exponering och kan dra nytta av de globala trenderna. Globalfonder är alltså en aktiefond som investerar i aktier.
Hedgefonder
En hedgefond är en fond som har mer frihet i vad de väljer att investera i än vanliga fonder. De kan exempelvis både ta Långa och korta positioner i värdepapper såsom aktier, terminer, obligationer eller valutor med mera.
Räntefonder
Räntefonder är fonder som investerar i räntebärande värdepapper, till exempel statsskuldsväxlar (räntefonder korta) och obligationer (lång räntefond). Det finns även företagsobligationsfonder, vilka också är en slags räntefonder.
Långa räntefonder och korta räntefonder har mycket lägre risker jämfört med aktiefonder eller aktier. Samtidigt är den förväntade långsiktiga avkastningen för räntebärande värdepapper också lägre.
Blandfonder
När det gäller fondsparande och att investera i fonder, så tycker vi på vår fondskola att det kanske är just blandfonder som är det roligaste. Om detta sedan är det bästa alternativet är något som marknaden alltid avgör. Något som står helt klart är att om du enbart satsar på en typ av fonder för dina investeringar, kan det vara just blandfonder som ger den största diversifieringspotentialen. Dock är det aldrig rekommenderat att lägga alla äggen i en korg. Här ska vi se på hur det har gått för blandfonder och vad detta är. Du får veta hur det är att investera i blandfonder, vilka risker som finns och vilka olika typer av blandfonder som finns.
Indexfonder
Indexfonder är fonder som följer ett underliggande marknadsindex. De förvaltas passivt med målsättningen att replikera utvecklingen för det index de följer, och har i regel mycket låg avgift – eller ingen avgift alls. Förutom att de är billigare är indexfonder även enklare, tryggare och ger ofta bättre avkastning än aktivt förvaltade fonder.
Valutafonder
Valutafonder är fonder som investerar i olika valutor runt om i världen. För att uppnå en så ren exponering mot valutorna som möjligt investerar fonderna ofta i statsskuldväxlar som är denominerade i de olika valutorna. Valutafonder kan utformas för att dra fördel av olika möjligheter i globala ekonomier.
Branschfonder
Branschfonder är en bred kategori av fonder där fokus ligger på en särskild bransch. Om du vill investera specifikt i exempelvis bioteknik, fastigheter, ny energi eller ädelmetaller då är det en branschfond du ska leta efter.
Fond i fond
En fond-i-fond (FiF) investerar i andra fonder istället för direkt i värdepapper. I och med att fonden investerar i andra fonder kan detta skapa en stabilare risknivå genom att man blandar olika sorters fonder och snabbt får en bred riskspridning. En FiF-förvaltare behöver inte välja specifika aktier att investera i utan letar istället efter duktiga fondförvaltare. Fondandelsfonder kan ses som alternativ till att själv placera i flera olika fonder. Inom fond-i-fonder kan förvaltaren byta fonder utan att det utlöser skatt på kapitalvinst. Förvaltningsavgift kan förekomma både till fond-i-fonden och i de fonder som ingår i själva portföljen. Ett alternativ som vi här på fondskolan gillar om man hittar en bra förvaltare som kan ge en överavkastning.
Länderfonder
Länderfonder är fonder avsedda att endast investera i ett visst land. Sverigefonder är ett exempel eftersom placeringarna endast gör i svenska bolag (ibland undantaget några få procent som tillåts investeras i en annan, ofta närliggande marknad).
Regionfonder
Regionfonder är precis som namnet avslöjar fonder vars placeringar är koncentrerade inom en viss region – antingen en större eller en mindre sådan. Exempel på regionfonder är Afrikafonder, Rysslandfonder och Asienfonder.
Hur handlar man med fonder – Så kommer du igång
Tack vare digitaliseringens framfart är det idag betydligt enklare och smidigare att köpa fonder än vad det var för 10-20 år sedan. Allt du behöver är egentligen ett konto hos en bank eller nätmäklare, en nätuppkoppling och pengar att handla för.
Fonder kan köpas hos storbanker som Handelsbanken, Swedbank, SEB och Nordea – men även så kallade nätmäklare som Avanza, Nordnet och Fundler. Vill du samla hela din ekonomi på ett och samma ställe kan det vara smidigt att köpa fonder via den bank du är kund hos för lönekonto och eventuella lån.
Däremot får du väsentligt bättre villkor hos Avanza och Nordnet, med överlägset större utbud av fonder och lägre avgifter.
