Last Updated on 12 April, 2024 by Håkan Samuelsson
Fondsparande är ett enkelt sätt att placera pengar i både svenska och utländska fonder, utan att själv behöva vara särskilt insatt i hur börsen fungerar. Fondsparande har historiskt sett också gett bra avkastning över tid till en rimlig kostnad, vilket gör det till ett utmärkt investeringsalternativ för långsiktigt sparande. Men vad är en fond egentligen – och hur fungerar ett fondsparande? Samuelssons Rapport ger dig en komplett guide med allt du behöver veta om fonder och fondsparande.
Fonder och fondsparande är det vanligaste och överlägset mest populära sparalternativet bland svenska folket idag, både privat och genom pension via det allmänna premiepensionssystemet. Det är ett förhållandevis billigt sätt att spara pengar, det är enklare och bekvämare än exempelvis skog och fastigheter och det innebär en lägre risk än handel med enskilda aktier. Dessutom ges pengarna chans att växa i fonder, till skillnad från om man har dem på ett vanligt sparkonto.
Den första svenska aktiefonden såg dagens ljus på 1950-talet, och sedan dess har mycket hänt på området. Idag har hela 98% av svenska folket ett fondsparande – men trots det upplever många att de saknar tillräcklig kunskap om det hela. Hur många fonder ska man ha, till exempel? Och vad ska man tänka på när man sparar i fonder? Frågetecknen kan vara många, men förhoppningsvis kan denna guide göra det lite enklare att förstå.
10 populäraste fonderna hos Avanza
Låt oss börja med en topplista över de mest handlade fonderna hos Avanza:
- Avanza Zero
- Spiltan Aktiefond Investmentbolag
- Avanza Global
- Länsförsäkringar Global Indexnära
- Swedbank Robur Access Asien
- AMF Räntefond Lång
- SPP Aktiefond USA
- Swedbank Robur Ny Teknik A
- Avanza 75
- Avanza Auto 6
Vad är en fond?
En fond är en samling värdepapper vilka kollektivt ägs av de som investerat i fonden, och som förvaltas av en eller flera utsedda fondförvaltare. Denna samling kallas i sammanhanget för portfölj. Mängden värdepapper i portföljen varierar mellan olika fonder, där somliga endast har ett trettiotal medan andra kan ha långt över tusen bolag och dess aktier representerade i innehavet.
Precis som antal inkluderade värdepapper varierar mellan olika fonder, ser också inriktningarna olika ut. En del fonder är exempelvis särskilt fokuserade på områden som teknik och/eller sjukvård, medan andra främst investerar i företag som sysslar med fastigheter, IT eller industri.
Genom att investera pengar i en fond blir du indirekt delägare till samtliga av de värdepapper som ingår i fonden. Ju mer kapital du väljer att placera i fondportföljen, desto större blir din fondandel. Utvecklas fonden bra och går med plus, gör även din andel det – liksom en negativ utveckling för fonden innebär att din andel också tappar i värde.
Olika typer av fonder – här är de vanligaste
Förutom att fonder kan ha olika inriktning när det gäller branscher, kan karakteristikan för dem också skilja sig åt. Idag finns mängder av olika slags fonder man kan placera pengar i, vilka kategoriseras utifrån vilken typ av värdepapper de investerar i, på vilken eller vilka marknader samt hur de förvaltas. För att enklare kunna välja den fondtyp som bäst sammanstämmer med din sparhorisont och dina förutsättningar, är det viktigt att känna till vad som skiljer de olika fonderna åt.
Läs gärna mer om vad vi kallar de bästa fonderna
Här följer en lista över de vanligaste och mest kända fondtyperna:
Indexfonder
En av de vanligaste sorterna, och den fondtypen många svenskar väljer när de ska spara pengar i fonder. Indexfonder är ofta passivt förvaltade, vilket innebär att de har som mål att prestera i likhet med ett specifikt marknadsindex – till exempel OMX Stockholm 30 eller MSCI Europe NR USD. Varken bättre eller sämre. En passivt förvaltad fond kräver inte lika mycket aktiv handpåläggning som en aktivt förvaltad fond, varför förvaltningsavgiften och därmed den totala avgiften i regel är lägre för en indexfond.
