Analysera din aktieportfölj

Last Updated on 12 juni, 2021 by Håkan Samuelsson

Att bygga upp en långsiktig aktieportfölj kräver tålamod. På väg mot målet kommer börsen troligtvis att ha både starka uppgångar och perioder med svackor eller rent av björnmarknad.

För att kunna få så bra avkastning som möjligt på dina besparingar är det en god vana att då och då se över sin portfölj.

I denna artikel listar jag flera enkla steg för att analysera en aktieportfölj. Du kan se det som en checklista för att göra dina besparingar mer robusta.

1. Se över din strategi

Varje portfölj kräver en strategi. Att bara köpa aktier på måfå utan mål eller inriktning är sällan särskilt konstruktivt när du vill bygga en långsiktigt hållbar tillväxt i din aktieportfölj.

Mitt första tips när du vill analysera din aktieportfölj är därför att fundera en stund över din strategi för ditt sparande.

  • Har du redan en strategi?
  • Om ja, känns den fortfarande aktuell eller är det dags att skaffa sig en ny eller uppdaterad strategi?
  • Om nej, ja då är det första du behöver göra att definiera regler för ditt aktiesparande.

Aktiestrategier låter som något invecklat, men det behöver i princip bara handla om att du sätter upp regler för vilken typ av aktier du ska köpa, när du ska köpa dem och när du eventuellt ska sälja dem.

En strategi hjälper dig att fokusera på rätt aktier och motverkar att du tar förhastade beslut som grundas på känsla eller rädsla – till exempel i samband med en börskrasch.

Oavsett vilken strategi du har eller väljer kommer följande punkter att hjälpa dig att analysera din aktieportfölj.

Tips – Vill du ha hjälp att välja en strategi för din aktieportfölj? Mina portföljer har slagit index sedan 2008. Om du följer en av dem får du ett mail en gång i månaden med tips på vilka aktier som är bäst att köpa just nu enligt vald strategi.

Läs mer om mina portföljer

2. Tillräckligt många innehav?

Börja med att kontrollera att din aktieportfölj består av tillräckligt många aktier. Ett långsiktigt sparande förutsätter att du sprider på riskerna. Annars riskerar du att ett av innehaven drar ner hela portföljens värde allt för mycket.

Jag har som riktlinje att ha 12 till 15 aktier som minimum. Har du så många aktier i portföljen är det inte katastrof om ett av bolagen råkar ut för en kris och aktiekursen faller.

Alldeles för många svenskar har allt för få innehav. Vissa har bara en eller några få aktier. Detta är med andra ord den vanligaste bristen – om än en väldigt grundläggande sådan – som ofta dyker upp vid en analys av aktieportföljer.

Det är inte heller så bra att ha för många aktier även om du visst kan ha fler aktier än 12 till 15 stycken, men när du börjar komma över 20 eller 30 innehav blir det lätt svårt att hålla koll på dem alla. Dessutom medför det inga betydande fördelar för risknivån i din aktieportfölj.

Jag vet själv att det är lätt att man i all iver köper på sig fler och fler intressanta aktier. I samband med att du analyserar din portfölj kan det alltså vara dags att rensa ut vissa bolag som inte behöver vara med.

3. Diversifiering mellan branscher?

Nästa steg i din aktieportföljsanalys är att kontrollera så att det finns tillräcklig diversifiering mellan olika branscher. Den som till exempel enbart eller till större delen hade teknikaktier i sin portfölj inför IT-bubblan vid millennieskiftet åkte på en rejäl smäll.

Försök att åtminstone ha fem olika branscher representerade i portföljen, med en någorlunda jämn fördelning sinsemellan.

Det kan vara en blandning av verkstadsbolag, farmaceutiska bolag, livsmedelsbolag, detaljhandel och transport – bara för att ge några exempel. Du måste själv bedöma vilka branscher du vill ha med i din portfölj.

Analysera aktieportfölj - kretskort i dator får illustrera de teknikbolag som drogs med i raset under IT-kraschen kring millenieskiftet
Att bara ha en eller få branscher i sin portfölj är förenat med extremt stor risk. Under IT-kraschen drabbades både bra och dåliga bolag inom teknikbranschen hårt av raset.

4. Exponering mot olika marknader?

Analysera gärna vilka länder din aktieportfölj har exponering mot för att minska risken att en landsspecifik händelse påverkar ditt sparkapital allt för mycket.

