Hypotek, vad betyder det? – Allt du behöver veta om hypoteket
hypotek

Hypotek, vad betyder det? – Allt du behöver veta om hypoteket

Hypotek är ett slags pantlån där pantobjektet i fråga inte överlämnas till borgenären. Det är ett vanligt förekommande ord i belåningssammanhang, men det är inte alltid helt solklart vad det faktiskt innebär. För att förhoppningsvis göra det lite enklare att förstå, följer här en kort guide till vad ett hypotek är och hur det fungerar.

Definition hypotekslån

Ett hypotekslån är enkelt förklarat ett lån som kräver någon form av säkerhet. Det är således motsatsen till ett så kallat blancolån. Ordet härstammar från grekiskans hypotheke som betyder ”pant”, varför pant också är en vanlig synonym till det något krångligare begreppet hypotek. Det engelska ordet för hypotek är mortgage.

Hypotek är bästa sättet att få billigt bolån

De vanligast förekommande hypotekslånen är bostadslån – i sammanhanget även kallat bottenlån. När du lånar pengar till en bostad använder du huset eller lägenheten i fråga som säkerhet – alltså en form av pant. Du behöver dock inte överlämna panten/bostaden till din bank, såvida du inte missköter amorteringar och ränteinbetalningar. Du har fortfarande äganderätt, och istället skrivs den belånade tillgången in i ett pantbrev, vilket registreras hos banken som en reell säkerhet för lånet.

Hypotek/bolån är det vanligaste och mest fördelaktiga sättet att finansiera ett bostadsköp i Sverige (undantaget om du inte behöver låna alls förstås) och det lån som ger billigast bolåneränta. Tips på var du kan vända dig för att söka bostadslån med låg ränta? Både större som mindre banker fungerar. Hypoteket bolån är ytterligare en aktör, vilka särskilt specialiserat sig på så kallad hypotekarisk pant.

Annan form av hypotek?

I praktiken innefattar hypotek och hypoteket lån där bostäder eller fastigheter står som pant, men rent teoretiskt skulle det kunna röra sig om lån med andra intecknade tillgångar också.

Så fungerar hypotekspension

Många pensionärer får nöja sig med låg pension men äger samtidigt högt värderade bostäder som endast är lite eller inte alls belånade. Hypotekarisk pant för pensionärer har av den anledningen tagits fram för att ge rätt till en form av kapitalfrigöringskredit – utan krav på amorteringar eller löpande räntebetalningar.

Bostaden belånas, men till skillnad från ett vanligt hypotek betalas allt tillbaka i sin helhet först när låntagaren själv vill lösa lånet. Detta sker vanligtvis genom att bostaden säljs eller låntagaren avlider.

Sök smidigast via nätet

Oavsett vilken långivare man vill vända sig till, görs en ansökan om hypotekslån enklast via nätet. Precis som vid andra typer av låneansökningar kommer en kreditupplysning att tas, varefter panten kan intecknas och lånet betalas ut om man blir godkänd.

Mer information

Önskar du detaljer om lånevillkor och räntor för de olika hypoteken på marknaden? Sök information på bankernas hemsidor alternativt ring eller maila in din förfrågan till de långivare du är intresserad av.

Fortsätt läsa Hypotek, vad betyder det? – Allt du behöver veta om hypoteket
Fondförvaltningsavgift, vad är det? – definition av fondförvaltningsavgifter
Fondförvaltningsavgift

Fondförvaltningsavgift, vad är det? – definition av fondförvaltningsavgifter

Sparande i fonder är ett bekvämt investeringsalternativ som i regel ger bra avkastning på längre sikt. Men det gäller att se upp med din fondförvaltningsavgift. Små procentuella skillnader fonder emellan kan tyckas obetydliga, men genom att satsa på så billiga alternativ som möjligt slipper du se en del av din avkastning ätas upp av trista kostnader.

Behöver du hjälp att hitta bra fonder med låg avgift? Eller önskar du ny inspiration till fondportföljen? Här listar vi 6 populära lågkostnadsfonder som kan vara av intresse – följt av en djupare genomgång av fondförvaltningsavgifter, hur de beräknas och annat som kan vara bra att känna till vid investering i fonder.

