Last Updated on 18 October, 2024 by Håkan Samuelsson

Sharpekvoten är ett av de mest använda verktygen för att mäta avkastning i investeringsstrategier. Genom att mäta riskjusterad avkastning kan investerare använda Sharpekvoten för att jämföra olika investeringsstrategier och se vilka som ger den högsta riskjusterade avkastningen. I denna artikel kommer vi att titta närmare på vad Sharpekvoten är, hur man beräknar den och vad man kan göra för att maximera den i sina investeringar.

Vad är Sharpekvot?

Sharpekvot är ett mått på riskjusterad avkastning. Det beräknas genom att ta det förväntade avkastningen från en investering minus den riskfria räntan och dividere det med den standardiserade risken för investeringen. Det är ett verktyg som används för att jämföra avkastningen från olika investeringar, eftersom det tar hänsyn till risken som är förknippad med investeringar. Ju högre Sharpekvoten desto mer kapitalvinster har investeringen skapat per enhet risk.

Vad är en bra sharpekvot?

En sharpekvot över 1 är bra, en sharpekvot över 3 mycket bra och en sharpekvot över 3 är världsklass. Var försiktig bara om din sharpekvot som det du jämför med mäts på årsbasis eller månadsbasis. Det är många som missar den väldigt viktiga detalj när dom använder olika programvaror.

Räkna ut Sharpe-kvot med vår Kalkylator

En online-räknareför att beräkna värdet på Sharpekvoten genom att ange förväntad portföljavkastning, riskfri ränta och portföljens standardavvikelse

Portföljavkastning (Expected portfolio return, %)   är den avkastning som din portfölj (eller en fond) har givit.
Riskfri ränta (Risk free rate, %)  är den avkastning som vi kan få helt utan risk (vanligtvis 3 månaders svenska statsskuldväxlar).
Standardavvikelse (Portfolio standard deviation)  är hur mycket portföljen har svängt kring sitt medelvärde.

Definition av sharpekvot formel (sharpe ratio)

Sharpekvot definieras som portföljens avkastning minus riskfri ränta delat på svängningen i portföljen. Alltså:

Riskfri ränta brukar sättas till 3 månadersräntan. Detta för att kunna jämföra med den avkastning man skulle få på pengarna om man satte in dom på ett konto utan risk. Svängningen i portföljen mäts i standardavvikelse och visar alltså hur mycket värdepappret svängt i förhållande till sitt medelvärde.
Sharpekvot räknas ut genom att man tar avkastningen minus den riskfria räntan dividerat med portföljens standardavvikelse. Sharpekvoten mäter alltså risk genom att den tittar på standardavvikelsen vilket i detta falllet representeras av volatilitet och som enkelt uttyckt visar hur mycket värdet på portföljen har svängt upp och ner.
Ekvationen togs fram av den amerikanske ekonomen William Sharpe som tilldelades Sveriges Riksbanks Pris i Ekonomisk Vetenskap till Alfred Nobels minne 1990. William Sharpe är alltså novelpristagare.

Begreppet sharpekvotens användningsområden

Precis som alla andra begrepp, indikatorer och nyckeltal så bör sharpekvot användas som ett av flera hjälpmedel för att fatta beslut gällande investeringar. Att stirra sig blind på endast ett värde innebär istället en större risk. Sharpekvoten är dock en mycket bra indikator på om din portfölj eller en fond ligger i linje med den risk du är villig att ta på dina investeringar.
Vi pratar ju ofta om avkastning och hur man gör för att uppnå den nivå man strävar efter. Det blir då också naturligt att tala om risk. De flesta känner till att ju högre risk man tar desto mer kan man vinna men också förlora. 

Hur Räknar Man Ut Sharpekvot?

Att investera innebär risk, och att justera risken är en viktig faktor för framgångsrika investeringar. Sharpekvoten är ett bra mått på hur riskjusterad din avkastning är. En bra Sharpekvot är en hög Sharpekvot. Genom att jämföra kvoten mellan olika fonder och aktieportföljer ges en fingervisning till investeraren rörande vad som är en bra investering.  Genom att använda detta mått kan olika fonder och aktieportföljer ställas mot varandra. Men hur beräknas din Sharpekvot?

Användningsområden

För att veta vilka fonder som presterat bäst i förhållande till sin risknivå kan denna kvot beaktas. Det samma gäller en enskild investerares portföljer eller om för att jämföra aktieportföljerna på Samuelssons Rapport. De stora nätmäklarna i Sverige, Nordnet och Avanza tillhandahåller sharpekvoten till sina kunder. Även traditionella fonder redovisar detta riskmått för konsumenten ska få ett bättre beslutsunderlag.

