Lågriskfonder – Hitta bra fonder med låg risk

Last Updated on 16 July, 2024 by Håkan Samuelsson

Lågriskfonder är fonder som inte svänger särskilt mycket i värde. Kapital som du behöver inom de närmsta åren kan vara smart att placera i en lågriskfond.

Men som du kommer att se i denna artikel är det inte alltid helt enkelt att bedöma vad som är låg risk i en fond. Jag ger exempel på fonder med en lågriskprofil och sedan dyker vi djupare i olika sätt att tänka kring det där med risk när du ska placera dina pengar.

Bra lågriskfonder 2022

Här är några av de bästa lågriskfonderna. Tips – om du klickar på fondens namn kan du läsa mer om den på Avanza.

I listan visar jag bra fonder med låg risk. De har en låg risknivå men har ändå uppvisat en rimlig avkastning. Jag har tagit fram listan genom att visa fonder med låg standardavvikelse samtidigt som de har en relativt hög Sharpekvot på minst 0,5.

Varför köpa lågriskfonder?

Lågriskfonder är fonder där det inte är särskilt stor risk att ditt innehav kommer att tappa för mycket i värde om det händer något på marknaden.

Risk och avkastning hänger ihop så vill du maximera din avkastning på sikt ska du givetvis inte köpa lågriskfonder. Men det kan ändå finnas flera bra skäl att köpa fonder med lägre risk:

• Buffert – du kan bygga upp en sparbuffert med pengar som du kan behöva använda på kort sikt
• Alternativ till sparkonto – att ha pengarna på banken ger ofta ingen ränta alls. En räntefond kan vara ett alternativ.
• Balans i portföljen – det är populärt att balansera upp andra innehav som exempelvis aktiefonder med en del lågriskfonder
• Marknadstajming – om du vill sänka risken i din fondportfölj till exempel för att värderingarna på aktier är höga kan lågriskfonder vara ett alternativ

Vad innebär låg risk i fonder?

För att ens kunna diskutera olika lågriskfonder måste vi till att börja med reda ut vad är egentligen låg risk i fonder?

För att förstå det måste vi fundera en stund på vad risk egentligen innebär inom investeringar. Det mesta här i livet är förknippat med en viss risk. Något som är helt riskfritt finns knappast.

Sambandet mellan risk och avkastning

När det gäller investeringar finns det ett samband mellan risk och avkastning. För att få en god avkastning måste du ta en viss risk. Förhållandet är inte helt linjärt, men det är tydligt.

I sin allra enklaste form skulle vi kunna skapa en riskskala för fonder i några få steg:

• Lägst risk – Korta räntefonder (definitivt lågriskfonder)
• Låg risk – Långa räntefonder, obligationsfonder, företagsobligationsfonder (kallas för lågriskfonder ibland)
• Medel risk – Blandfonder och hedgefonder (kan i undantagsfall kallas för lågriskfonder, men oftast inte)
• Hög risk – Basfonder, indexfonder och breda aktiefonder som t.ex. Sverigefonder och globalfonder
• Högst risk – Spetsfonder och smala aktiefonder, t.ex. teknologifonder, tillväxtmarknadsfonder

Här ser du att ju högre risk desto högre potential till hög avkastning finns det. Men det finns också en uppenbar risk att det kommer att svänga en hel del på vägen. Ju högre risken är desto mer kommer det att svänga på väg upp.

Lågriskfonder med liten standardavvikelse

Konkret mäts dessa svängningar med något som kallas för standardavvikelse. Den visar hur mycket avkastningen i fonden avvikit i snitt från sin medelavkastning de senaste 36 månaderna. Ju mindre standardavvikelse desto lägre risk.

Den uppenbara definitionen av lågriskfond är därför en fond som har låg volatilitet genom en liten standardavvikelse. Den svänger inte så mycket. Med andra ord: det är inte så stor risk att ditt kapital plötsligt tappar värde.

Det är denna definition som används för det mesta när man talar om lågriskfonder. Denna typ av fonder blir ofta ett bra alternativ till bankkonton som har en mycket låg eller obefintlig ränta.

