Sharpekvot eller Sharpe Ratio, vad är det? – förklaring och definition

Sharpekvot eller Sharpe Ratio, vad är det? – förklaring och definition

Begreppet sharpekvot har utvecklats för att man på ett enkelt sätt ska kunna få en indikation på hur bra avkastning ens portfölj av aktier eller fonder har haft med hänsyn till den risk man tagit. Sharpekvoten kan vara mycket användbar om man vill jämföra olika portföljer med varandra och här ska vi nu gå igenom begreppet i detalj samt se vilka olika användningsområden som finns. 

Definition av sharpekvot formel (sharpe ratio)

Sharpekvot definieras som portföljens avkastning minus riskfri ränta delat på svängningen i portföljen. Alltså:

Sharpekvot

Riskfri ränta brukar sättas till 3 månadersräntan. Detta för att kunna jämföra med den avkastning man skulle få på pengarna om man satte in dom på ett konto utan risk. Svängningen i portföljen mäts i standardavvikelse och visar alltså hur mycket värdepappret svängt i förhållande till sitt medelvärde. Sharpekvot räknas ut genom att man tar avkastningen minus den riskfria räntan dividerat med portföljens standardavvikelse. Sharpekvoten mäter alltså risk genom att den tittar på standardavvikelsen vilket i detta falllet representeras av volatilitet och som enkelt uttyckt visar hur mycket värdet på portföljen har svängt upp och ner.

Ekvationen togs fram av den amerikanske ekonomen William Sharpe som tilldelades Sveriges Riksbanks Pris i Ekonomisk Vetenskap till Alfred Nobels minne 1990. William Sharpe är alltså novelpristagare.

Begreppet sharpekvotens användningsområden

Precis som alla andra begrepp, indikatorer och nyckeltal så bör sharpekvot användas som ett av flera hjälpmedel för att fatta beslut gällande investeringar. Att stirra sig blind på endast ett värde innebär istället en större risk. Sharpekvoten är dock en mycket bra indikator på om din portfölj eller en fond ligger i linje med den risk du är villig att ta på dina investeringar. Vi pratar ju ofta om avkastning och hur man gör för att uppnå den nivå man strävar efter. Det blir då också naturligt att tala om risk. De flesta känner till att ju högre risk man tar desto mer kan man vinna men också förlora. 

Hur du använder sharpekvoten

I och med att sharpekvot är ett mycket etablerat begrepp kan du oftast hitta värdet själv utan att behöva beräkna det. De flesta fonder anger kvoten i sin sammanfattning. Enkelt uttryckt så tolkas sharpekvoten på följande sätt. Ju högre sharpekvot desto bättre. En sharpekvot på 0,4 är ett bra riktvärde för en nybörjarinvesterare och 0,6 är ett ett bra riktvärde för den som lägger lite mer tid på sina investeringar.

sharpe kvot

En bra mix av fonder, aktier och räntor

För att öka din sharpekvot kan du jobba med att kombinera innehållet i din portfölj. Istället för att enbart ha aktier bör du “blanda ut” den med en andel fonder och även i vissa fall räntefonder. Börjar marknaden svänga mer än normalt så kommer din sharpekvot att gå ned. Då kan det vara läge att se över sin portfölj och kanske sälja av lite aktier för att investera i räntefonder istället. De flesta investerare gör redan detta idag, men tänker kanske inte på att det finns ett bra och konkret värde för att indikera att sådana beslut kan vara aktuella.

 Sharpekvot som underlag i dina beslut

När du blivit bekväm i att använda begreppet kommer det bli mer naturligt att involvera det som underlag i dina beslut. I början krävs det kanske att man sitter med miniräknaren och gör beräkningar för att få en känsla för begreppet. Men allt eftersom du använder det mer och mer så kommer sambandet att bli mer uppenbart.

För att ta ett enkelt och konkret exempel på hur man kan använda begreppet sharpekvot kan vi tänka oss att vi har två aktier. Över tid så har aktie X ökat 15% medan aktie Y har ökat 10%. Tittar vi närmre på aktierna så ser vi att X har svängt betydligt mer än Y. Nu kanske vi undrar om svängningarna varit rimliga med tanke på den högre avkastning vi fått ställt mot att vi istället hade investerat i aktie Y. Här kommer sharpekvoten väl till pass. Vi tar enkelt fram ett värde på båda aktierna och kan på så sätt jämföra dom med varandra.

