Last Updated on 4 August, 2025 by Aktie, Fonder och Investeringar
Vad är självfinansieringsgrad och varför är det ett viktigt nyckeltal för företag och investerare? Självfinansieringsgraden är ett mått som visar i vilken utsträckning ett företag kan finansiera sina investeringar med internt genererade medel, såsom vinster från den löpande verksamheten, i stället för att förlita sig på externa lån eller kapitaltillskott. Detta nyckeltal, som hämtas från kassaflödesanalysen, ger en tydlig bild av företagets finansiella oberoende och stabilitet. Denna artikel erbjuder en djupgående förklaring av självfinansieringsgraden, hur den beräknas, dess betydelse för olika typer av företag och investerare, samt oväntade aspekter som kan påverka tolkningen av detta mått. Perfekt för dig som är intresserad av finans och företagsekonomi i Sverige.
Definition av självfinansieringsgrad
Självfinansieringsgrad är ett finansiellt nyckeltal som mäter hur stor del av ett företags investeringar i anläggnings- och omsättningstillgångar som finansieras med internt genererade medel, såsom kassaflöde från den löpande verksamheten. Det visar företagets förmåga att finansiera sin tillväxt eller sina investeringar utan att behöva ta upp lån eller ta in externt kapital. På engelska kallas detta mått ofta self-financing ratio eller internal financing ratio.
Nyckeltalet är särskilt viktigt för att bedöma ett företags finansiella hälsa och oberoende. Ett högt värde indikerar att företaget är mindre beroende av externa finansiärer, vilket minskar risken för skuldkriser, medan ett lågt värde kan signalera att företaget behöver låna eller emittera nya aktier för att finansiera sin verksamhet.
Hur beräknas självfinansieringsgrad?
Självfinansieringsgraden beräknas genom att dividera kassaflödet från den löpande verksamheten med kassaflödet från investeringsverksamheten. Formeln är:
Självfinansieringsgrad = Kassaflöde från löpande verksamhet ÷ Kassaflöde från investeringsverksamhet
Kassaflödet från den löpande verksamheten representerar de pengar som genereras från företagets kärnverksamhet, såsom försäljning av varor eller tjänster, minus driftskostnader. Kassaflödet från investeringsverksamheten inkluderar investeringar i anläggningstillgångar (som maskiner eller fastigheter) och omsättningstillgångar (som lager). Om självfinansieringsgraden är över 100 % betyder det att företaget kan finansiera alla sina investeringar internt, medan en lägre procentandel indikerar beroende av externa medel.
För att beräkna detta nyckeltal används data från företagets kassaflödesanalys, som finns i årsredovisningen. Plattformar som Avanza eller Nordnet kan också tillhandahålla denna information för noterade bolag.
Varför är självfinansieringsgrad viktigt?
Självfinansieringsgraden är ett nyckeltal som ger insikter om ett företags finansiella styrka och hållbarhet. Ett företag med hög självfinansieringsgrad har en stark förmåga att generera tillräckligt med kassaflöde för att finansiera sina investeringar, vilket minskar behovet av lån eller kapitaltillskott. Detta är särskilt viktigt i ekonomiskt osäkra tider, då tillgång till extern finansiering kan vara begränsad eller dyr.
För investerare är självfinansieringsgraden en indikator på företagets långsiktiga stabilitet. Ett företag som kan finansiera sin tillväxt internt är mindre sårbart för räntehöjningar eller kreditåtstramningar, vilket gör det till en säkrare investering. För företagare ger nyckeltalet en fingervisning om hur väl verksamheten kan stå på egna ben utan att behöva externa resurser.
Självfinansieringsgradens roll i kassaflödesanalysen
Kassaflödesanalysen är uppdelad i tre delar: löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet. Självfinansieringsgraden fokuserar på de två första delarna. Kassaflödet från den löpande verksamheten visar hur mycket pengar företaget genererar från sin kärnverksamhet, medan kassaflödet från investeringsverksamheten visar hur mycket som spenderas på långsiktiga tillgångar, som utrustning eller forskning och utveckling.