Beräkning

Att beräkna kvoten är enkelt. Inom finansvärlden anses statsobligationer vara riskfria och avkastningen på dessa benämns som riskfri ränta. Eftersom denna avkastning kunde uppnåtts riskfritt subtraheras den från den faktiska avkastningen som sedan divideras med portföljens standardavvikelse.

Anledningen till att standardavvikelsen förekommer i beräkningen är att en värdepappersportföljs risk mäts i termer av standardavvikelsen. För att en portfölj ska kunna sägas ha en hög riskjusterad avkastning ska Sharpekvoten vara så hög som möjligt.

Hur du använder sharpekvoten

I och med att sharpekvot är ett mycket etablerat begrepp kan du oftast hitta värdet själv utan att behöva beräkna det. De flesta fonder anger kvoten i sin sammanfattning. Enkelt uttryckt så tolkas sharpekvoten på följande sätt. Ju högre sharpekvot desto bättre.
En sharpekvot på 0,4 är ett bra riktvärde för en nybörjarinvesterare och 0,6 är ett ett bra riktvärde för den som lägger lite mer tid på sina investeringar.

En bra mix av fonder, aktier och räntor

För att öka din sharpekvot kan du jobba med att kombinera innehållet i din portfölj. Istället för att enbart ha aktier bör du “blanda ut” den med en andel fonder och även i vissa fall räntefonder. Börjar marknaden svänga mer än normalt så kommer din sharpekvot att gå ned.
Då kan det vara läge att se över sin portfölj och kanske sälja av lite aktier för att investera i räntefonder istället. De flesta investerare gör redan detta idag, men tänker kanske inte på att det finns ett bra och konkret värde för att indikera att sådana beslut kan vara aktuella.

Negativ sharpekvot

Ett problem med Sharpekvoten  är att varje gång avkastningen har varit lägre än den riskfria räntan så blir sharpekvoten negativt. Detta begränsar användningsområdet ordentligt för sharpekvoten då detta gör mätningen i princip värdelös.

Hög sharpekvot är inte detsamma som hög avkastning

En hög Sharpekvot betyder inte hög avkastning. Du kan i vissa fall ha ett Sharpekvot på över 3 men ha en avkstning på 1-1,5% om året. Det enda som detta säger är att avkastningen som man får är bra i förhållande till risken. Avkastningen i sig är mycket låg och troligen inget som du skulle vilja lägga mycket pengar på om du exempelvis är långsiktig på aktiemarknaden.

 Sharpekvot som underlag i dina beslut

När du blivit bekväm i att använda begreppet kommer det bli mer naturligt att involvera det som underlag i dina beslut. I början krävs det kanske att man sitter med miniräknaren och gör beräkningar för att få en känsla för begreppet. Men allt eftersom du använder det mer och mer så kommer sambandet att bli mer uppenbart.
För att ta ett enkelt och konkret exempel på hur man kan använda begreppet sharpekvot kan vi tänka oss att vi har två aktier. Över tid så har aktie X ökat 15% medan aktie Y har ökat 10%. Tittar vi närmre på aktierna så ser vi att X har svängt betydligt mer än Y.
Nu kanske vi undrar om svängningarna varit rimliga med tanke på den högre avkastning vi fått ställt mot att vi istället hade investerat i aktie Y. Här kommer sharpekvoten väl till pass. Vi tar enkelt fram ett värde på båda aktierna och kan på så sätt jämföra dom med varandra.

Sharpekvot som ett verktyg av flera

Om vi håller oss kvar vid exemplet ovan så vet vi ju också att en aktie är så mycket mer än avkastningen över en viss tid samt dess svängningar. Vi måste även ta hänsyn till den marknad aktien befinner sig på. Befinner sig den ena aktien på en mycket konjunkturkänslig marknad, så som inom industrisektorn, medan den andra aktien befinner sig i läkemedelsindustrin och inte alls är lika känslig för konjunkturen så blir lätt sharpekvoten mindre relevant.
Tar vi dessutom i beaktande att en investering kan vara kortsiktig, på medellång sikt eller långsiktigt så ser vi snart att vi måste addera flera indikatorer och beräkningar för att kunna fatta rätt beslut för våra investeringar. Långsiktiga investeringar tar i regel inte lika mycket hänsyn till svängningar i kursen då man tittar mer på fundamentala indikatorer, så som ifall bolaget har en bra avkastning på sitt egna kapital, etc.