För att göra det så lätt som möjligt för dig att komma igång har vi gjort en steg för steg-guide för dig att följa.
Hur lång tid tar det innan ett fondköp syns på kontot?
Generellt brukar det ta 1-3 bankdagar för ett fondköp att slutföras, med reservation för att det kan ta längre tid om en långhelg eller röd dag kommer emellan.
Varför är det bra att spara i fonder?
Genom att spara i fonder ges du till exempel möjlighet att på ett enkelt och förhållandevis billigt sätt investera i aktier och värdepapper du själv annars inte skulle göra. Många upplever att börsen och handel med finansiella produkter är krångligt att förstå sig på och kräver tid och engagemang man inte har. Placerar du pengar i fonder blir du dock indirekt ägare till aktier och andra värdepapper, utan att själv behöva ha särskilt mycket tid, kunskap eller insikt om finansmarknaden eller hur kugghjulen bakom fungerar.
Strategier vid fondsparande (Fondstrategier)
Investera enbart pengar du kan vara utan
Det är viktigt att veta när du investerar dina pengar i fonder att du kan tjäna pengar, men du kan också förlora en hel del pengar. Vi här på vår fondskola vi ill påminna dig om att komma ihåg att avkastning och risk går hand i hand.
Fondstrategi Pro
Hur lång placeringshorisont har du?
Målsättningarna ger riktlinjer också för placeringshorisonten för hur lång tid du tänker placera. Huvudregeln är, att om du placerar långsiktigt kan du ha lite högre risk. För kortsiktiga placeringar är räntefonder med låg risk det bästa alternativet. Om din placeringshorisont är osäker kan obligations- eller blandfonder vara ett bra alternativ.
Risktolerans – Vilken risk är du villig att ta?
Med risk avses placeringarnas värdesvängningar. Upp- och nedgången på placeringsmarknaderna gör att fonderna kan sjunka i värde och i värsta fall kan kapitalet gå förlorat. Beroende på fondens placeringsinriktning kan risken vara allt från mycket liten till mycket stor. Räntefondernas värdesvängningar är i allmänhet mindre än aktiefondernas men med lägre risk är också den förväntade avkastningen lägre.
Köp när det är billigt och sälj när det är dyrt
Man brukar säga att man skall köpa billigt och sälja dyrt men i praktiken är det enklare sagt än gjort. Om du känner igen dig så är det helt okej, det gör nämligen de flesta vilket syns i statistik för totalt sparande i Sverige. När börsen stiger så tenderar sparare att sätta in mer pengar och när börsen faller så blir det omvänt, alltså minskade insättningar. Det går emot den slitna klyschan att köpa när det är billigt och sälja när det är dyrt. Skillnaden brukar dessutom vara som absolut störst under olikaa kriser. Utvecklingen på ens konto brukar ofta vara mer beroende av investerarnas beteende än av fondens resultat.
Månadsspara
Vi på fondskolan anser att det är allra bäst att försöka sprida ut de tillfällen då du köper fonder – exempelvis med ett månadssparande. Sedan kan man med fördel förstås komplettera och köpa lite extra när/om marknaden går dåligt och många fonder har tappat i värde.
Passar bra för månadssparande: Fonder gör månadssparande enkelt. Såväl små som stora belopp kan sättas in utan kostnad, regelbundet. Väljer man dessutom att allt ska skötas via autogiro blir det hela ännu smidigare.
Fondval
När du bestämt dig för hur pengar du vill köpa fonder för och hur lång placeringshorisont du har samt vilken risk du är villig att ta är det dags att börja titta på vilken typ av fonder du skall köpa.
Fondstrategier – Handelshögskolan
En studie om olika fondstrategier applicerade på fonder samt en undersökning av dess resultat.
Så här analyserar du fonder
1. Kolla priset
2. Kolla riskjusterade avkastningen
3. Vad borde fonden ha gett?
4. Kolla risktagandet
5. Jämför med konkurrenterna
6. Kolla den aktiva andelen
7. Kolla den aktiva risken
8. Kolla förvaltarens bakgrund
9. Lägg ihop pusselbitarna och ta ett beslut
En bra start när du vet vilka typer av fonder du är intresserad av är att välja ut ett antal fonder som liknar varandra. Jämför den historiska avkastningen, avgifterna, betygen och placeringsinriktningen med mera. Den fond som presterar bäst i din jämförelse väljer du.