Så hittar du lågriskfonder – metod 1

Metod 1 bygger på att lista alla fonder inom en kategori med låg risk.

1. Du hittar lätt dessa lågriskfonder via Avanzas fondlista som du hittar här.
2. Där kan du sedan välja fondtyp i filtret.
3. Kryssa för att visa räntefond.
4. Sedan får du en lista på fonder med låg risk.

Metod 1 visar dig alla fonder inom kategorin lågriskfonder vilket som regel definieras som räntefonder. Risken kan fortfarande variera ganska så mycket mellan de olika fonderna inom denna kategori.

Här kan du laborera vidare genom att exempelvis sortera listan på bäst avkastning de senaste 12 månaderna för att hitta bra fonder med hög avkastning trots den låga risken.

Så hittar du lågriskfonder – metod 2

Metod 2 grundar sig i begreppet standardavvikelse, fonder där det historiskt sett svängt ganska så lite.

1. Gå till fondlistan hos Avanza.
2. Klicka på fliken Avancerat.
3. Sortera kolumnen Standardavvikelse så att fonder med lägst värde hamnar överst.
4. Listan du får visar fonder med mycket låg risk

Metod 2 är bra för dig som inte nöjer dig med en kategori av lågriskfonder utan verkligen vill hitta de fonder som har allra lägst risk.

Klickar du sedan på fliken utveckling ser du dock att de flesta av dessa fonder har en årlig avkastning på under 1 procent. Att risk och avkastning hör ihop är uppenbart, men ibland är det så klart motiverat att inte ta en för stor risk.

Så hittar du lågriskfonder – metod 3

Metod 3 för att hitta lågriskfonder grundar sig i Avanzas eget system för att mäta risk.

1. Gå till fondlistan på Avanza.
2. Sortera kolumnen Risk så att fonder med lägst värde hamnar överst.
3. Listan visar nu fonder med mycket låg risk enligt Avanza

Med denna metod får du fram fonder som Avanza bedömer har relativt låg risk. Det är inte alltid detta mått korrelerar till 100 procent med standardavvikelsen, men det kan fungera som ett sätt att snabbt identifiera lågriskfonder.

Experimentera och tänk själv!

I listan i början av denna artikel visade jag lågriskfonder enligt ett begrepp som jag själv tycker är bra. Det finns mängder med sätt att filtrera fram fonder som har en rimlig riskklass men som ändå kan ge en OK avkastning.

Mitt tips är att du bekantar dig med de olika begreppen, tänker själv, experimenterar med fondlistorna för att sedan komma fram till en metod som passar dig bäst.

Riskjusterad avkastning – en alternativ definition på lågriskfonder

Jag måste få lov at krångla till det lite. Risk är nämligen inte helt svart och vitt.

Det finns nämligen också ett annat sätt att se på lågriskfonder. Risk och avkastning kan nämligen mätas tillsammans i ett samlat begrepp. Det kallas för riskjusterad avkastning.

Detta begrepp härstammar från 1966 då Nobelpristagaren i ekonomi William Sharpe skapade ett mått som kom att kallas för Sharpekvot.

Sharpekvot = (Avkastning – riskfri ränta) / Standardavvikelse

Enligt denna definition skulle lågriskfonder vara fonder som presterar bra i förhållande till den risk som finns, det vill säga hur mycket de svänger. Vi behöver alltså hitta fonder som har hög riskjusterad avkastning.

Använder vi detta begrepp blir det inte riktigt lika solklart vilka typer av fonder som har låg risk. Däremot är det lätt att identifiera vilka fonder som är lågriskfonder i förhållande till avkastningen.

Så här enkelt hittar du fonder med låg risk i förhållande till avkastningen:

1. Det lättaste sättet att hitta fonder med hög riskjusterad avkastning är genom att använda Avanzas fondlista.
2. Gå till fliken avancerat.
3. Sortera kolumnen Sharpekvot så att högst värde kommer först.
4. Nu har du en lista med fonder som har låg risk i förhållande till avkastningen.

Hög riskjusterad avkastning innebär inte alltid låg risk

Om du filtrerar fram alla fonder som har en hög riskjusterad avkastning ser du att det inte alls är några räntefonder som visas. I själva verket är det en blandning av olika fondkategorier som vanligtvis klassas som hög risk.