En hög självfinansieringsgrad indikerar att företaget kan täcka sina investeringar utan att behöva ta lån eller emittera nya aktier, vilket är ett tecken på effektiv drift. Omvänt kan en låg självfinansieringsgrad signalera att företaget är beroende av extern finansiering, vilket kan öka risken för skuldsättning eller utspädning av aktieägarnas värde.
Självfinansieringsgrad i olika branscher
Självfinansieringsgraden varierar kraftigt mellan olika branscher, vilket gör det viktigt att jämföra nyckeltalet inom samma sektor. Till exempel:
Teknologibranschen: Teknologibolag, som Ericsson, har ofta stora investeringar i forskning och utveckling, vilket kan leda till en lägre självfinansieringsgrad om kassaflödet inte räcker till.
Livsmedelsbranschen: Företag som ICA eller Axfood har stabila kassaflöden från försäljning, vilket ofta resulterar i en hög självfinansieringsgrad.
Fastighetsbranschen: Fastighetsbolag, som Castellum, kan ha lägre självfinansieringsgrad på grund av stora investeringar i fastigheter, som ofta finansieras med lån.
För investerare är det viktigt att förstå branschens dynamik innan man drar slutsatser om ett företags självfinansieringsgrad. Ett lågt värde i en kapitalintensiv bransch är inte nödvändigtvis negativt, så länge kassaflödet är stabilt.
Hur påverkar självfinansieringsgrad investerare?
För investerare är självfinansieringsgraden ett viktigt verktyg för att bedöma ett företags finansiella hälsa. Ett företag med hög självfinansieringsgrad är mindre beroende av externa finansiärer, vilket minskar risken för ekonomiska problem vid räntehöjningar eller lågkonjunkturer. Detta kan göra företaget mer attraktivt för långsiktiga investeringar.
Nyckeltalet används ofta tillsammans med andra mått, som soliditet (eget kapital dividerat med totala tillgångar) och avkastning på eget kapital (ROE), för att få en helhetsbild av företagets prestation. Investerare kan hitta självfinansieringsgraden i årsredovisningar eller via finansplattformar som Avanza och Nordnet, som erbjuder verktyg för att analysera kassaflöden och nyckeltal.
Självfinansieringsgrad och kreditvärdighet
Ett företags självfinansieringsgrad påverkar också dess kreditvärdighet. Företag med hög självfinansieringsgrad ses som mindre riskfyllda av banker och andra långivare, eftersom de kan finansiera sina investeringar utan att öka skuldsättningen. Detta kan leda till lägre låneräntor och bättre finansieringsvillkor.
Omvänt kan en låg självfinansieringsgrad signalera att företaget är beroende av lån, vilket kan öka risken för betalningsinställelse. För investerare är detta en viktig faktor att överväga, särskilt i kapitalintensiva branscher där skuldsättningen ofta är hög.
Självfinansieringsgradens koppling till hållbarhet
En intressant aspekt av självfinansieringsgraden är dess koppling till hållbara affärsmodeller. Företag som investerar i miljövänliga projekt, som förnybar energi eller energieffektiva fastigheter, kan förbättra sitt kassaflöde genom att sänka driftskostnader, vilket höjer självfinansieringsgraden. Till exempel kan ett fastighetsbolag som Castellum finansiera gröna renoveringar med internt kapital, vilket stärker både dess finansiella ställning och ESG-profil (Environmental, Social, Governance).
För investerare som prioriterar hållbarhet är företag med hög självfinansieringsgrad och fokus på gröna investeringar särskilt attraktiva, eftersom de kombinerar finansiell stabilitet med positiv miljöpåverkan.
Självfinansieringsgradens påverkan på aktiekursen
Självfinansieringsgraden kan indirekt påverka ett företags aktiekurs genom att signalera finansiell styrka. Ett företag som kan finansiera sin tillväxt internt uppfattas ofta som stabilt, vilket kan driva upp aktiekursen. Omvänt kan en låg självfinansieringsgrad, särskilt om den kombineras med hög skuldsättning, leda till minskat investerarförtroende och press på aktiekursen.