Indexfonder är ett mycket bra alternativ när du vill spara i fonder med lite lägre risk. Eftersom en indexfond spänner över ett stort antal bolag, aktier och branscher blir den negativa effekten inte lika kännbar om en eller ett par av aktierna som omfattas av indexet skulle tappa. På samma sätt blir emellertid inte uppgången lika kraftig snabbt, men över tid har indexfonder gett en historiskt bra avkastning.
Fördelar: Lägre avgift och lägre risk. Utmärkt fondsparande för nybörjare.
Nackdelar: Sämre chans till riktigt hög avkastning.
Aktiefonder
Till kategorin aktiefonder räknas de fonder där minst 75% av det totala kapitalet är investerat i aktier eller instrument som liknar aktier. Aktiefonder kan ha inriktning mot såväl svenska som utländska bolag, och ha fokus på särskilda regionala marknader som exemplevis Kina eller USA – men även större områden som Europa, Asien eller globalt. De flesta aktiefonder innehåller minst 20-30 stycken bolagsaktier, vilket ger god marginal till det svenska lagkravet om ett minimum på aktier i 16 olika företag.
Aktiefonder är till skillnad från indexfonder i regel aktivt förvaltade. En eller ett par utsedda fondförvaltare ansvarar alltså för att se över och hantera fondens innehav och placeringar i syfte att nå så bra värdeutveckling som möjligt, i enlighet med fondens mål och inriktning. Aktiefonder är med andra ord ämnade att gå bättre än index. Den aktiva förvaltningen innebär en något högre avgift och det snävare innehavet ger en något sämre diversifiering, varför investeringar i aktiefonder är förenat med lite högre risk.
Fördelar: Bäst chans till högre avkastning på kortare tid.
Nackdelar: Aktiv förvaltning ger lite högre avgift. Oftast högre risk.
Räntefonder
Ett av de minst riskfyllda alternativen, men också det som ger långsammast värdeutveckling och lägst avkastningspotential. Till kategorin räntefonder räknas likviditetsfonder, penningmarknadsfonder och obligationsfonder – i vilka 100% av fondens förmögenhet placeras i olika typer av räntebärande värdepapper. Exempel på räntebärande värdepapper är obligationer och statsskuldväxlar.
Enkelt förklarat kan man säga att en investering i en räntefond, innebär att du investerar/sparar pengar i ett lån. Idén med en räntefond bygger nämligen på att fonden lånar ut kapital till olika aktörer, exempelvis företag eller staten, för vilket den sedan erhåller ränta – därav namnet räntefond.
Räntefonder finns som korta respektive långa, där de korta har en utlåningstid på 1 år eller mindre, och de långa har en längre utlåningstid. Korta räntefonder innebär lite högre risk än långa räntefonder, men bägge alternativen är tryggare än att investera på börsen.
Fördelar: Mycket bra alternativ när börsen är orolig. Lägre risk gör räntefonder lämpliga för ett mer kortsiktigt sparande.
Nackdelar: Lägre avkastning.
Blandfonder
En blandfond kan liknas vid en kombination av en aktiefond och en räntefond, där fondens förmögenhet placeras i både aktier och räntebärande värdepapper. Blandfonder har i regel medelhög risk och kan vara ett intressant alternativ för dig som vill ha chans till högre avkastning än vad som är möjligt med en vanlig räntefond, men önskar ta lite lägre risk än vad en aktiefond ger.
Fördelar: Bra diversifiering låter dig ta del av både uppgångar på börsen och positiva ränteeffekter, samtidigt som du är mindre sårbar för kännbara nedgångar.
Nackdelar: Du går miste om en del av utvecklingen när börsen stiger. Se också upp med dyra avgifter på vissa blandfonder.