Så här ser topp tio ut:

Väljer du att köpa fonder enligt denna metod måste du med andra ord vara medveten om att det kan bli ganska så stora svängningar i fondens värde. Det värdet visar är att dessa fonder har haft en avkastning som är bättre än övriga fonder i förhållande till mängden risk som tagits.

Hur vet jag vilket sätt som är bäst?

Det finns alltså flera sätt att se på det där med risk i fonder. Här behöver du göra klart för dig själv vad det är du vill uppnå med ditt sparande.

Vill du spara med så låg risk som möjligt i dina fonder under alla omständigheter? Vill du spara med så låg risk som möjligt men ändå ha chans att få en bra avkastning? Eller vill du maximera avkastningen men ta så låg risk som möjligt?

Här är några möjliga scenarios:

Du vill ha lägsta möjliga risk

Om du har ett fondkonto med pengar som du ska använda inom de närmsta åren finns det all anledning att sikta på så låg risk som möjligt i absoluta mått mätt. Då är det någon form av räntefond som gäller.

Korta räntefonder har lägre risk än de långa räntefonderna. Dessa kallas ibland för likviditetsfoner. Inte ens räntan kommer att påverka kursen särskilt mycket. Det är tryggt ifall du vill ha en stabil avkastning.

Med en kort räntefond är det ofta mindre än en procents avkastning per år. Ofta är avkastningen betydligt lägre än så.

Du kan hitta fonder med extra låg risk genom att fokusera på fonder med den lägsta standardavvikelsen.

OBS – det finns även företagsobligationsfonder som klassas som korta räntefonder. Dessa har en mycket högre risk eftersom värdet påverkas av andra faktorer än bara räntan.

Du vill ha låg risk men möjlighet till viss avkastning

Är du villig att ta viss risk men fortfarande definitivt vill hålla dig inom kategorin lågriskfonder kan du istället välja en lång räntefond. Dessa kallas även för obligationsfonder.

Långa räntefonder har en längre duration än de korta räntefonderna och är därför räntekänsliga. Stiger styrräntan sjunker värdet på långa räntefonder, i varje fall initialt.

Å andra sidan har du större chans att få en OK avkastning med denna typ av fonder. Obligationsfonder gör sig bra som en del i en balanserad fondportfölj där du vill kunna balansera om mellan innehaven med jämna mellanrum.

Du vill ha högsta möjliga avkastning till lägsta möjliga risk

Ifall du har en lång sparhorisont och har pengar som du kan avvara under en längre tid är det dumt att spara till allt för låg risk. Då kommer du att gå miste om massor av fin avkastning.

Tillhör du denna kategori av sparare är det troligtvis inte räntefonder du ska sikta på. Här blir definitionen av lågriskfonder sådana fonder som ger lägsta möjliga risk till en så hög avkastning som möjligt.

Enligt detta begrepp ska vi fokusera på fonder med hög Sharpekvot. Ofta blir det rena aktiefonder. Men som du såg i min lista ovan så finns det en hög koncentration av nischade fonder när vi sorterar på Sharpekvoten.

Det kan därför vara en idé att tänka extra mycket på riskspridningen och se till så att du även får med basfonder som en Sverigefond och en globalfond i din portfölj (dock gärna med hög Sharpekvot även för dessa).

Känner du dig ändå lite orolig och vill ta det säkra före det osäkra kan du filtrera bort aktiefonderna och fokusera på blandfonder med hög Sharpekvot istället.

Vad påverkar risken i en fond?

Alla fonder, oavsett om det är exempelvis räntefonder eller aktiefonder, har en god riskspridning genom att de innehåller ett stort antal värdepapper. Aktiefonder måste till exempel ha minst 16 olika innehav enligt lag.

Däremot är det stor skillnad i risknivå mellan olika fonder. Här är några av de faktorer som påverkar mest.

Typ av fond

Det absolut mest avgörande för risknivån i en fond har att göra med vilken typ av fond det är. Jag var inne på det tidigare i artikeln.