Risker med fonder
Risken med fonder hänger främst ihop med vilken typ av fond du väljer och vilken inriktning den har. Fonder kan svänga i värde och tappa värde till följd av händelser på marknaden. Däremot riskerar du inte att förlora pengar om fondförvaltaren skulle gå i konkurs.
Riskerna i en fond
Att placera i en fond medför alltid risk i någon grad. Upp- och nedgången på placeringsmarknaderna gör att placeringen kan sjunka i värde och i värsta fall kan kapitalet gå förlorat. Beroende på fondens placeringsinriktning kan risken vara allt från mycket liten till mycket stor.
Så här kan du minska riskerna
Fondskola menar att:.
- Sprid risken med fler värdepapper
- Sprid din risk över flera marknader
- Diversifiera över tiden
- Fördela dina inköp över tiden
- Investera enbart i välrenommerade fondbolag med h;gt betyg hos exv. Morningstar
Hur kan jag sprida risken med fonder?
Har du breda fonder som exempelvis Sverigefonder och globalfonder har du en stor riskspridning redan med en eller några få fonder. Vill du jämna ut risken i fondportföljen kan du lägga till en lågriskfond som hjälper dig att balansera risken mot aktiefonderna.
Fondavgifter
Fondbolaget tar ut olika avgifter av dig som fondsparare eftersom den administration som fondbolaget utför kostar pengar och för att tjäna pengar. Fondbolaget måste informera om vilka kostnader som belastar varje andelsägares innehav. Det finns flera typer av avgifter för fonder – som förvaltningsavgift och ibland även köp- och säljavgift.
Köpavgift
Köpavgiften är en avgift som vissa fondbolag tar ut vid köp av fondandelar.
Säljavgift
Säljavgiften betalas när du säljer fonden. Den dras av från den summan du valt att sälja.
Förvaltningsavgift
Fondbolagen tar ut en förvaltningsavgift som anges som en årlig procentuell avgift på det förvaltade kapitalet. Förvaltningsavgiften ska vanligtvis täcka kostnader för förvaltning, analysverksamhet, kundservice, administration och information till andelsägarna samt avgifter till förvaringsinstitutet. Uppgift om förvaltningsavgift ska bland annat finnas i fondens faktablad.
Prestationsbaserad avgift
Den prestationsbaserade avgiften är en avgift som fondbolaget tar ut i fonder som har en rörlig avgiftsmodell.
Skatt och deklaration
Har du sålt fondandelar ska vinst eller förlust redovisas i deklarationen året efter. En fondskatt som infördes den 1 januari 2012 innebär att fondspararen själv, i stället för som tidigare fonden, ska betala skatt på fondinnehavet. Skatten beräknas på värdet av dina fondandelar i början av året. Här kan du läsa mer om skatter på fonder hos skatteverket.
Så här fungerar den nya fondskatten
De ändrade skattereglerna innebär att fonden inte längre blir skattskyldig för inkomst av tillgångar som ingår i fonden. Enligt regeringen innebär förändringen totalt sett inte någon skattehöjning för fondspararna. Du måste själv betala in skatten, som i de flesta fall har räknats ut av fondbolaget och kommer att finnas förtryckt på deklarationsblanketten.
Fondskatter på ett ISK-konto och em kaåitalförsäkring
Om du gör stora vinster betalar du mindre fondskatt på ett ISK/kapitalförsäkring. Men om värdet på ditt fondinnehav går ned eller står still under året, betalar du mindre skatt på ett fondkonto, då du enbart skattar för vinsten.
Förmögenhetsskatt och gåvoskatt på fonder
Arvs- och gåvoskatten upphörde årsskiftet 2004-2005. Förmögenhetsskatten upphörde år 2007.
Fondsparande – 5 populäraste fonderna hos Avanza
Låt oss börja med en topplista över de mest handlade fonderna hos Avanza:
- Avanza Zero
- Spiltan Aktiefond Investmentbolag
- Avanza Global
- Länsförsäkringar Global Indexnära
- Swedbank Robur Access Asien
Starta upp ditt fondsparande hos Avanza
Starta ett gratis fondkonto hos Avanza och välj bland över 1 300 fonder att spara i |
Starta upp ditt fondsparande hos Nordnet
Starta ett gratis fondkonto hos Nordnet och välj bland över 1 300 fonder att spara i |
Varför ska man spara i fonder?
När du investerar i fonder så ger du pengarna en chans att växa.
Hur gör man om man vill investera i fonder?
- Sprid dina risker.