Kort om sharpekvoten för fonder

Avslutningsvis kan det vara värt att nämna att du förmodligen redan använder sharpekvoten oftare än vad du tror. Gå in på vilken lista som helst över fonder och du kan enkelt se vilken risk fonden har. Bredvid ser du avkastningen och visst för du konstant enklare jämförelser i ditt huvud för att ställa avkastningen mot risken? Med sharpekvoten får du helt enkelt ett konkret värde på den jämförelsen.

Ha koll på vad du jämför. Jämför inte äpplen med päron, Nybörjarmisstag med Sharpekvoten

Det är lätt att gå vilse om man tittar på prestandamått för investeringar och trading. För många så är uträkningarna inte självklara och det kan vara svårt att greppa och direkt förstå vad man mäter. Exempelvis Sharpekvoten kan lätt bara bli ett abstrakt tal. Man googlar kanske på vad en bra strategi bör ha för en sharpekvot.
Kanske man läser att det skall ligga över 1 eller högre om det skall vara bra och godkänd. Problemet med detta är att olika leverantörer använder olika matematik och tillvägagångssätt för att ta fram sharpekvoten. Exempelvis använder Morningstar.se årstakt för att mäta Sharpekvot medan populära Tradestation inom trading använder månadstakt. Skillnaden blir mycket stor och man kan inte jämföra de 2.
Om du ändå skulle göra det så skulle du riskera att kasta bort strategier som mäts i månadstakt och som kanske fungerar mycket bra. Kanske du skulle handla med strategier som är usla för du tar något som mäts i årstakt och mäter med något som gjorts i månadstakt. Som trader eller investerare bör du alltså lära dig lite mer om vad det är du mäter innan du börjar att använda Sharpekvoten. Personligen använder jag inte Sharpekvoten.
Jag tycker den är alltför trubbig och inte tillräckligt bra för de ändamål som jag behöver den till vilket är algotrading, daytrading och trading generellt. Där går jag också in på vad jag och många av mina kollegor använder för att mäta avkastning och risk.

Riskjusterad avkastning och sharpekvoten

Sharpekvoten är ett välanvänt mått på riskjusterad avkastning inom fondförvaltning och aktieportföljer och som är framtaget av William Sharpe. Riskjusterad avkastning innebär att man tittar på hur hög avkastningen är i förhållande till portföljens risk. Riskjusterad avkastning är alltså avkastningen utöver den riskfria räntan i relation till investeringens risk.

Andra avkastningmått än Sharpekvot

Ett bättre mått än Sharpekvot om man ändå vill använda ett liknande tillvägagångssätt är Sortinokvoten. Sortinokvoten är en vidareutveckling av Sharpekvoten. Skillnaden ligger i att Sortinokvoten använder den volatilitet som uppstår när den underliggande tillgången minskar i värde vilket alltså Sharpekvoten inte gör.
Andra vanliga avkastningsmått utöver Sharpekvot är Jensens alfa, Rina index, Profit factor, K-ratio och Treynors kvot.

Sharpekvot kallas som ni kanske redan förstått sharpe ratio på engelska.

Summering

Sharpekvot är ett mått som används för att bedöma hur bra en investering presterar. Det är en formel som jämför avkastningen på en investering med den risk som är förknippad med den. Det betyder att ju högre Sharpekvot, desto bättre är investeringens riskjusterade avkastning. En negativ Sharpekvot innebär att investeringen har haft en lägre avkastning än det som kunde förväntas med den risk som fanns. Sharpekvot formeln är R = (Riskjusterad avkastning – Riskfri ränta) / Standardavvikelse. En bra Sharpekvot är ett mått som indikerar att investeringen har haft en hög riskjusterad avkastning och låg risk.

Standardavvikelsen är ett mått som mäter hur mycket avkastningen varierar från den förväntade avkastningen. Jensens Alpha är en annan formel som används för att mäta investeringsrisk och avkastning. Den hjälper till att avgöra om en investering har presterat bättre än vad som förväntats jämfört med ett relevant jämförelseindex. För att räkna ut Sharpekvot, standardavvikelse och Jensens Alpha kan du använda olika kalkylatorer på nätet, t.ex.

Nordnet Kalkylator eller Avanza Kalkylator. Du kan också använda Fondräknare för att ta reda på förväntad avkastning eller räkna ut utdelningsportföljer. För att få en ökning av avkastningen och minska risken är det viktigt att ha en hög Sharpekvot och ett högt Jensens Alpha. Det är också viktigt att ha en förståelse för risker och att ta hänsyn till de fördelar och risker som är förknippade med olika investeringar.

Jag hoppas du lärde dig något med denna artikel om Sharpekvoten.