Här hittar du våra artiklar om olika sorters investeringar. Det kan vara alltifrån aktier, fonder, optioner till terminer och ETF’er.

Kan man köpa och sälja aktier på helgerna?
weekend trading

Kan man köpa och sälja aktier på helgerna?

Aktiebörserna är i regel öppna måndag – fredag 09:00 – 17:30, men kan man köpa och sälja aktier på helgerna? Allt fler vill ägna sig åt trading på helgen, en aktivitet som blivit mer populär med Bitcoins dygnet runt handel. Det finns tillvägagångssätt att köpa aktier på helger för den verkligen vill göra det. Ofta är det fulltidsproffs, alternativt individer som vill förbättra sina trading kunskaper, som använder denna möjlighet. I denna artikel lär du dig hur trading på helgen fungerar och hur du kan handla utanför aktiebörsens öppettider.

Handla för och efter-handeln

En metod som används för att placera order utanför aktiemarknadens öppettider är för-och efterhandeln. Det engelska begreppet är ”callen”, och du kan ha hört detta begrepp på diverse forum.

På Stockholmsbörsen handlas börsen under femton minuter innan börsen öppnar, 08:45 – 08:59. Under denna tid utförs inga köp och sälj, istället byggs en orderbok upp. När handeln startar, skapas ett jämviktspris där flest order placerats.

Det är detta jämviktspris som genererar gap-öppningar. Men detta besvarar inte frågan, ”kan man handla aktier på en söndag?”.

Här kan man köpa aktier på helgen

Det finns faktiskt aktiebörser runt om i världen som är öppna utanför den svenska aktiebörsens öppettider. I några av dessa länder är börsen öppen på helgen. Det gäller i somliga länder i mellanöstern, likt Saudi Arabien samt en del andra som du kan läsa mer om nedan.

Det kluriga med att handla där är att få tillgång till marknaden. Det finns inte lika många aktörer som erbjuder småsparare en möjlighet att utföra order där. Således krävs det en hel del efterforskning, men i dessa regioner kan man handla aktier på en lördag.

Även i Israel, på aktiebörsen i Tel-Aviv kan du handla aktier under helgen. För dig som går i tankar likt ”fungerar trading på helger?” blir säkert glad att höra att Tel-Aviv börsen är öppen på söndagar.

Om det låter intressant att bedriva aktiehandel på helgerna i Tel-Aviv, erbjuder Interactive Brookers handel på denna marknad.

Andra börser som har öppet för handel mellan söndag till torsdag och har stängt på fredag och lördag är följande:

  • Bahrain
  • Dhaka (Bangladesh)
  • Chittagong (Bangladesh)
  • Dubai
  • Qatar
  • Saudiarabien

Nu vet du att det finns platser runt om i världen där aktiehandel på helgerna. Låt oss nu kika på fördelar och nackdelar med att handla dessa börser.

Fördelar med trading på helgen

Att handla aktier även på helgerna är bra för en trader som vill hitta fler affärsmöjligheter. Det är trots allt så att många föredrar att stänga sina positioner under aktiemarknadens stängningstider. Säkerheten av att inte ha pengar i marknaden kommer med en alternativkostnad, de arbetar inte för dig.

köpa och sälja aktier på helgerna
Köpa och sälja aktier på helgerna

Genom att studera aktiebörserna som är öppna på helgerna ges du möjlighet att hålla igång dina pengar mer frekvent. Således ökar din potentiella avkastning. Men det är inte den enda fördelen.

Som traders är vi i regel bundna till att sitta framför skärmarna måndag till fredag, givet att vi inte kör algotrading. Somliga traders vill dock ha en ökad flexibilitet i sitt schema och styra sin tid. Om du är en av dessa kan du överväga att läsa på om aktiehandel på börserna som har helgöppet.

Dessvärre finns det inte några gratisluncher, utan det har även nedsidor att köpa aktier på helgen.