- Förstå varför du investerar i en fond och vad du får för typ av värdepapper i fonden.
- Tänk på vilken risk du är villig att ta med dina pengar som du investerar.
- Jämför olika fonders avgifter och avkastning innan du investerar dina pengar.
- Läs alltid faktabladet innan du investerar i en fond.
Hur fungerar en fond?
När ska man köpa och sälja fonder?
Köp dem när du har råd att avvara pengar och inte är rädd för att ta risker. Ingen vet när fonder går upp och ner och därför kan vet vara en bra ide´att månadsspara eller spara med jämna mellanrum mekaniskt.
Vilka fonder finns det?
Det finns stora mängder av fonder. Här är några exempel från vår fondskola.
Räntefonder
Blandfonder
Aktiefonder
Indexfonder
Hedgefonder
Etiska fonder
Ideella fonder
Garantifonder
Fond i fond
Hos vem ska man ha sitt fondsparande?
Vi rekommenderar att du har ditt fondsparande hos någon av nätmäklarna Avanza eller Nordnet. De har det bredaste utbudet för dig som sparare.
Vad kostar det att handla med fonder?
När du har investerar i en fond kommer du få betala en förvaltningsavgift. Även andra avgifter kan förekomma och du kan även få betala en fondskatt. Alla avgifter ska framgå av fondbestämmelserna.
Jag hoppas du gillade vår fondskola. Vi har fler utbildningar och kurser inom aktier, fonder och trading som du hittar här.
Varför ska jag lära mig fondskolan?
När man tänker på att spara sina pengar är det inte ovanligt att man funderar på alternativ som fonder. Men vad är egentligen en fond? En fond är en samling av olika typer av värdepapper som förvaltas av ett fondbolag. Genom att placera pengar i en fond blir man ägare av fondandelar.
Det finns olika typer av fonder att välja mellan, och det är viktigt att förstå hur man kan spara i fonder för att uppnå sina ekonomiska mål. Olika fonder har olika risknivåer och avkastningspotential.
Hur fungerar fondsparande?
Att spara i fonder innebär att man investerar sina pengar i en fond som placerar i olika typer av värdepapper, såsom aktier och räntebärande värdepapper. En fond kan antingen vara aktivt förvaltad, där förvaltare gör aktiva val för att maximera avkastningen, eller en indexfond som följer ett bestämt index.
Det är viktigt att vara medveten om de olika avgifter som kan vara förknippade med fonder, såsom förvaltningsavgifter. Skillnaden mellan aktiefonder och indexfonder är också viktig att ha klart för sig – med olika risknivåer och avkastningsmöjligheter.
Vad kan jag lära mig på fondskolan?
Genom att lära sig om hur man kan investera i fonder kan man öka sin kunskap om sparande och ekonomiska beslut. Det är viktigt att förstå vad det innebär med förvaltade fonder och hur man kan sprida riskerna genom att investera i olika fonder med olika inriktningar.
Vid fondssparande är avkastningen en nyckelfaktor. Avkastningen påverkar direkt hur ditt sparande utvecklas på lång sikt. Förvaltare av fonder spelar en viktig roll i att skapa en god avkastning för fonden.
Vad är avkastning och hur påverkar det mitt sparande?
Avkastning är det ökande (eller minskande) värdet av ditt sparande över tid. Hur avkastningen påverkar ditt sparande på lång sikt kan vara avgörande för dina ekonomiska mål, som till exempel pensionen. Förvaltningsavgiften för en fond påverkar det slutliga resultatet av ditt sparande.
Det är viktigt att vara medveten om att investeringar i fonder innebär alltid en risk och att det finns möjlighet för nedgångar. Att välja fonder som passar ens risktolerans och ekonomiska mål är därför en viktig del av fondssparandet.
Hur börjar jag spara och vad behöver jag veta?
När man överväger att börja spara i fonder är det viktigt att förstå vilka olika tillgångar en fond kan investera i, såsom obligationer och olika aktier. Riskspridning inom fondsparande är en nyckelfaktor för att minska risken i sitt sparande.
Att köpa fondandelar innebär att man blir ägare i en fond, och det är möjligheten till att öka och minska sin investering beroende på ekonomiska förhållanden. Att vara beredd på olika scenarier och att ha kunskap om olika fonder och deras tillvägagångssätt är viktigt för en framgångsrik fondssparare.
Vad är en fond?
En fond är en typ av investering där pengar från flera investerare samlas ihop och används för att köpa olika tillgångar, såsom aktier eller räntebärande instrument.