Hedgefonder
Till skillnad från andra fondtyper är inte hedgefonder obligerade att endast investera i en viss sorts värdepapper. De friare placeringsreglerna ger hedgefonder möjlighet att placera och fördela sitt kapital i olika typer av tillgångar, i syfte att skapa en bättre diversifiering och ett bättre skydd mot eventuella nedgångar. Hedgefonder finns med både låg, mellan och hög risk men trots avsikten med bättre skydd är en hedgefond ingen garanti för vare sig bättre avkastning eller mindre förlust.
Fördelar: Bra spridning och chans till hög, riskjusterad avkastning.
Nackdelar: För att investera i en hedgefond krävs i regel ett högt ingångskapital. Många har även dyra avgifter.
Fond i fond
Fond i fond-fonder innebär att fonden i fråga investerar majoriteten av det totala kapitalet i andra fonder, snarare än i faktiska värdepapper som aktier eller obligationer.
Fördelar: Jämförelsevis låg risk, vilket gör fond i fond-fonder attraktiva för nybörjare som önskar börja fondspara.
Nackdelar: Sämre avkastning, svårt att veta exakt vad fonden faktiskt investerar i. Ofta dyr avgift i förhållande till vad man får.
Globalfonder, regionfonder och länderfonder
Globala fonder är fonder som investerar pengar i aktier och värdepapper hos bolag över hela världen. Innehavet i en globalfond har således en mycket bra geografisk spridning, vilket i sin tur ger en bättre riskspridning när du sparar i dem.
Regionfonder är precis som namnet avslöjar fonder vars placeringar är koncentrerade inom en viss region – antingen en större eller en mindre sådan. Exempel på regionfonder är Afrikafonder, Rysslandfonder och Asienfonder.
Länderfonder är fonder avsedda att endast investera i ett visst land. Sverigefonder är ett exempel eftersom placeringarna endast gör i svenska bolag (ibland undantaget några få procent som tillåts investeras i en annan, ofta närliggande marknad).
Etiska fonder
Etiska fonder innebär att fondbolaget aktivt exkluderar bolag vars produkter eller metoder kan anses vara oetiska. Det kan bland annat handla om företag som begår allvarliga miljöbrott eller som producerar kontroversiella varor, som exempelvis vapen, tobak och alkohol.
Genom att välja etiska alternativ när du sparar i fonder, kan du som investerare känna dig trygg med att ditt sparande går i linje med dina värderingar. Utbudet av etiska och hållbara fonder blir också allt större i takt med att efterfrågan ökar, vilket innebär att du har gott om bra valmöjligheter om du vill spara i fonder som värdesätter etik, moral och miljö. Information om huruvida en fond är etisk eller inte hittar du i fondens detaljblad.
Varför är det bra att spara i fonder?
Det finns flera olika anledningar till varför fondsparande är ett bra investeringsalternativ för många, och varför man bör överväga att börja spara i fonder om man ännu inte har kommit igång.
Genom att spara i fonder ges du till exempel möjlighet att på ett enkelt och förhållandevis billigt sätt investera i aktier och värdepapper du själv annars inte skulle göra. Många upplever att börsen och handel med finansiella produkter är krångligt att förstå sig på och kräver tid och engagemang man inte har. Placerar du pengar i fonder blir du dock indirekt ägare till aktier och andra värdepapper, utan att själv behöva ha särskilt mycket tid, kunskap eller insikt om finansmarknaden eller hur kugghjulen bakom fungerar.
Vare sig du väljer en aktivt eller passivt förvaltad fond, överlåter du ansvaret för att sköta fonden och dess placeringar åt någon med professionell kunskap. Genom att titta på historisk avkastning kan du få en bra fingervisning om hur pass skicklig fondförvaltaren är, samt en uppskattning om hur mycket din placering kan tänkas gå med vinst. Den lilla förvaltningsavgift du betalar får du oftast tillbaka flerfaldigt med den vinst fonden troligtvis genererar över tid.