Nackdelar med aktiehandel på helgerna

För dig som vill testa på att handla aktier under helgerna finns det riskfaktorer att ta i beaktning. Eftersom varken Avanza eller Nordnet erbjuder handel på någon av de aktiebörser som har öppet på helgen, måste du kika på courtaget. De mer okända börserna handlas ofta till ett dyrare pris, i termer av aktiemäklaravgift.

Det faktum att du ger dig in på nya marknader innebär också att du måste lära dig om nya aktier. Hur ser volatiliteten ut, vilka aktier har mest likviditet och så vidare. Med det i åtanke, kom ihåg att det är bäst att läsa på och backtesta en strategi innan du sätter den i verket.

Hur köper man aktier på en helg i västvärlden?

Alla vill trots allt inte handla aktier på främmande aktiebörser, kanske är du en av dem? Tyvärr kan du inte handla direkt i svenska aktier under helgdagarna. Men det finns aktörer som erbjuder dig att handla repliker av diverse aktieindex utanför aktiebörsens öppettider, helgen inkluderad.

Ha i åtanke att det du handlar är så kallade CFD-produkter, vilket innebär högre risk och mer volatilitet än traditionella aktier. Bland de aktörer som är aktiva på den svenska marknaden återfinns bland annat IG Markets. De låter dig handla instrument för 70 olika amerikanska aktier under helgen. De underliggande aktierna och värdepapperna är utspridda på följande aktiebörser:

  • NYSE
  • NYSE Amex
  • NASDAQ

Fördelarna med att delta i denna handel är att du kan handla rapporter som släpps utanför börsens öppettider. Således kan du ta position på information som, potentiellt, inte är inkluderad i priset för den underliggande aktien.

Nackdelarna med denna typ av handel är att risken är markant högre. Således är denna handelsform mer lämplig för erfarna traders med djup förståelse för finansiella instrument. Men det är inte den enda nedsidan. Följande aspekter är också viktiga att ha i åtanke:

  • Högre trading avgifter
  • Färre trading möjligheter
  • Risk att ordern inte verkställs

Högre trading avgifter på helgen

Eftersom de börsmäklare som erbjuder handel på helgen är mindre konkurrensutsatta kan de ta mer betalt. Det är helt enkelt en fråga om utbud och efterfrågan. Dessutom är det inte courtage för aktier som sådant du betalar, utan för de CFD produkter som används för att replikera värdeutvecklingen på de underliggande aktierna.

Färre trading möjligheter

Utbudet är begränsat av naturliga skäl. Handel på helgen sker endast i aktier och index som under ordinarie handel har hög omsättning. Detta gäller främst om du väljer CFD-varianter.

Utebliven order

Har du otur kan det hända att ordern inte verkställs. Det beror på att färre aktörer är aktiva. Dessutom kan du utsättas för slippage.

Summering Helghandel

Det går att handla aktiebörsen på helgerna, främst via CFD produkter hos somliga börsmäklare. Du som är riktigt sugen kan också utvärdera om du skulle vilja handla i mellanöstern, där helgdagarna skiljer sig från västvärlden.

Tänk dock på att transaktionsavgifterna är högre, volatiliteten lägre och risken att din order inte genomförs är påtaglig.

Vad är en finanskris?

Finanskriser

Finanskris kan ur ett perspektiv sägas kännetecknas av svårigheten för investerare eller kreditgivare att göra ett urval av kunder samt att identifiera goda investeringar och projekt. Finansmarknaden är nämligen beroende av att aktörerna tar lån, varför en fungerande bank och en fungerande valuta är förutsättningar för att finansmarknaden skall fungera; den samspelar med landets centralbank och utgör en fundamental del av landets ekonomi. Om en risk slår fel, kan det leda till konkurs, varmed amorteringen inte kan betalas, vilket leder till att kreditgivare förlorat det kapital som de lånat ut.
Vid oro och under dåliga tider är det framför allt risktagare som är villiga att ta lån och göra investeringar, risktagare som anser att de inte har något att förlora på att ta risker, och dessa risker leder ofta till misslyckanden, eller hastiga förändringar av värdet på tillgångar. Oro under en finanskris innebär dessutom att sedvanliga säkerheter är av ovisst värde och soliditeten är svårbedömd. Oro kan också leda till att panik bryter ut hos flera aktörer samtidigt, vilka säljer sina aktier och fonder, plockar ut sina besparingar, och att ingen aktör är villig att köpa eller föra in pengar.