Vilka olika typer av fonder finns det?
Det finns olika typer av fonder, såsom aktiefonder, indexfonder, och långa räntefonder.
Vad är en förvaltningsavgift i en fond?
En förvaltningsavgift är den avgift som en fond tar ut för att täcka kostnaderna för att förvalta fonden och dess tillgångar.
Vilken typ av fonder har högre risk, aktiefonder eller räntefonder?
Aktiefonder har vanligtvis högre risk än räntefonder, eftersom aktiekurserna kan variera kraftigt medan räntebärande instrument generellt sett är mer stabila.
Varför bör jag spara i fonder?
Att spara i fonder kan hjälpa dig att diversifiera din portfölj och potentiellt ha möjlighet till högre avkastning än traditionella sparformer.
Vad innebär det att en fond är aktivt förvaltad?
En aktivt förvaltad fond innebär att förvaltarna arbetar aktivt med att välja och hantera fondens tillgångar i syfte att överträffa marknaden.
Hur väljer jag rätt fonder att investera i?
När du väljer fonder att investera i behöver du överväga din riskbenägenhet, mål och investeringshorisont för att hitta fonder som passar din profil och mål.
Vad är fondskolan och vad kan jag lära mig där?
Fondskolan är en plats där du kan lära dig allt du behöver veta om fonder, inklusive olika typer av fonder, hur de fungerar och hur du kan välja och hantera dem.
Fondskola – Ordlista
Absolutavkastning: En typ av investeringsstrategi där målet är att generera positiv avkastning oberoende av marknadens riktning.
Aktiefond: En fond som investerar i aktier från olika företag för att uppnå kapitaltillväxt.
Aktieindexfond: En fond som följer ett visst aktieindex, såsom OMXS30 eller S&P 500, och strävar efter att återspegla dess avkastning.
Allokering: Processen att fördela tillgångar mellan olika investeringsalternativ för att uppnå en önskad risk- och avkastningsprofil.
Ankareffekt: Tendensen för investerare att fästa för stor vikt vid första tillgängliga information när de fattar beslut.
Anläggningsfond: En typ av fond som investerar i infrastrukturprojekt såsom vägar, broar, eller energianläggningar.
Avkastning: Den totala vinsten eller förlusten från en investering, vanligtvis uttryckt som en procentuell ökning eller minskning av det ursprungliga investerade beloppet.
Balanserad fond: En fond som kombinerar både aktie- och ränteinvesteringar för att skapa en balans mellan tillväxt och stabilitet.
Bolånefond: En fond som investerar i bolån för att generera avkastning från räntor och återbetalningar från låntagare.
Diversifiering: En investeringsstrategi som innebär att sprida kapitalet över olika tillgångar eller investeringsklasser för att minska riskerna.
Emissionsavgift: En avgift som tas ut av en fond för att täcka administrativa kostnader i samband med nya investeringar.
Emerging Markets-fond: En fond som investerar i aktier och obligationer från tillväxtländer eller marknader med högre tillväxtpotential och risk.
Emissionsvärde: Det pris till vilket nya aktier eller andelar i en fond säljs till investerare.
Etisk fond: En fond som investerar i enlighet med vissa etiska principer, såsom miljöhänsyn eller socialt ansvarstagande.
Faktorfond: En fond som använder faktorer som pris-till-vinst-förhållande (P/E), tillväxt eller momentum för att välja investeringar.
Förvaltningsavgift: En avgift som tas ut av en fond för att täcka kostnaderna för förvaltning och administration.
Förvaltningsbolag: Ett företag som förvaltar och administrerar en fond eller en portfölj av investeringar åt investerare.
Förvaltningsstil: En strategi som används av fondförvaltare för att välja och hantera investeringar baserat på olika kriterier och mål.
Hedgefond: En fond som använder olika strategier, såsom kortsäljning och derivat, för att försöka generera avkastning oberoende av marknadens riktning.
High-Yield-fond: En fond som investerar i obligationer med högre ränta men också högre risk.
Indexering: En strategi som innebär att följa ett visst aktie- eller obligationsindex istället för att försöka överträffa dess avkastning.
Indexfond: Se Aktieindexfond.
Inflationsjusterad avkastning: Avkastningen på en investering efter att ha justerats för inflationen.
Institutionell investerare: En organisation, såsom pensionsfonder eller försäkringsbolag, som investerar stora summor åt sina medlemmar eller kunder.