Fonder med låg förvaltningsavgift – 6 alternativ

  1. Avanza Zero – Passivt förvaltad indexfond som följer SIX30RX. Avgift: 0,00%.
  2. Superfonden Sverige, Nordnet – Indexfond som följer OMXSBGI. Avgift: 0,00%.
  3. Spiltan Aktiefond Investmentbolag – Inriktning på svenska investmentföretag (ex. Investor). Avgift: 0,20%
  4. DNB Global Indeks A – Global aktiefond som följer MSCI World NR. Avgift: 0,20%
  5. Avanza Global – Global aktieindexfond som speglar över 1500 underliggande tillgångar. Avgift: 0,05%
  6. SPP Aktiefond Europa – Indexnära aktiefond som ämnar följa den europeiska marknadsutvecklingen. Avgift: 0,20%

Vad är en låg fondavgift/årlig avgift?

Låg, hög eller mellanhög fondförvaltningsavgift/årlig avgift – hur vet man egentligen var gränsen går? Och betyder lägre kostnad också automatiskt en lägre värdeutveckling? Låt oss reda ut några vanliga frågetecken kring förvaltningsavgifter.

Gör man en djupdykning bland fondutbudet hos några av de största svenska förmedlarna, kan man snabbt se att de olika procentsatserna skiljer sig kraftigt åt. En del fonder, som exempelvis Avanza Zero och Superfonden Sverige, tar inte ut någon avgift alls – medan andra debiterar långt mer än 2,5% på investerat kapital. Gratisfonder med 0% i årlig avgift är passivt förvaltade, vilket innebär att de är indexfonder som ska följa just index – varken mer eller mindre. Någon ytterligare strategi än så finns alltså inte.

Indexfonder finns att hitta i alla prisklasser, från helt gratis upp till 2-3 procent i avgift. De helt kostnadsfria är förstås billigast av dem alla, men de med 0,10-0,40% i avgift får också ses som bra investeringsalternativ till en låg kostnad.

En vanlig missuppfattning är att fonder med lägre årlig avgift per automatik får sämre värdeutveckling över tid. Så behöver inte vara fallet. Faktum är att få aktivt förvaltade fonder lyckas slå index. Istället visar statistik från Morningstar att de presterar likvärdigt med passivt förvaltade indexfonder, vilket efter avdrag för de dyra avgifterna faktiskt ger ett bättre resultat för de billigare indexfonderna.

Skillnad mellan fondförvaltningsavgift och årlig avgift

Förvaltningsavgift och årsavgift presenteras inte sällan som två separata siffror – exempelvis förvaltningsavgift 1,10% och årsavgift 1,41%. Dessa två utgör emellertid inte två separata avgifter som ska summeras. Förvaltningsavgiften är alltid en del av den årliga avgiften för fonden, men redovisas separat för att förtydliga.

Utöver förvaltningsavgiften ingår också övriga administrativa avgifter som distributionskostnader, ersättning till investeringsrådgivare samt registreringsavgifter.

Vad är prestationsbaserad avgift?

En så kallad performance fee är en avgift som baseras på hur väl fonden presterar, och som läggs på utöver den årliga avgiften. Avgiften kickar in då fonden ger en överavkastning mot jämförelseindexet i fråga, och motsvarar ofta omkring 20 procent av den totala överavkastningen. Enkelt förklarat kan man säga att investeraren och förvaltaren delar på vinsten (dock ej på förlusten). Prestationsbaserade avgifter tas främst ut för hedgefonder.

Så beräknas fondens avgift

Fondbolaget som äger och förvaltar fonden är också de som bestämmer årlig kostnad för investerare. Fondens avgift bestäms utifrån typ av förvaltning (aktiv/passiv), fondens aktuella värde, courtage för fondbolaget när värdepapper och aktier köps och säljs i fonden samt övriga administrativa kostnader. Avgifterna anges alltid i procent per fond.

Vad kostar det att spara i fonder per år?