Den breda riskspridningen är ytterligare en stor fördel med att investera i fonder. Sparar du aktier i ett eller ett par specifika bolag blir du direkt sårbar för eventuella nedgångar och förluster i just de bolagen. Med fonder däremot, som ofta har innehavet fördelat på minst 20-30 aktier, obligationer eller andra värdepapper, får du mycket mer riskspridning och du är bättre skyddad mot oroligheter på börsen.
Så kommer du igång med fondsparande
De senaste årens tekniska utvecklingar och lanseringen av flera onlinebaserade aktiemäklare och fondtorg, som exempelvis Avanza och Nordnet, har gjort det enklare och mer lättillgängligt än någonsin att spara i fonder. Att organisera ditt fondsparande via ditt bankkontor eller direkt via fondbolaget är förstås fortfarande möjligt, men allra smidigast är det via en nätmäklare. Där får du dessutom störst utbud och flest valmöjligheter.
Så hur går man då tillväga – hur sparar man i fonder? Första steget är att registrera dig för ett konto hos ett fondtorg, om du väljer att satsa på en sådan plattform. Dessa konton är kostnadsfria hos såväl Avanza som Nordnet, och tar endast någon minut eller två att logga in på och komma igång med. Väl registrerad kan du välja mellan att börja spara på ett eller flera av följande tre kontoalternativ:
- Aktie- och fondkonto: Den traditionella typen av handelskonto för att spara i fond eller aktier. Vinster beskattas med 30%, men man kan även kvitta dem mot förluster i samband med deklarationen. Kallas även depåkonto.
- Investeringssparkonto (ISK): Med ett ISK kan du köpa och sälja värdepapper precis som med ett aktie- och fondkonto. Andra beskattningsregler föreligger dock, vilka innebär att en schablonskatt (baserad på ditt totala innehav) dras 4 gånger/år. Ett ISK är ett enklare sätt att spara eftersom det inte kräver någon redovisning i deklarationen, och är det mest förmånliga alternativet om du räknar med att du får en vinst på mer än 1,27% per år.
- Kapitalförsäkring: Samma beskattningsregler som för ISK, men eftersom KF är en försäkring ägs aktierna/fonderna av försäkringsbolaget. Du har således ingen rösträtt för ditt innehav, vilket du däremot har med ett ISK där du själv står som ägare. En fördel med kapitalförsäkringar är att en eller flera förmånstagare får anges, till vilka försäkringen tillfaller om du skulle avlida. Detta är inte möjligt med ett ISK, utan där tillfaller istället allt kapital ditt dödsbo.
Vi rekommenderar att du läser på lite mer om varje kontotyp innan du bestämmer dig. Idag väljer de flesta svenskar att fondspara på ett ISK, men samtliga tre kontotyper har både för- och nackdelar som gör dem mer eller mindre lämpliga utifrån vissa förutsättningar. Det kan vara värt att flytta dina pengar om du tjänar mer hos en annan nätmäklare.
Dags att välja – hur många fonder bör man ha?
Det här är något många känner sig osäkra på. Hur många fonder ska man egentligen ha? Och hur många får man ha? Egentligen finns här inga rätt eller fel, du kan köpa andelar i så många eller så få fonder du vill. Ett bra tips är dock att satsa på mellan 3-7 stycken olika fonder. Då har du tillräckligt många för att få en bra riskspridning i ditt sparande, men samtidigt inte så pass många att det blir svårt att ha kontroll och få en överblick över ditt innehav.
Vilka fonder ska man köpa?
Utbudet av fonder är idag enormt, och det kan kännas näst intill omöjligt att veta vilka man egentligen ska välja när man ska börja med fonder. Bör man välja indexfonder eller aktiefonder? Och ska man ha med några branschfonder, som exempelvis råvarufonder eller läkemedelsfonder?
Många nybörjare funderar också över om det finns några säkra fonder, med vilka man garanterat får tillbaka det man investerat plus lite till. Det gör det dessvärre inte. Att spara i fonder innebär alltid ett visst ekonomiskt risktagande, risknivå, och historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Men det finns sätt att optimera sina chanser till bättre utdelning.