Denna punkt tycker jag inte alls är lika viktig som övriga ovanstående punkter om riskspridning. För de allra flesta är det OK att ha en stor exponering mot den svenska börsen.

Och det finns fördelar att ha en stor andel svenska aktier. På hemmaplan känner vi oss trygga och det är lättare att förstå sig på och analysera de bolag som verkar här. Dessutom håller de svenska marknadsplatserna och många aktier här en hög standard.

Likväl – har du höga krav på din aktieportfölj och på riskspridning är det en god idé att ta in en andel utländska aktier också.

Amerikanska aktier kan vara lämpligt att köpa. I USA finns många bra bolag och gott om exempelvis utdelningsaktier. Men även kanadensiska, tyska och kanske andra europeiska bolag kan vara intressanta för att sprida på riskerna i portföljen.

En sådan portfölj medför fördelen också att du får en bredare exponering mot olika valutor. Försvagas svenska kronan drabbas du då inte lika hårt i ett internationellt perspektiv.

5. Har aktieportföljen en rimlig belåningsgrad?

Om du belånat din aktieportfölj genom ett värdepapperslån exempelvis hos Avanza eller Nordnet är det bra att se över belåningsgraden i samband med att du analyserar portföljen.

Att belåna aktierna innebär en hävstång vilket är bra när värdet ökar, men mindre bra under perioder då aktierna sjunker i pris.

Därför är det smart att se till så att eventuell belåning ligger på en rimlig nivå. Mitt tips är att du på förhand bestämmer dig för vilken belåningsgrad din portfölj ska ha.

Belåning är ett sätt att höja chansen till avkastning men det innebär samtidigt att risken i portföljen ökar. Denna risk bör vara proportionerlig mot den risk du vill ta givet din sparhorisont, rådande marknadsklimat och ditt urval av aktier.

Om du exempelvis anser att risken på börsen har ökat genom extrema värderingar kan det vara en anledning att dra ner på hävstången och minska belåningsgraden.

I samband med att du analyserar innehaven kan du passa på att kontrollera om du behöver sälja av en del eller köpa lite fler aktier för att hålla hävstången på den nivå som du anser är rimlig.

6. Vad har portföljen för riskjusterad avkastning?

Beroende på vad du har för strategi kan du vara intresserad av att jämföra hur det går för din aktieportfölj jämfört med lämpligt aktieindex. Många jämför av naturliga skäl sin portfölj med Stockholmsbörsens OMXS30.

Att slå index är givetvis en bragd, men inte till vilket pris som helst. Genom att i samband med en portföljanalys kontrollera vilken riskjusterad avkastning du har i portföljen kan du dra slutsatser kring om din avkastning har varit god i förhållande till den risk du tagit.

Du hittar detta värde i form av Sharpekvoten i din portfölj hos Avanza eller Nordnet. En hög Sharpekvot innebär en högre riskjusterad avkastning. Jämför detta värde med ditt jämförelseindex för att bilda dig en uppfattning kring hur dina innehav ligger till.

OBS – Du måste inte jämföra utvecklingen i din portfölj med ett index även om det kan vara kul. Många investerare har som del av sin strategi att uppnå en absolut positiv avkastning oavsett hur det går på börsen. Det brukar sätta ännu större fokus på den riskjusterade avkastningen men då inte i förhållande till ett aktieindex.

7. Läge att vara fullinvesterad eller inte?

Slutligen tycker jag du i samband med din portföljanalys ska ta dig en funderare kring om du ska vara fullinvesterad på börsen eller inte.

Det är svårt att tajma börsen, ja, men hur mycket av ditt kapital som ska vara allokerat i form av aktier i din portfölj har också att göra med din riskvilja. Den hänger i sin tur ihop med vilken sparhorisont du har. Ska du använda pengarna inom några år är det klokt att inte vara fullinvesterad på börsen.

Tips – det finns sätt att tajma börsen även om det är svårt. När du följer någon av mina aktieportföljer får du automatiskt en marknadstajming som bygger på noga utförda studier som grundar sig på börshistorik från 1950-talet tills idag. Det är ett sätt att kunna vara fullinvesterad så länge som möjligt för att sedan dra ner på exponeringen när risken blir oproportionerlig.

Läs mer om mina aktieportföljer

Vill du ha konkreta råd om trading och aktiesparande? Få vårt nyhetsbrev!

Dela inlägget

Dela på facebook
Dela på linkedin
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email