Korta räntefonder har lägst risk. Dessa är de uppenbara lågriskfonderna. Därefter kommer långa räntefonder som även de klassas som låg risk, men visst – det är betydligt högre risk än i de korta räntefonderna.

Företagsobligationsfonder är lite speciella eftersom de kan påverkas av både ränteläget och hur det ser ut på aktiemarknaden. Företagens likviditet och kreditvärdighet påverkar också risken i företagsobligationer. Denna typ av fond hamnar därför ofta någonstans mellan räntefonder och aktiefonder sett till risknivån.

Även blandfonder ligger i mitten av skalan. De består av en blandning av räntebärande papper och aktier. Även hedgefonder ligger i mittensegmentet.

Aktiefonder klassas som hög risk vilket tyvärr får många att välja bort denna typ av fonder. Men har du bara en lång sparhorisont kommer det att löna sig att spara en stor del av kapitalet i aktiefonder.

De breda aktiefonderna som globalfonder, Sverigefonder och Europafonder har lägst risk bland aktiefonderna. Spetsfonder och nischade branschfonder är den typ av fonder som har allra högst risk.

Marknad – land

Oavsett om du köper lågriskfonder i form av räntefonder eller satsar på aktiefonder kommer risknivån att påverkas av den marknad som värdepappren hör hemma på.

Att äga räntebärande papper som svenska staten gett ut har till exempel betydligt lägre risk än om du skulle köpa räntefonder med innehav från Venezuela. Även om vi inte behöver överdriva så kan skillnaden i risk vara stor även mellan utvecklade ekonomier.

Marknad – generell

Vi kan även tala om en generell marknadsrisk som inte är direkt bunden till den marknad som dina fonder fokuserar på. Världens marknader hänger i mångt och mycket ihop. Kraschar börserna i USA kommer det att bli starka reaktioner på andra börser i världen.

Aktiefonder är de som påverkas allra mest, men även räntefonder påverkas. Nivån på Riksbankens styrränta kan inte sättas helt oberoende av räntorna i världen eftersom det får effekter på valuta och handel.

Ur detta perspektiv är det lätt att förstå varför det är främst korta räntefonder som kallas för lågriskfonder. De är nämligen inte särskilt känsliga för förändringar i världsmarknaden. Det finns undantag men i princip är det så.

Inriktning – bransch

Slutligen har vi skillnader i risk beroende på bransch. Ibland drabbas en del av ekonomin hårdare än andra.

Vi har IT-kraschen vid millennieskiftet som påverkade IT och teknikbolag extremt hårt. Finanskrisen påverkade banksektorn kraftigt. I bägge dessa kriser påverkades de flesta fonder negativt, men de som hade full eller delvis exponering mot IT respektive finans fick det särskilt svårt.

FAQ – Vanliga frågor och svar om lågriskfonder

Finns det en riskfri fond?

Nej, det finns inga fonder som är helt utan risk. Däremot finns det många lågriskfonder i form av korta räntefonder.

Hur vet jag vilken risk en fond har?

Du kan ta reda på risken genom att leta efter fonder med en låg standardavvikelse, exempelvis i Avanzas fondlista.

Hur hittar jag lågriskfonder i PPM?

Du kan söka efter fonder på Pensionsmyndighetens hemsida och välja att endast visa fonder med ”mycket låg” eller ”låg” risknivå.

Hur kan jag sprida risken med fonder?

Har du breda fonder som exempelvis Sverigefonder och globalfonder har du en stor riskspridning redan med en eller några få fonder. Vill du jämna ut risken i fondportföljen kan du lägga till en lågriskfond som hjälper dig att balansera risken mot aktiefonderna.

Vilka fonder har lägst risk?

Korta räntefonder har lägst risk av alla fonder. Därefter kommer långa räntefonder som också kallas för obligationsfonder.

Vad är det för risker med fonder?

Risken med fonder hänger främst ihop med vilken typ av fond du väljer och vilken inriktning den har. Fonder kan svänga i värde och tappa värde till följd av händelser på marknaden. Däremot riskerar du inte att förlora pengar om fondförvaltaren skulle gå i konkurs.