Många samtidigt – finanskriser

När många gör så samtidigt påverkar det värdet på tillgångarna, som förändras mycket snabbt, och det blir en snabb ökning av efterfrågan på pengar; pengarna ”flödar ut”. Om det sker storskaligt drabbar konsekvenserna alla delar av det finansiella och ekonomiska systemet, men främst dem som redan har gjort förluster. När ett sådant förlopp av värdeminskningar med tillhörande förluster är kännbara för ett helt land eller flera länder, kallas det finanskris.
Finanskriser uppstår som en ond, nedåtgående spiral som inte kan brytas av finansmarknaden själv. För att lösa en kris krävs ofta politiska åtgärder, i vilka centralbankerna har en framträdande roll. Alla börsras leder inte nödvändigtvis till en finanskris; ibland avvärjs de genom att åtgärder sätts in i ett tidigt skede. På grund av att marknaden är internationaliserad, drabbar finanskriser som regel flera länder.

Vad kännetecknar en finanskris?

Det finns fyra saker som kan få finanskriser att uppstå:

  1. Att räntan höjs, eftersom det leder till att det huvudsakligen är risktagare som lånar pengar och gör investeringar.
  2. Oro på finansmarknaden, vilket gör att aktörer har svårt att göra riskbedömningar. Sådan oro kan uppstå genom att någon förklarar att det är en finanskris, eller förutspår dåliga tider.
  3. Värdeminskning eller att tillgångarna är för små i förhållande till utgifterna eller skulderna, vilket framgår av balansräkningar och påverkas av bland annat räntan.
  4. Kriser i enskilda banker eller uppenbarade problem i bankväsendet, bland annat eftersom det kan leda till panik.

En betryggande soliditet hos en bank är viktig. År 2016 utförde Westnova Management AB en jämförelse av soliditeten hos Sveriges banker. Detta visade att landets fristående sparbanker har en genomsnittlig soliditet på 15,9 procent, tre gånger högre än storbankernas 5,4 procent. I topp fanns Sparbanken Lidköping med 33,2 procent, Virserums sparbank med 30,9 procent och Högsby sparbank med 29,3 procent. 

Börsen under Covid-19 – liknar den stora depressionen?

Börsen har varit minst sagt dramatisk sedan i februari i år. Efter en månad av skräck och fritt fall har den återhämtat sig med nästan samma stryka. Är denna V-formade återhämtning kanske för bra för att vara sann? Kan utvecklingen snarare komma att bli L-formad som under den stora depressionen?

Kan det finnas likheter med 1930-talets depression?

Gary Shilling, en veteran bland amerikanska finansanalytiker, varnar nu för att börsen kanske kan komma att gå samma öda tillmötes som under den stora depressionen. Om det stämmer kan vi glömma V-formade aktiegrafer.
Först ett par ord om Gary Shilling. Denna analytiker har ofta dykt upp i The New York Times, Forbes Magazine och The Wall Street Journal. Han är styrelsemedlem i japanska The Nikkei (tidigare The Nihon Keizai Shimbun), världens största finanstidning. Det är en inte obetydlig röst i finansvärlden.
Enligt Gary Shilling kan vi förvänta oss att börsen kommer att utvecklas i L-form snarare än V-form de närmsta åren. Han menar att den optimistiskt V-formade börsutvecklingen sedan februari i själva verket är en gigantisk börsbubbla. President Trump, menar Shilling, ignorerar de miljontals förlorade jobben i Covid-19:s spår. Istället twittrar presidenten ”Nasdaq på All Time High”. Hans främsta intresse är givetvis presidentvalet i november 2020. Samtidigt fortsätter FED att pumpa ut pengar.
Allt detta skapar en bubbla. När den spricker kan börsen komma att falla 30 – 40 procent, menar Gary Shilling.

