Last Updated on 7 oktober, 2021 by Håkan Samuelsson

Stibor

Stibor, Stockholm Interbank Offered Rate, är en referensränta som storbanker i Sverige är villiga att låna ut pengar till varandra för. Lånen är utan säkerhet. STIBOR är alltså en daglig referensränta som beräknas som ett aritmetiskt medelvärde av de räntor som bankerna SEB, Nordea, Svenska Handelsbanken, Swedbank, Länsförsäkringar Bank, SBAB och Danske Bank ställer till varandra för utlåning i svenska kronor.
STIBOR används som referens för räntesättning eller prissättning av derivatinstrument. Löptiderna kan till exempel vara en vecka eller en månad.
Stibor kan stiga kraftigt vid finansiella kriser. Under 2008 så ser man en tydlig ränteuppgång för att bankerna krävde högre pris att låna ut pengar mellan varandra för att det var en osäker omvärld.
Stibor bestäms utifrån de räntesatser varje enskild bank har tagit fram. Genomsnittsräntan från de sex bankerna utgör sedan Stibor-räntan.
Stibor är ett genomsnitt av bankernas räntesatser för att låna ut till varandra under olika löptider.

  • Tomorrow Next
  • 1 vecka
  • 1 månad
  • 2 månader
  • 3 månader
  • 6 månader
  • 9 månader (upphört 2013-03-01)
  • 12 månader (upphört 2013-03-01)

Ramverket för Stibor, som började tillämpas den 4 mars 2013,  säkerställer en tydlig struktur för styrning och kontroll samt transparens kring prissättningen.
Financial Benchmarks Sweden AB ansvarar för ramverket och uppföljning av hur ramverket tillämpas.
Här hittar du senaste Stibor räntor.

Cibor

CIBOR är en förkortning av Köpenhamns Interbank Offered Rate och är en uppsättning dagligen publicerade räntor. CIBOR uttrycker den ränta som en bank är villig att låna danska kronor under en viss period (från en vecka upp till 12 månader) till en så kallad prime bank utan säkerhet. CIBOR-räntan fastställs dagligen till 11, med sex danska och två utländska banker som rapporterar till bankrådet vad de tycker att räntan ska vara om en annan bank vill låna pengar från dem i upp till ett år.
NASDAQ OMX publicerar också CIBOR-räntor på sin webbplats. CIBOR-räntan används vanligtvis som referensränta för olika låneavtal och är av stor betydelse för både hushållens och företagens lånekostnader, eftersom den används som referens för ett antal andra räntor. Mot bakgrund av den brittiska ränteskandalen, där storbanken Barclays utsattes för att manipulera med Libor-räntan, jämförbar med den danska CIBOR-räntan, publicerade Dagbladet Børsen en serie artiklar om CIBOR-räntan i juli-augusti 2012, inklusive en kritisk inställning till hur CIBOR-räntorna beräknas och medlemmar i pengemarknadskommittén som övervakar CIBOR-räntorna (dvs. individernas dubbla roll).
Den 2 augusti 2012 uppgav Barclays att de 27 augusti 2012 inte längre kommer att delta i fastställandet av CIBOR-räntan. Fram till dess fastställdes CIBOR-räntor baserat på rapporter från Barclays, Danske Bank, Deutsche Bank, Nordea, Jyske Bank, Nykredit Bank, Spar Nord Bank och Sydbank. Den 27 september 2012 publicerade näringsministeriet ett uttalande om CIBOR. Ministeriet konstaterade i utredningen att räntan 2009-10 hade varit hög, men det var inte möjligt att bekräfta eller avvisa förklaringarna från danska bankrådet om räntenivån.
Den 2 januari 2013 införde det danska bankrådet en ny referensränta, CITA, som kommer att ersätta CIBOR. Senast Den 1 juli 2013 kommer landets banker att erbjuda lån baserade på CITA. Bankkunder som redan har CIBOR-baserade lån enligt Finansrådet bör erbjudas att byta sina lån med nya baserade på CITA så snart som möjligt.
Här hittar du senaste Cibor räntor.

Nibor

Nibor – den norska referensräntan är en kollektivbeteckning för norska penningmarknadsräntor vid olika löptider. Nibor är avsett att återspegla den räntenivå som en bank kräver för lån utan säkerhet på penningmarknaden i Norska kronor – NOK till en annan bank. Norske Finansielle Referanser (NoRe) är från 1 januari 2017 administratör för Nibor. Nibor beräknas och publiceras av Oslo Børs.
Nibor beräknas och publiceras med löptider på en vecka, en månad, två månader, tre månader och sex månader. Reglerna beskriver vad de olika räntorna representerar, kraven som ställs på leverantörerna av data (panelbankerna) och hur räntorna ska beräknas och publiceras. Nibor beräknas som ett enkelt genomsnitt av räntor som lämnats in av Nibor-panelen för varje löptid, efter att låga och höga räntor har utelämnats baserat på bestämmelser som fastställs i reglerna.
De räntesatser som lämnats in av en enskild panelbank ska återspegla de räntor som banken skulle ta ut vid utlåning i NOK till en ledande bank som är verksam på de norska penning- och valutamarknaderna. Räntorna bör betraktas som de bästa möjliga uppskattningarna av marknadsräntorna, men inte som bindande erbjudanden.
Nibor publiceras som en årlig nominell ränta över 360 dagar, vilket är standard på valutamarknaden. Den procentuella avkastningen över perioden beräknas således genom att dividera räntan med 360 och multiplicera den med det faktiska antalet dagar till förfall.
Här hittar du senaste Nibor räntor.

Euribor

Euribor är en förkortning för Euro Interbank Offered Rate. Euribor-räntorna är baserade på de genomsnittliga räntorna som en stor panel av europeiska banker lånar medel från varandra. Det finns olika löptider, från en vecka till ett år. Euribor-kurserna anses vara de viktigaste referensräntorna på den europeiska penningmarknaden.
Räntorna ger grunden för priset och räntorna för alla typer av finansiella produkter som ränteswappar, ränteterminer, sparande och inteckningar. Det är det exakta skälet till att många proffs såväl som individer övervakar utvecklingen av Euribor-kurserna intensivt.
Totalt finns det 5 olika Euribor-räntor (fram till 1 november 2013 fanns det 15 Euribor-räntor). Se aktuella Euribor-kurser för en översikt över alla priser. Utöver det finns det också en 1-dagars europeisk interbankränta som kallas Eonia.
Här hittar du senaste Euribor räntor.

Följ Oss På Twitter