Fonder är ett enklare, bekvämare och billigare investeringsalternativ än aktier. Risknivån varierar utifrån typ av fond, varför somliga är särskilt lämpliga för kortsiktigt sparande och andra passar för bättre långsiktigt sparande – exempelvis ett privat pensionssparande. Oavsett om du sparar genom ett ISK eller kapitalförsäkring, är det viktigt att kontrollera vilken avgiftsmodell fonden i fråga tillämpar.

Tillkommer exempelvis insättnings- och uttagsavgifter? Ger banken några rabatter på förvaltnings- och övriga avgifter (vanligt i premiepensionssparandet)? Att syna avgifter i procent per år och fond är viktigt eftersom det är det enda du kan vara säker på i förväg. Värdeutvecklingen kan spekuleras om med hjälp av historiska data, men några säkra siffror likt de för fondens olika avgifter går aldrig att få.

Välj rätt kontotyp

Förutom att jämföra avgifter för olika fonder och hur de förväntas stiga i värde, är det också viktigt att välja rätt kontotyp för sparandet – investeringssparkonto, KF eller depåkonto. Med de två förstnämnda betalar du ingen vinstskatt om 30 procent (en gång per år via deklarationen), men får heller ingen avdragsrätt vid förluster. Istället betalar du en schablonskatt på en viss procent baserad på sammanlagt värde av ditt innehav. Schablonskatten betalar du en gång/kvartal (tas ut automatiskt från ditt konto).

Fortsätt läsa Fondförvaltningsavgift, vad är det? – definition av fondförvaltningsavgifter
Vad betyder EBITDA? – Hur man använder och räknar ut
EBITDA

Vad betyder EBITDA? – Hur man använder och räknar ut

EBITDA står för Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation and Amortization. Det är ett nyckeltal som visar företagets resultat före räntor, skatter, avskrivningar och nedskrivningar.

Så räknar du ut EBITDA

Följande delar ingår i nyckeltalet:
E: Earnings = Rörelseresultatet
B: Before
I: Interest = Företagets räntekostnader
T: Taxes = Skatt som företaget måste betala. Skatten varierar ofta från land till land.
D: Depreciation = Avskrivningar på materiella tillgångar. Här hittar vi till exempel värdeminskningen på företagets fastigheter.
A: Amortization = Avskrivningar på immateriella tillgångar. Detta innefattar så kallat goodwill.
Så här räknar du:
EBITDA = Bruttovinst – övriga kostnader
 Bruttovinst = Intäkter – tillverkningskostnader
Övriga kostnader = forskning, utveckling, administrativa kostnader med mera

Hur används EBITDA?

EBITDA används ofta när man vill analysera ett visst företag eller jämföra det med andra bolag. Många aktieanalytiker gillar EBITDA när de gör en fundamental analys eftersom det ger användbar information kring hur bra verksamheten går utan onödigt ”brus” från kostnader som skatt, räntor och avskrivningar.
EBITDA kan vara särskilt användbart om du vill jämföra olika bolag inom sektorer som är särskilt kapitalintensiva, till exempel inom tillverkningsindustrin. Företag kan dessutom ha olika mängd skuld och lånevillkoren kan variera. Därför kan det vara lättare att jämföra hur lönsam verksamheten är om dessa faktorer plockas bort från ekvationen.
Nyckeltalet kan även användas som del av andra nyckeltal. Ett av de vanligaste är EV/EBITDA som är ett sätt att värdera företag. EV står då för Enterprise Value (aktiernas marknadsvärde plus skulder men minus likvida medel). Det är ett värderingsmått som har fördelen gentemot t.ex. P/E genom att det även tar hänsyn till skuldsättningen.

EBITDA
EBITDA

Nackdelar med EBITDA

Risken med att använda EBITDA är att det kan ge en falsk bild av hur bra det egentligen går för företaget. Syftet är att inte låta diverse kostnader som skatt, ränta och avskrivningar störa analysen. Samtidigt är det ju företaget och ingen annan som ska betala för alla dessa kostnader. Resultatet kan se utmärkt ut enligt EBITDA men när företaget har betalat för alla de kostnader som exkluderats kanske vinsten inte är så bra ändå. För aktieägarna kan det till exempel innebära att det inte blir så mycket utdelningar, trots att EBITDA är bra.