Då och nu – likheter

Gary Shilling påpekade att folk underskattade det verkliga hotet i början av 1930-talets depression. Analytikerna på den tiden insåg inte hur mycket börsen kunde falla och hur långdragen den ekonomiska krisen skulle komma att bli.
När han intervjuades på CNBC visade han upp ett diagram som visade hur börsen utvecklades efter börskraschen 1929, innan den stora depressionen tog fart på allvar. Efter att börsen burit av söderut 1929 studsade den upp i en V-formation som är spöklikt lik dagens börs (se diagrammet nedan).

Börsen under Covid 19 vs den stora depressionen
Finns det likheter mellan börsen under Covid-19-pandemin och under den stora depressionen? Källa: Gary Shilling

Shilling observerar att det verkar råda en allmän övertygelse om att vi kommer att bemästra viruset och att finanspolitiska och penningpolitiska stimuli kommer att lösa krisen.
Frågan är – hur smidig kan egentligen återhämtningen bli när verkliga jobb försvinner? Inga jobb, ingen konsumtion. Ingen konsumtion, ingen tillväxt. Sedan kan centralbanker stimulera hur mycket de vill – finns otillräcklig underliggande tillväxt håller börsfesten inte i längden.

2020 är inte 1929?

Som alltid ska vi också ta prognoser från analytiker med en nypa salt. Det kostar inget att ställa en prognos. Att anpassa sig efter en felaktigt gjord analys kan däremot bli kostsamt.
Enligt CBS News har Gary Shilling bara haft rätt i 38 procent av sina prognoser, trots att han är en så pass framstående analytiker. Många andra analytiker har liknande siffror. Om uppgiften fortfarande stämmer finns det med andra ord en överhängande sannolikhet att börsen inte alls går i den stora depressionens spår.
En annan aspekt är att det kan vara farligt att dra en parallell mellan börsen 2020 och 1929. Mycket vatten har flutit under broarna. Världen ser annorlunda ut. Börserna har utvecklats. Historien måste inte nödvändigtvis upprepa sig.
Givetvis är det ingen som vet var börsen står om en månad, ett år eller om tre år. Att Covid-19 är ett riskmoment är det dock få som tvivlar på.
Huruvida Gary Shilling får rätt eller inte återstår alltså att se. Likväl är det en tankeväckare. Oavsett övertygelse gäller det som vanligt att sprida på riskerna och att ha en plan. Det gäller alltid, med eller utan Covid-19 i världsekonomin.

Varför ÄR inte silver världens bästa investering?

Det är mycket som talar för att investera i silver. Denna ädelmetall är en viktig industriell råvara, inte minst i moderna applikationer som elektronik och solpaneler. Ur ett historiskt perspektiv är silver billigt, priset relaterat till guld nådde den lägsta nivån någonsin under inledningen av Covid-19 pandemin. Råvaror är ”säkra” investeringar, priset kan falla, men de kan inte gå i konkurs som ett företag. Silver upplevs som mer konkret, värdebeständigt och är mer etablerat i samhället än digitala valutor såsom Bitcoin. Historiskt har silver och framförallt guld haft en betydelse som valuta och kan ses som en tillflyktslösning under finansiella kriser. Det finns även saker som talar emot silver, såsom den ganska blygsamma värdeutvecklingen historiskt och de möjliga anledningarna till detta.

