Last Updated on 18 October, 2024 by Håkan Samuelsson
Värdeinvestering och värdeaktier är en investeringsstrategi som bygger på att hitta aktier med ett pris som ligger under deras egentliga värde. Man kallar dem ibland värdeaktier.
En investerare som ägnar sig åt värdeinvesteringar inser att marknaden ofta överreagerar. Istället för att dras med i masshysterin och jaga ett stigande pris försöker värdeinvesteraren hitta köptillfällen som baseras på fundamental analys av värdeaktier. Enligt denna strategi inträffar inte sällan de bästa köptillfällena när börsen mår som sämst.
Warren Buffet är vår tids mest kända värdeinvesterare. Själva grunden för denna investeringsfilosofi lades av Buffets mentor, Benjamin Graham.
Så här fungerar värdeinvestering
Värdeinvestering börjar med att ta reda på hur mycket de värdeaktier som du funderar på att köpa är värda. När du vet värdet kan du bedöma om dagens pris är bra eller om aktien är för dyr.
Precis som du förmodligen gärna köper varor på rea kan du som värdeinvesterare hålla utkik efter fynd på aktiemarknaden.
En värdeinvesterare vet att aktiernas pris fluktuerar. Marknaden är nästan manodepressiv och tar ut svängarna för mycket i både uppgång och nedgång. Detta är något som man kan utnyttja till sin fördel om man kan räkna ut vad en aktie egentligen är värd.
När man ägnar sig åt värdeinvestering försöker man hitta värdeaktier som marknaden underskattat. Genom att köpa in sig i sådana bolag och ha ett långsiktigt perspektiv på sina investeringar är tanken att det kommer att löna sig i längden. Förr eller senare ”inser” marknaden sitt misstag.
En värdeinvesterare lägger stor vikt vid den egna analysen av olika bolag. Att följa massorna är inget för en värdeinvesterare.
Bäst böcker om värdeinvestering
Dessa är några av de mest kända och bästa böckerna om värdeinvestering:
- The Intelligent Investor – Benjamin Graham – (KÖP PÅ ADLIBRIS) – (KÖP PÅ BOKUS)
- The Little Book That Beats the Market – Joel Greenblatt – (KÖP PÅ ADLIBRIS) – (KÖP PÅ BOKUS)
- The Little Book of Common Sense Investing: – John Bogle – (KÖP PÅ ADLIBRIS) – (KÖP PÅ BOKUS)
- Strategic Value Investing: Practical Techniques of Leading Value Investors – Stephen Horan mfl – (KÖP PÅ ADLIBRIS) – (KÖP PÅ BOKUS)
- The Warren Buffett Portfolio: Mastering the Power of the Focus… – Robert G. Hagstrom – (KÖP PÅ ADLIBRIS) – (KÖP PÅ BOKUS)
Dessutom är Warren Buffets brev till aktieägarna i Berkshire Hathaway en guldgruva för värdeinvesterare.
Warren Buffet – vår tids största värdeinvesterare?
En av de samtida mest kända investerarna som ägnar sig åt värdeinvestering är Warren Buffet. Hans nästan nonchalanta – eller stoiska – attityd inför marknadens svängningar kan få symbolisera mycket av det som värdeinvestering innebär. Warren Buffet är känd för sin långsiktighet i sina investeringar och för att försöka identifiera vilka bolag som verkligen är värda att investera i.
Buffets och andra värdeinvesterare tänker att de vill äga ett bolag för de kvaliteter som bolaget uppvisar, inte för att priset råkar stiga. Många värdeinvesterare ser sig själva som delägare i bolaget och engagerar sig i det, snarare än att betrakta aktien som ett abstrakt värdepapper i mängden.
En investeringsfilosofi med stabil teoretisk grund
Warren Buffet må vara mest känd för de flesta idag, men det var hans mentor Benjamin Graham som ”uppfann” begreppet värdeinvestering. Graham lade tillsammans med sin professorskollega David Dodd de teoretiska grunderna för värdeinvesteringar vid Columbia Business School 1934. Konceptet fick allmän spridning 1949 när Graham släppte sin bok ”The Intelligent Investor”.
Värdeinvestering enligt Graham
Enligt Benjamin Graham ska man börja med att räkna ut en värdeakties egentliga värde (”intrinsic value” på engelska). Så här såg formeln ut från början:
Det egentliga värdet = vinst/aktie x (8,5 + 2 x företaget långsiktiga tillväxttakt)
Siffran 8,5 i ekvationen kommer från att ett bolag utan tillväxt har ett P/E-tal på 8,5 enligt Graham. Senare lade Graham till den riskfria räntan till ekvationen.