När du ska börja spara i fonder är det alltid viktigt att tänka på diversifiering – det vill säga att du får så bra riskspridning som möjligt på ditt sparande. Sparfonder har ju i sig en bra spridning eftersom kapitalet är fördelat på ett stort antal olika värdepapper, men det gäller också att välja olika typer av fonder. Att endast investera i likartade fonder på samma marknad är med andra ord ingen bra idé.
Val av fonder ska alltid göras utifrån dina egna förutsättningar och vilka sparmål du vill uppfylla. En vanlig strategi är emellertid att satsa på en bra fördelning av globalfonder, Sverigefonder, kort och lång räntefond samt någon branschfond. Tänk också på att kombinera index- och aktiefonder.
Skillnad och likheter mellan investmentbolag och fonder
Investmentbolag och fonder jämförs ofta som två relativt lika sparformer. Och visst finns det likheter mellan en fond och ett investmentföretag – men också stora skillnader. I grund och botten är en fond och ett investeringsföretag två helt olika typer av instrument.
När i månaden ska man köpa fonder?
Någon specifik dag då det är extra lämpligt att köpa fonder finns egentligen inte. Däremot tenderar många aktier, värdepapper och fonder att falla något i värde i mitten av månaden, för att sedan öka igen framåt månadsskiftet. För att pricka in bästa tajming kan man sikta på att handla omkring den 22-23 varje månad, och sälja precis i början av månaden. Här kan du läsa mer om hur man kan tänka kring bästa tiden att investera på börsen.
Jämför olika alternativ
I processen med att välja fonder och skapa en diversifierad portfölj är det också viktigt att jämföra olika fonder med varandra. Faktorer som historisk avkastning, inriktning, typ av förvaltning och nivå på avgift har stor betydelse och kan variera mycket fonder emellan. På Morningstar.se kan du se hur fonder betygsätts utifrån ett antal kriterier – något som kan vara till stor hjälp när du ska hitta rätt i djungeln av tillgängliga fonder.
Viktigt att komma ihåg är att man aldrig säkert kan veta hur fonder kommer att gå i framtiden. Vilka som kommer att öka och minska och vilka som kommer att ge mest kronor tillbaka är omöjligt att förutspå. Däremot kan man genom att titta på den historiska avkastningen få en bra uppskattning om hur utvecklingen kan förväntas att gå, och hur pass bra fondförvaltaren verkar vara. Tidigare avkastning är ingen garanti och innebär inte säkert att du får lika bra behållning i framtiden, men det kan ge dig en bra uppfattning om hur väl förvaltaren har lyckats hittills.
Vilka fonder går bäst?
Detta varierar förstås från tid till annan och utifrån hur det ser ut i världsekonomin och på de finansiella marknaderna. När världens börser går starkt och många bolag blomstrar ökar de flesta aktiefonder i värde. Råder det däremot oro på aktiemarknaderna, är det i regel bättre tider för fonder med räntebärande värdepapper. Det finns med andra ord inget statiskt svar på vilka slags fonder som alltid går bäst, vilket också är en av anledningarna till varför det är bra att ha olika fonder i sin portfölj.
Se upp med dyra avgifter
Olika fonder kostar olika mycket att spara i, och här gäller det att vara uppmärksam. Dyra avgifter riskerar nämligen att gröpa ur din eventuella avkastning och få ditt totala innehav att minska i värde. För de flesta fonder ligger den totala avgiften på mellan 0,20%-2,0%, men det finns även gratisfonder och fonder med en avgift om på närmare 3%. I den totala avgiften ingår bland annat förvaltningsavgift och distributionsavgift.
En bra rekommendation är att satsa på så billiga fonder som möjligt. Ska du investera i fond/fonder med hög avgift, gäller det att avkastningen blir så pass bra att den med råge överstiger kostnaden. Och för det finns inga garantier. Precis som med aktier, är det vid fondsparande aldrig säkert att du får tillbaka det du investerat – även om prognoserna för det är mycket goda.