Industriell användning av silver

Den industriella användningen av silver förändras ständigt. Tidigare användes mycket silver inom fotografi, för framkallning av film, idag används det i solpaneler och mobiltelefoner. Den andel av producerat silver som går till industrin har ökat från ca 40 % i början av 90-talet till ca 50-60 % idag. Av alla metaller är silver den med störst ledningsförmåga av elektricitet och värme. Något som innebär att ädelmetallen inte är så priskänslig, då det tar emot för tillverkare att byta bort dess överlägsna elektriska ledningsförmåga mot billigare sämre material.
Det största industriella användningsområdet för silver är följaktligen inom el och elektronik. Inte minst är silver användbart för miljövänliga ”gröna” applikationer som solpaneler, batterier och kopplingar i elbilar, vattenrening samt vindkraftverk.
Nästan all elektrisk och elektronisk utrustning använder silver, om än i små mängder. Metallen ingår i datorer, mobiltelefoner, bilar och vitvaror. Silver i sprayform används för att tillverka RFID-taggar. Vidare har denna metall en ypperlig reflektionsförmåga och används bland annat för LED-chips inom belysning. Vid lödning används silver som tillsats i legeringar och det ingår även i diverse industrikemikalier som till exempel etenoxid för tillverkning av polyester.
Denna mångsidiga metall har också en fantastisk egenskap som bakteriedödare. Redan i antiken användes silverbeläggningar i vattenkärl av fenicier och romare för att hålla vattnet färskt. Idag används silver inom sjukvården i till exempel salvor, förband och katetrar.

Skillnader mellan silver och guld

Redan de gamla grekerna och romarna använde mynt av silver och guld. De två ädelmetallerna har en mångtusenårig historia som betalningsmedel och värdebevarare. På samma sätt har de två metallerna använts för smycken, prydnadsföremål och bestick, som en symbol för rikedom.
År 2019 producerades ca 27 000 ton silver och 3300 ton guld, det togs alltså upp drygt åtta gånger mer silver än guld, men man bör då komma ihåg att i pengar räknat är produktionen av guld mycket större än den av silver. Det är svårt att uppskatta hur mycket guld och silver som nu finns ovan jord men ungefärliga uppskattningar brukar ange ca 190 000 ton guld och ca 1 600 000 ton silver, även där motsvarande drygt 8 gånger så mycket silver som guld.
En skillnad är dock att silver till större grad förbrukas och försvinner som skrot medan guldet bevaras, vilket förmodligen sänker den verkliga siffran för hur mycket silver som finns tillgängligt. Uppskattningar för hur mycket silver och guld som finns kvar under jord brukar ange en siffra på ca 17-19 gånger så mycket silver som guld. Om silver och guld fortsätter att brytas som nu uppskattas tillgångarna att i stort sett vara förbrukade innan år 2050.
Tillgången på metallerna indikerar att guld borde kosta ungefär 10-20 gånger så mycket som silver, och det är också där priset har legat historiskt fram till slutet av 1800-talet, då valutorna i högre grad knöts till guldet och sedelanvändningen ökade relaterat till mynt. Under 1900-talet börjar sedan de stora prisfluktuationerna mellan silver och guld. Ofta hänger de samman med politiska beslut som Roosevelts ”Gold Reserve Act” 1934, eller Nixons upplösning av Bretton Woods 1971.
Under detta århundrade var det genomsnittliga prisskillnaden 47:1. Ett nytt historiskt prisrekord för skillnaden mellan silver och guld sattes under ”coronakrisen” den 18 mars 2020 då guld kostade 126 gånger så mycket som silver.
Även om både guld- och silver föll samtidigt som börserna i februari och mars 2020, så föll silvret mer. Om man tittar på samtliga stora börsfall under de senaste decennierna kan man se att det framförallt är guldet som är en tillflykt i kriser. För det mesta har guldpriset gått upp när börsen gått ner, det har inte varit fallet med silver.
Det är guld som centralbankerna lagrar för att öka stabiliteten. Silver är däremot alltmer sedd som en industriråvara och faller när de tillverkande företagen faller. En indikation som illustrerar silvret som industriråvara är att skillnaden mellan silver- och kopparpriset uppvisar betydligt mindre skillnader över tid än silver och guld.