Flera begrepp angående värdeaktier
Idag finns kanske den största nyttan med Grahams teori i värdeinvesteringens essens: att hitta bolag som säljs till ett rabatterat pris på börsen. Investerare använder olika sätt för att identifiera sina investeringscase. Gemensamt för värdeinvesterare är att man utgår från företagens fundamentala data. Hit hör balansräkningen och nyckeltal som kan tas fram ur denna. Hit hör även affärsidé, marknadsföring, konkurrenssituation och ledarskap. Låt oss titta på några exempel!
P/E-tal
Ett av de vanligaste nyckeltalen bland värdeinvesterare är P/E-talet. Det består av aktiepriset dividerat med vinsten per aktie. När priset på aktien stiger gör även P/E-talet det. Ofta när man talar om höga och låga värderingar på börsen eller i enskilda bolag är det P/E-talet man pratar om.
P/B-tal
P/B-talet används kanske inte lika ofta av gemene man som P/E-talet, men är populärt bland värdeinvesterare. Det fungerar på ett liknande sätt som P/E-värdet. Istället för att sätta aktiepriset i förhållande till vinsten jämför man det med det bokförda värdet (”book value”) i företaget. Tanken med P/B-talet är att man kan använda det för att hitta bolag som säljs billigare än bolagets bokförda tillgångar, eller i varje fall billigt i förhållande till tillgångarna.
NCAV
NCAV är en förkortning av Net Current Asset Value. På svenska kallas det för Nettoomsättningstillgångar. Detta värde motsvarar omsättningstillgångarna minus skulderna. Om bolaget skulle likvideras är det ungefär NCAV man skulle kunna få ut. Om en aktie är billigare än NCAV är det med andra ord ett tecken på att den är mycket billig.
Säkerhetsmarginal
Värdeinvesterare brukar söka efter värdeaktier där det finns en stor säkerhetsmarginal. Det skapar utrymme för vissa felberäkningar utan att investeringen blir värdelös. En värdeinvesterare gör med andra ord inte en snäv beräkning och satsar sina pengar utan lägger först på en säkerhetsmarginal på beräkningen innan man är beredd att satsa. I praktiken innebär det att köpa bolag som är ännu billigare än vad som anses vara billigt.
Så bygger du en portfölj för dina värdeinvesteringar med värdeaktier
Värdeinvesterare som Warren Buffet gör detaljerade analyser av de bolag som de investerar i. Det innebär i hans fall bland annat att lusläsa balansräkningarna och olika nyckeltal.
Ett snabbare sätt att bygga en aktieportfölj med värdebolag i är att använda sig av en kvantitativ strategi. Två kända kvantitativa värdestrategier är den Magiska Formeln och Dogs of the Dow.
Här är ett annat enkelt exempel:
- Använd en aktiescreener och sortera alla börsens värdeaktier efter ett värdemått, t.ex. P/E, P/B eller NCAV.
- Köp de 10-20 billigaste värdeaktierna (gärna genom att sprida ut inköpen över olika sektorer)
- Gör en ny screening efter ett år och byt ut de aktier som inte längre är billigast.
Nackdelar med värdeinvesteringar
Det finns även aspekter av värdeinvesteringar som kan vara till nackdel:
- Värdefälla: Det kan finnas andra anledningar än att marknaden reagerar irrationellt till att ett bolag är lågt värderat. Djupa finansiella problem kan till exempel göra att det blir till en så kallad värdefälla. Värdeinvesterare kan lockas av det låga priset, som dessvärre kanske aldrig återhämtar sig.
- Få tillväxtaktier: Det är få värdeaktier som samtidigt är tillväxtaktier. Tillväxtbolag ger ofta en högre avkastning eftersom de växer. Dessa bolag missar man ofta med en värdestrategi.
- Timing: En billig aktie kan ofta bli ännu billigare. Det kan ta flera år innan marknaden vänder.
- Otydligt: Olika investerare har olika kriterier för vad som är en värdeinvestering. Samma data kan leda till olika slutsatser kring vad det egentliga värdet är.
Sammanfattning
Med värdeinvestering menas att hitta värdeaktier som säljs till ett pris som är lägre än det egentliga värdet i bolaget. Det handlar om att hitta värdeaktier på ”rea”. Tanken är att dessa aktier kommer att stiga i pris i takt med att marknaden inser deras värde.