Sammanfattning

EBITDA visar företagets resultat innan räntor, skatt, avskrivningar och nedskrivningar gjorts. Det är ett populärt nyckeltal bland aktieanalytiker för att bedöma ett företags kassaflöde. Det är även en mycket vanligt förekommande term i bokföringssammanhang. Med hjälp av EBITDA är det lätt att jämföra olika bolag, trots skillnader i beskattning och lånevillkor. Nackdelen är att nyckeltalet kan ge en skev bild av det verkliga resultatet eftersom det i slutändan ändå kommer att belastas med dessa utgifter.

Fortsätt läsa Vad betyder EBITDA? – Hur man använder och räknar ut
Slippage, vad är det? – definition och förklaring av slippage
slippage

Slippage, vad är det? – definition och förklaring av slippage

Slippage får du om du lägger en order och prisnivån där den köps inte är exakt på samma nivå där du lade ordern från början.
En synonym till slippage är prisförskjutning eller glidning.
Slippage kan förekomma överallt men oftast i värdepapper där det är snabbare marknadsrörelser. Det tar tid för mäklaren att bearbeta och behandla din order. Det pris som du angett kommer kanske inte längre finnas tillgängligt för dig. Kanske du tillsammans med 100 andra traders vill ha exakt samma pris och trade. Då kommer de som är snabbast att få de första ordrarna fyllda. Om det  inte finns tillräckligt många säljare när dessa vill köpa. Då kommer priset att krypa uppåt och de som är sist till traden kommer få ett sämre pris.
Hög volatilitet och mycket tradingaktivitet kombinerat med låg likviditet, vilket innebär att värdepappret inte handlas mycket, brukar med andra ord ge mest kostnad för detta fenomen. När en marknad upplever hög volatilitet innebär det i allmänhet att det finns låg likviditet och handel. Detta innebär oftast ökade prisrörelser.

Hur undviker man slippage?

Det är inte alltid lätt att undvika detta. Personligen så brukar jag ta reda på ungefär nivå på respektive marknad och sedan avgöra om det är värt att handla på den marknaden eller om man skall undvika den helt. Om den fortfarande är värd att handla på så brukar jag räkna in detta i den kostnad som jag har för min trade. Kostnaden för trading brukar normalt vara slippage och courtage. Vissa marknader har högre kostnader för detta än andra. Det bästa sättet att lära sig att hantera det är att vara medveten om det och planera därefter. Handla inte på en marknad utan att du fått en hyfsad uppfattning om vilken nivå du kan förvänta dig.

Stora kostnader med slippage

Hög slippage kan ofta innebära stora kostnader för en trader. Många gånger kan det vara så högt att det inte är värt att handla längre i värdepappret. Är det för högt på en marknad så står man inför valet att antingen sluta att handla där, handla mycket försiktigt med örnkoll på köp- och säljkurser för att minimera det eller att börja använda limitordrar istället. Med limitordrar så kan du bestämma vilka priser som du kan acceptera eller inte. Du kan då låta bli att handla på prisnivåer som ger dig en dålig edge eller där du ger upp för mycket vinst eller kanske till och med hamnar i en förlust.

slippage
slippage

En video som förklarar var slippage är

Fortsätt läsa Slippage, vad är det? – definition och förklaring av slippage
Avkastningskrav, vad är det? – definition och förklaring
Avkastningskrav

Avkastningskrav, vad är det? – definition och förklaring

Avkastningskrav, även kallat diskonteringsränta eller kalkylränta, är ett viktigt begrepp att känna till om man ska investera i aktier, fonder eller andra typer av värdepapper. Enkelt förklarat uttrycker ett avkastningskrav den lägsta procentuella avkastningen en investerare kan acceptera för att genomföra ett köp av en viss tillgång. Nivån på avkastningskrav speglar ofta risknivån för ett köp, varför högre risk vanligen innebär ett högre avkastningskrav och vice versa. Avkastningskravet uttrycks i regel som ett procenttal. Som investerare kan beräkning av avkastningskrav ge en mycket bra fingervisning om vilka investeringar som kan förväntas ge bra avkastning till rimlig risknivå.