Utvecklingen av priset på silver

Jämfört med aktier har silver varit en sämre långsiktig investering om man ser till de senaste decennierna. Silver har haft två tjurrusningar i modern tid, en runt 1980 och en under finanskrisen med en peak 2011. Båda gångerna toppade priset på runt 50 dollar per uns. Däremellan har värdeutvecklingen varit begränsad även om stora fluktuationer ägt rum. Om man inte haft tur och gått in och ut vid rätt tidpunkt, så har silver till största delen varit en besvikelse för investerare.

img 5ef07f0f9e86f Samuelssons Rapport

 

Manipulation av silver- och guldpris

Det har länge pågått en debatt om det verkligen finns en manipulation av silver- och guldpriset. Där bedömare på den ena sidan har kallat det för konspirationsteorier och de på den andra sidan har beskrivit det som obestridliga fakta.
En form av manipulation ägde otvivelaktigt rum 1980 när de två bröderna Bunker och Herbert Hunt köpte upp hälften av världens silver. Fadern H.L Hunt hade femton barn med tre olika fruar och familjen var en de rikaste i USA. Förmögenheten hade H.L grundlagt då han hade spelat tills sig oljekällor på poker och sedan fortsatt till att bli en stor aktör inom oljebranschen runt om i världen.
De två brödernas plan var att skydda sig från dåtidens höga inflation och kontrollera den fysiska silvermarknaden och priset genom att köpa upp så mycket silver som möjligt. I stort sett lyckades planen, när Bunker började handla med silver 1970 stod priset i 2 dollar per uns och på toppen 1980 hade de två bröderna drivit upp priset till 50 dollar per uns. Det som satte stopp för planen var när råvarubörsen COMEX och terminsmarknaden CBOT ändrade sina regler och begränsade volymen av silverkontrakt som man fick teckna sig för samt höjde kravet på säkerhet. Den 21 januari 1980 stoppade COMEX all handel i silver och endast stängning av terminskontrakt accepterades. Under perioden januari till mars det året föll priset från 50 till 10 dollar per uns.
Den manipulation av silver och guld som ägt rum på 2000-talet sägs ha två grupper av aktörer: centralbanker samt de banker som är ansvariga för handeln med ädelmetaller. Motivet för världens centralbanker att pressa ner priserna på guld och silver ska vara att skydda valutor och statsobligationer från att sänkas av konkurrensen från ädelmetaller och förhindra inflation och oreda i de finansiella systemen.
Banker som Goldman Sachs, JP Morgan, HSBC, UBS, Merrill Lynch och Deutsche Bank är organiserade aktörer på guld och silvermarknaden. Handlare från dessa banker har åtalats och dömts av finansiella institutioner för så kallad ”spoofing”, en metod där handlaren lägger både köp och säljordrar men sedan återkallar de som aldrig varit aktuella. Detta är ett sätt att styra priset för att tjäna pengar, och det främsta motivet för spoofing är just profit. Vissa bedömare hävdar dock att storbankerna går centralbankernas ärenden och sänker priserna på guld och silver, inte minst då den manipulerade handeln ofta fått just den effekten.
En organisation som driver tesen om manipulation av marknaden för ädelmetaller är GATA Gold Anti-Trust Action Committee. GATA startades av en före detta Merrill Lynch-anställd och en redaktör som jobbar för guldgruvor samt andra uppdragsgivare för att ställa marknadsmanipulatörer till svars.
Mot GATA står oberoende bedömare och banker som hävdar att även om det förekommer viss manipulation på alla marknader så går det inte att kontrollera priset fullt ut, vilket inte minst tillväxten i guld och silverpriset på 10-talet bevisar.

Skall man investera i silver?

Som många investerare har erfarit är det ofta svårt att förutspå framtiden. Vi får se om silvrets relativt sett låga värdering kommer att balanseras och en ny topp i silver är på väg eller om den plana kurvan fortsätter. Om man är långsiktig och inte vill lägga alla ägg i samma korg, kan nog silver ändå vara värt att överväga.

Lär dig företagsobligationer – 8 tips och vanliga frågor | Vad är en företagsobligation?
företagsobligationer

Lär dig företagsobligationer – 8 tips och vanliga frågor | Vad är en företagsobligation?

Vi har skrivit om obligationer tidigare på Samuelssons Rapport men inte specifikt företagsobligationer.
Nedan svarar jag därför på de 8 vanligaste frågorna om företagsobligationer

  • Vad är företagsobligationer?