Idag finns flera riktigt bra billiga fonder att välja mellan, däribland Avanza Zero och Avanza Global för att nämna två av de mest populära.
Lägg upp en strategi för ditt fondsparande
En investeringsplan eller en strategi är viktig att ha när du sparar i fonder. Utan en sådan är det lätt hänt att tappa fokus, och fatta felaktiga beslut gällande val av fonder eller huruvida det är läge att köpa eller sälja. Följande är bra att fundera över innan du börjar placera i fonder:
- Vad vill du uppnå med ditt sparande? Till vad ska du spara?
- Hur länge vill du spara?
- Vill du spara i fonder med låg risk och lägre förväntad avkastning, eller fonder med hög risk och högre förväntad avkastning?
- Hur vill du lägga upp ditt sparande? Vill du spara en mindre summa varje månad, eller investera ett större belopp på en gång?
Genom att ha koll på ovanstående faktorer blir det lättare att vara konsekvent i ditt sparande, och ha is i magen när du ser ditt innehav både öka och minska i värde under perioder. Finansiella marknader är volatila, svängningar kommer att ske och dina pengar kommer mest troligt att öka och minska lite fram och tillbaka. Känns det jobbigt att se dina placeringar minska i värde? Låt bli att logga in för ofta. Sparar du långsiktigt räcker det gott och väl att logga in någon gång per år.
Kan man förlora sina pengar i fonder?
Ja, man kan förlora sina pengar på fonder. Olika fonder har olika risknivåer. Man kan också tjäna mycket pengar på fonder. Det är därför viktigt att man läser på ordentligt innan man börjar handla med fonder. En bra guide hittar du här.
Vilka fonder ska man undvika?
Det är bra att fundera på sin egen risktolerans. Fonder går upp och ner och man bör ha läst på ordentligt innan man ger sig in i fonddjungeln.
Vilka fonder ska man köpa?
1. Börja med rätt risknivå
2. Välj inriktning
3. Välj inte för många fonder
4. Fundera på fondavgiften
5. Köp långsiktiga fonder av en trovärdig fondförvaltare
6. Köpa hållbara långsiktiga fonder?
Ett bra tips är att få inspiration av denna artikeln om vilka de bästa fonderna kan vara.
Spara i fonder – tips på vägen
Vi summerar guiden med en checklista på några smarta tips och råd att ta med dig när du ska komma igång med ditt fondsparande:
- Gör upp en strategi för ditt sparande – innan du sätter igång och sparar
- Jämför olika fonder och läs på om dem innan du bestämmer dig
- Välj den plattform du vill handla via – din bank, fondbolaget eller ett fondtorg
- Lägg ditt sparande på ett ISK eller i en KF så slipper du deklarera vinstskatt på fonder
- Satsa på en så bred riskspridning som möjligt
- Undvik fonder med alltför dyra avgifter
- Våga ha is i magen när marknaden svänger. Sälj inte bara för att börsen går ned, utan håll fast vid ditt långsiktiga mål
- Tidigare avkastning är ingen garanti. Kom ihåg att det aldrig är säkert att du får tillbaka lika bra vinst i framtiden, även om chanserna är goda på sikt.
- Känns det obekvämt att se värdet gå ned? Undvik att logga in för ofta. Och kom ihåg – du har inte förlorat några pengar så länge du inte säljer i en nedgång.
Önskar du läsa mer om sparande i fonder, hur många fonder i en fondportfölj som är optimalt samt ta del av aktiefonder-tips, ISK fonder-tips och mycket mer. Här på Samuelssons Rapport finner du mängder av intressanta artiklar och tjänster om hur du sparar pengar i fonder, vilka fonder som är de mest populära och hur man ska tänka överlag kring sitt fondsparande. Passa på att förkovra dig och läs mer. Genom att fortsätta använda den här webbplatsen godkänner de allmänna villkoren och användningen av cookies.
Här kan du läsa mer om våra fondguider och artiklar samlade i vårt arkiv på ett ställe.