För investerare är det viktigt att analysera självfinansieringsgraden i samband med andra nyckeltal, som P/E-tal och skuldsättningsgrad, för att få en helhetsbild av företagets prestation och potential.
Negativa kassaflöden: En varningssignal
En oväntad aspekt av självfinansieringsgraden är vad som händer när kassaflödet från den löpande verksamheten är negativt. Om ett företag inte genererar tillräckligt med pengar från sin kärnverksamhet kan självfinansieringsgraden bli negativ, vilket indikerar att företaget är beroende av externa finansieringskällor för att täcka sina investeringar. Detta är en varningssignal för investerare, eftersom det kan leda till ökad skuldsättning eller utspädning av aktieägarnas värde genom nyemissioner.
Företag med negativa kassaflöden kan behöva ta drastiska åtgärder, som att minska investeringar eller omstrukturera verksamheten, för att återställa sin finansiella hälsa. Investerare bör noggrant granska kassaflödesanalysen för att identifiera sådana risker.
Självfinansieringsgrad och småföretag: En förbisedd möjlighet
En mindre känd aspekt av självfinansieringsgraden är dess relevans för småföretag. Många småföretag i Sverige, särskilt inom detaljhandel eller tjänstesektorn, har begränsad tillgång till externa lån eller kapitalmarknaden. För dessa företag är en hög självfinansieringsgrad avgörande för att finansiera expansion, som att öppna nya butiker eller investera i digitalisering, utan att behöva ta på sig skulder.
För småföretagare kan nyckeltalet också fungera som en motivationsfaktor, eftersom det visar hur effektivt verksamheten genererar pengar för framtida tillväxt. Investerare som fokuserar på småbolag bör prioritera företag med hög självfinansieringsgrad, eftersom dessa ofta är mer motståndskraftiga mot ekonomiska svängningar.
Hur analyserar du självfinansieringsgrad som investerare?
För att analysera självfinansieringsgraden bör investerare börja med att granska företagets kassaflödesanalys i årsredovisningen. Kontrollera kassaflödet från den löpande verksamheten och jämför det med investeringsutgifterna. Ett värde över 100 % indikerar att företaget är självfinansierande, medan ett lägre värde visar beroende av extern finansiering.
Jämför också självfinansieringsgraden med branschgenomsnittet, eftersom olika sektorer har olika kapitalkrav. Använd finansplattformar som Avanza eller Nordnet för att få tillgång till kassaflödesdata och nyckeltal. Kombinera analysen med andra mått, som soliditet och ROE, för att få en helhetsbild av företagets finansiella ställning.
Vanliga frågor om självfinansieringsgrad
Vad betyder en självfinansieringsgrad över 100 %? Det innebär att företaget kan finansiera alla sina investeringar med internt genererade medel.
Kan självfinansieringsgraden vara negativ? Ja, om kassaflödet från den löpande verksamheten är negativt, vilket kan signalera finansiella problem.
Hur skiljer sig självfinansieringsgrad från soliditet? Självfinansieringsgrad fokuserar på kassaflöde och investeringar, medan soliditet mäter eget kapital i förhållande till totala tillgångar.
Slutsats: Självfinansieringsgrad som en nyckel till finansiell stabilitet
Självfinansieringsgraden är ett kraftfullt nyckeltal som visar hur väl ett företag kan finansiera sina investeringar med internt genererade medel. Genom att analysera kassaflödet från den löpande verksamheten och investeringsverksamheten får investerare och företagare insikter om finansiell oberoende och stabilitet. Ett högt värde signalerar styrka och minskar risken för skuldkriser, medan ett lågt värde kan indikera beroende av externa finansieringskällor. Genom att förstå självfinansieringsgradens roll i olika branscher och dess koppling till hållbarhet kan du fatta välgrundade beslut på Sveriges finansmarknader.