Vilken formel kan användas för att beräkna avkastningskravet?

En av de vanligaste metoderna för att räkna fram ett avkastningskrav är att använda sig av den så kallade CAPM-modellenCapital Asset Pricing Model. Uträkning med CAPM-modellen baseras på följande komponenter:

  • Riskfri ränta
  • Marknadens riskpremie
  • Företagsspecifik riskpremie
  • Betavärde

För att få fram avkastningskravet konstrueras sedan en formel:
Riskfri ränta + (beta * marknadens riskpremie) + företagsspecifika riskpremie = Avkastningskrav
Den riskfria räntan är oftast på tioåriga svenska statsobligationer, och avser den avkastning man under en period kan få utan att ta någon finansiell risk alls. Marknadens riskpremie speglar den extra avkastning man kan förvänta sig av aktiemarknaden (den baseras på hur mycket avkastning marknaden kräver utöver den på riskfri ränta), medan den företagsspecifika riskpremien är precis som namnet antyder – den riskpremie som räknas fram utifrån företagsspecifika villkor, och som utgör ytterligare några procent i förväntad avkastning. Beta-värdet använder man för att bedöma risken i en aktie eller annat värdepapper. Ett beta-tal på 1,0 innebär att aktiens utveckling har följt börsens utveckling, medan ett beta-tal under eller över 1,0 innebär att aktien svängt mindre respektive mer än börsen under mätperioden.

En alternativ metod för avkastningskrav

CAPM-modellen är en väl beprövad metod för beräkning av avkastningskrav, men många använder också en lite enklare variant där beta-värdet och marknadens riskpremie byts ut mot en annan komponent. Med denna metod ser uträkningen ut så här:
Riskfri ränta + generell riskpremie + företagsspecifik riskpremie = Avkastningskrav
Historiskt sett har den svenska generella riskpremien legat mellan 3,5%-6% och den företagsspecifika riskpremien mellan 0,5%-4%.

Ta hjälp av avkastningskravet vid val av aktier

Använder du avkastningskrav när du tittar på värdepapper och andra tillgångar du potentiellt är intresserad av att köpa? Om inte kan det vara hög tid att börja. Som nämndes i inledningen kan en beräkning av avkastningskravet ge dig en god indikation på huruvida ett bolag är värt att investera i eller inte, i förhållande till risknivå. Generellt sett ökar avkastningskravet ju större risk investeringen innebär, medan en lägre risk således ofta innebär ett lägre avkastningskrav. Marknadens avkastningskrav förändras också om nivån på den riskfria räntan ändras. Sjunker den svenska statsobligationsräntan till exempel med 1%, accepterar också marknaden ett lägre avkastningskrav om 1%. En lång period med rekordlåg styrränta har därmed resulterat i lägre avkastningskrav, och den 9-10%-iga avkastningen man historiskt har kunnat förvänta sig från investeringar på den svenska aktiemarknaden ligger idag snarare på 7-8%.

Riskkalkylering nödvändigt vid investeringar

Finansiella investeringar förutsätter ett visst risktagande för att kunna generera en tillfredställande avkastning. Att ha en bra strategi och en rimlig riskkalkylering är dock viktigt för att undvika ogenomtänkta beslut och onödigt stora risker. Många privatsparare är dock inte bekanta med termen avkastningskrav, hur beräkningsformlerna ser ut och hur det kan användas för att bedöma just risken förenad med ett att investera pengar i ett visst bolag. Förhoppningsvis har vi med denna artikel lyckats förklara det på ett bra sätt. Dels vad avkastningskrav är, men också vilket syfte det tjänar.
Önskar du prenumerera på nyheter, tips och matnyttiga artiklar från Samuelssons Rapport? Välj ett medlemsskap som passar dig, och mottag anpassad information direkt via e post.

Fortsätt läsa Avkastningskrav, vad är det? – definition och förklaring