Intressefond: En fond som investerar i obligationer från företag eller statliga enheter för att generera avkastning från räntor.
Investeringshorisont: Den tidsperiod under vilken en investering förväntas hållas innan den säljs.
Investeringsstrategi: En plan eller metod för att välja och hantera investeringar för att uppnå specifika mål.
Kapitaltillväxt: Ökningen i värde på en investering över tiden.
Kreditrisk: Risken för att en låntagare inte kommer att kunna betala tillbaka ett lån eller en obligation i tid.
Långsiktig investering: En investering som är avsedd att hållas under en längre tid, vanligtvis mer än ett år.
Likviditet: Förmågan att snabbt och enkelt konvertera en tillgång till kontanter utan att påverka dess pris.
Likviditetsrisk: Risken för att en tillgång inte kan säljas till ett tillfredsställande pris eller tidpunkt.
Makroekonomi: Studien av ekonomiska system på nationell eller global nivå, inklusive faktorer som inflation, arbetslöshet och tillväxt.
Marknadsvärde: Det totala värdet av en tillgång baserat på dess aktuella pris på marknaden.
Minsta investeringsbelopp: Det minsta beloppet som krävs för att investera i en viss fond.
Obligationsfond: En fond som investerar i obligationer från företag, regeringar eller andra enheter för att generera avkastning från räntor.
Passiv investering: En investeringsstrategi som innebär att man följer ett index eller en marknadssegment utan aktiv förvaltning av portföljen.
Pengemarknadsfond: En fond som investerar i kortfristiga, högt likvida skuldförbindelser såsom statsskuldväxlar och kortfristiga obligationer.
Pensionsfond: En fond som administrerar pensionstillgångar och investerar dem för att generera avkastning över tid.
Portföljförvaltning: Processen att välja och hantera en samling av investeringar för att uppnå specifika mål.
Pris-till-vinst-förhållande (P/E): Förhållandet mellan en akties aktuella pris och dess vinst per aktie, vilket används för att bedöma om en aktie är övervärderad eller undervärderad.
Private Equity-fond: En fond som investerar i privata företag eller förvärvar företag för att äga och utveckla dem under en viss tidsperiod.
Räntefond: En fond som investerar i obligationer och andra skuldförbindelser för att generera avkastning från räntor.
Realavkastning: Avkastningen på en investering efter att ha justerats för inflationen.
Riskjusterad avkastning: Avkastningen på en investering i förhållande till den risk som tagits för att uppnå den.
Riskkapitalfond: En fond som investerar i tidiga skeden av ett företags utveckling i utbyte mot ägarandelar.
Sektorfond: En fond som investerar i företag inom en specifik sektor av ekonomin, såsom teknik eller hälsovård.
Short-fond: En fond som använder kortsäljning för att dra nytta av nedgångar på aktiemarknaden.
Sparindexfond: En passiv fond som följer ett visst aktieindex och har låga förvaltningsavgifter.
Spårningsfel: Skillnaden i avkastning mellan en fond och dess jämförelseindex.
Stabil avkastning: En jämn och förutsägbar avkastning på en investering över tiden.
Taktisk tillgångsallokering: En strategi som innebär att man ändrar fördelningen av tillgångar baserat på aktuella marknadsförhållanden och förväntningar.
Teknisk analys: En metod för att förutsäga framtida prisrörelser genom att analysera historiska marknadsdata, såsom pris och volym.
Tillväxtfond: En fond som investerar i företag med hög tillväxtpotential för att maximera kapitaltillväxten.
Tillväxtmarknadsfond: En fond som investerar i aktier och obligationer från länder med snabb ekonomisk tillväxt och utveckling.
Utdelningsfond: En fond som investerar i aktier och fokuserar på att generera avkastning genom utdelningar från företag.
Utdelningspolicy: En fonds strategi för att fördela utdelningar till sina investerare.
Valutarisk: Risken för att en investering påverkas negativt av förändringar i växelkursen mellan olika valutor.
Volatilitet: Måttet på hur mycket och hur snabbt värdet på en tillgång eller en fond kan fluktuera över tiden.
Värdefond: En fond som investerar i undervärderade aktier eller företag för att uppnå kapitaltillväxt när marknaden upptäcker deras verkliga värde.
Värdepapperscentral: En institution som hanterar lagring, överföring och avveckling av finansiella tillgångar såsom aktier och obligationer.
Återköpsvärde: Det pris som en fond erbjuder för att köpa tillbaka sina egna aktier eller andelar från investerare.