    En företagsobligation innebär rent praktiskt att du lånar ut pengar till ett företag och i gengäld får du en ränta tillbaka, efter låneperioden. Räntan får investeraren som kompensation för risken att förlora pengarna. Företagsobligationer är alltså ett skuldebrev – lån – som ges ut av ett företag och säljs till investerare. Företaget ger ut obligationer för att få in pengar till sin verksamhet. Företagsobligationer ger i regel högre avkastning än statliga obligationer då de anses vara mer riskfyllda. Företagsobligationer är bra att ha i sin portfölj när aktiemarknaden är osäker eller när räntan är på väg ner. Företagsobligationer har en lägre risk än aktier, men ger inte samma avkastning över tid.
företagsobligationer
Bonds betyder obligation på svenska

 

  • Företagsobligationer när räntan går upp? – När räntan går upp går din företagsobligations pris ner. Om man köper en 10-årig företagsobligation med en kupongränta på 4 procent då marknadsräntan är 4 procent, är obligationens pris hundra procent av det nominella värdet. Skulle marknadsräntan stiga till 5 procent måste obligationens värde minska, eftersom kupongräntan fortfarande är 4 procent samtidigt som placeraren kräver att få 5 procent på sin placering. Man måste därför få köpa obligationen till ett pris som är lägre än hundra procent av det nominella värdet.
  • När ska man köpa företagsobligationer? – Det är bra att köpa företagsobligationer om du tror att räntorna är på väg ned. Då kommer nänmnligen priset på dina obligationer gå upp. Svårigheten ligger i att veta när räntor är på väg upp eller ned.
  • Vad händer med företagsobligationer när räntan går ned? – När räntan går ned går din företagsobligations pris upp. Se en mer detaljerad förklaring i svaret på vad som händer när ränta går upp. Svaret blir då tvärtom det svaret.
  • Var kan man handla företagsobligationer? – Företagsobligationer kan man handla hos Avanza och Nordnet om man ringer dem. Dem håller till i Sverige och Stockholm.  Du kan också handla börshandlade fonder eller vanliga fonder med förvaltare som är inriktade på företagsobligationer. Nedan är en amerikansk ETF som heter LDQ som är en företagsobligations-ETF. Det finns många att välja på.
företagsobligations-ETF
företagsobligations-ETF
  • Vad är riskerna med företagsobligationer? – Företagsobligationers risk kan man se genom att titta på deras nominella ränta, ju högre ränta, desto större är risken med obligationen. Den nominella räntan kan man hitta på obligationens informationssida. Analysföretaget Morningstar ger ut en rating till de flesta fonder och där kan man enkelt hitta vilka företagsobligationsfonder som det går att investera i.
    .
  • Vilken avkastning får man på företagsobligationer? – Det enda sättet att veta vilka pengar man får är att behålla en obligation ända till slutdagen. Under tiden kan värdet förändras både uppåt och neråt beroende på vad som händer med räntan, konjunkturen och bolaget som gett ut obligationen. Företagsobligationens värde rör sig med både börsen och ränteläget, vilket gör att lika snabbt som värdet kan öka, lika fort kan det minska. Det går att sälja sina obligationer före löptidens slut, men det är inte helt lätt och görs inte lika snabbt och smidigt som till exempel med en aktie. Detta beror mest på att volymen och handeln inte är så omfattande i Sverige.
    .
  • Vilka två kategorier av företagsobligationer finns det? – Marknaden för företagsobligationer delas normalt in i två kategorier. Dessa är Investment Grade och High Yield. Företag med ett kreditbetyg om BBB- eller högre hos Standard & Poor’s eller Baa3 eller högre hos Moody’s klassas som Investment Grade och bedöms, åtminstone av  kreditvärderingsinstituten, ha en mycket god eller god kreditvärdighet. Företag som inte är Investment Grade klassas istället som High Yield.

Idag när världens länder har så låga räntor så ger företagsobligationer en mycket låg avkastning. Därför väljer många att istället placera sina pengar på sparkonton som ger bättre ränta än obligationer.
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida resultat.