 Sharpekvot som ett verktyg av flera

Om vi håller oss kvar vid exemplet ovan så vet vi ju också att en aktie är så mycket mer än avkastningen över en viss tid samt dess svängningar. Vi måste även ta hänsyn till den marknad aktien befinner sig på. Befinner sig den ena aktien på en mycket konjunkturkänslig marknad, så som inom industrisektorn, medan den andra aktien befinner sig i läkemedelsindustrin och inte alls är lika känslig för konjunkturen så blir lätt sharpekvoten mindre relevant. Tar vi dessutom i beaktande att en investering kan vara kortsiktig, på medellång sikt eller långsiktigt så ser vi snart att vi måste addera flera indikatorer och beräkningar för att kunna fatta rätt belut för våra investeringar. Långsiktiga investeringar tar i regel inte lika mycket hänsyn till svängningar i kursen då man tittar mer på fundamentala indikatorer, så som ifall bolaget har en bra avkastning på sitt egna kapital, etc.

Kort om sharpekvoten för fonder

Avslutningvis kan det vara värt att nämna att du förmodligen redan använder sharpekvoten oftare än vad du tror. Gå in på vilken lista som helst över fonder och du kan enkelt se vilken risk fonden har. Bredvid ser du avkastningen och visst för du konstant enklare jämförelser i ditt huvud för att ställa avkastningen mot risken? Med sharpekvoten får du helt enkelt ett konkret värde på den jämförelsen.

Ha koll på vad du jämför. Jämför inte äpplen med päron

Det är lätt att gå vilse om man tittar på prestandamått för investeringar och trading. För många så är uträkningarna inte självklara och det kan vara svårt att greppa och direkt förstå vad man mäter. Exempelvis Sharpe ratiot kan lätt bara bli ett abstrakt tal. Man googlar kanske på vad en bra strategi bör ha för en sharpekvot. Kanske man läser att det skall ligga över 1 eller högre om det skall vara bra och godkänd. Problemet med detta är att olika leverantörer av detta prestandamått använder olika matematik och tillvägagångssätt för att ta fram sharpekvoten. Exempelvis använder Morningstar årstakt för att mäta Sharperatio medan populära Tradestation inom trading använder månadstakt. Skillnaden blir mycket stor och man kan inte jämföra de 2. Om du ändå skulle göra det så skulle du riskera att kasta bort strategier som mäts i månadstakt och som kanske fungerar mycket bra. Kanske du skulle handla med strategier som är usla för du tar något som mäts i årstakt och mäter med något som gjorts i månadstakt. Du bör alltså lära dig lite mer om vad det är du mäter innan du börjar att använda prestandamåttet. Personligen använder jag itne Sharpekvoten. Jag tycker den är alltför trubbig och inte tillräckligt bra för de ändamål som jag behöver den till vilket är algotrading och trading generellt. Där går jag också in på vad jag och många av mina kollegor använder för att mäta avkastning och risk.

Negativ sharpekvot

Ett problem med sharpe ratiot är att varje gång avkastningen har varit lägre än den riskfria räntan så blir sharpe ratiot negativt. Detta begränsar användningsområdet ordentligt för sharpekvoten då detta gör mätningen i princip värdelös.

Hög sharpekvot är inte detsamma som hög avkastning

En hög Sharpekvot betyder inte hög avkastning. Du kan i vissa fall ha ett sharperatio på över 3 men ha en avkstning på 1-1,5% om året. Det enda som detta säger är att avkastningen som man får är bra i förhållande till risken. Avkastningen i sig är mycket låg och troligen inget som du skulle vilja lägga mycket pengar på om du exempelvis är långsiktig på aktiemarkanden.

sharpekvot

sharpekvot

Vad är en bra sharpekvot?

Över 1 är bra, över 3 mycket bra och över 3 världsklass. Var försiktig bara om det du jämför med mäts på årsbasis eller månadsbasis.

En video som förklarar vad sharpekvoten är:

Andra avkastningmått

Ett bättre mått om man ändå vill använda ett liknande tillvägagångssätt är Sortinokvoten. Sortinokvoten är en vidareutveckling av Sharperatiot. Skillnaden ligger i att Sortinokvoten använder den volatilitet som uppstår när den underliggande tillgången minskar i värde vilet alltså Sharpekvoten inte gör.

Andra vanliga avkastningsmått är Jensens alfa, Rina index, Profit factor, K-ratio och Treynors kvot.

WP to LinkedIn Auto Publish Powered By : XYZScripts.com